Beam 2026: spelkedjan på Avalanche som kom ur Merit Circle

Vad är Beam? Spelnätverket som började med spelen

Beam är ett spelfokuserat blockkedjenätverk byggt på Avalanche, och det växte fram ur speldao:t Merit Circle. De flesta kryptoprojekt börjar i fel ände: först en token, sedan letar man efter en användning. Beam gick åt motsatt håll. Här fanns först spelen, spelarna och en kassa på över 100 miljoner dollar, och blockkedjan lades under som ren infrastruktur. Grundidén är att en spelare ska kunna äga sina föremål på riktigt utan att behöva förstå ett enda ord av tekniken bakom.

För en svensk läsare är Beam intressant av två skäl. Dels är det ett av de tydligaste exemplen på hur ett speldao försöker bli infrastruktur i stället för att bara samla spelare. Dels sitter projektet mitt i den regulatoriska gråzon som MiCA och Finansinspektionen just nu ritar om, eftersom en spel-token varken är en aktie eller riktiga pengar. Den här texten går igenom var Beam kommer ifrån, hur nätverket är byggt, vad BEAM-token faktiskt gör, hur marknaden ser ut i kronor och vad du bör tänka på innan du rör den.

En varning direkt: det finns två helt olika kryptoprojekt som heter Beam, och de blandas ihop hela tiden, till och med av stora datatjänster. Vi reder ut det längre ner, men kom ihåg redan nu att spelkedjan Beam (onbeam.com) inte har något alls med den anonymitetsinriktade valutan BEAM (beam.mw) att göra.

Från Merit Circle till Beam: ursprunget

Historien börjar 2021, mitt under pandemins spelboom. Merit Circle grundades som ett så kallat play-to-earn-guilde, en organisation som köpte in dyra spel-NFT:er (framför allt varelser i Axie Infinity) och lånade ut dem till spelare i låginkomstländer mot en andel av intäkterna. Modellen var stekhet så länge token-priserna steg, och Merit Circle drog snabbt in kapital, backades av kända kryptoinvesterare och byggde upp en av de största kassorna i hela Web3-spelbranschen, med tillgångar värda över 100 miljoner dollar enligt uppgifterna kring dess senare samarbete med Immutable.

När play-to-earn-bubblan sprack 2022 gjorde ledningen något ovanligt. I stället för att försvinna med kassan svängde de om hela organisationen. Guildet skulle bli en plattform. Ambitionen var inte längre att tjäna pengar på att låna ut karaktärer, utan att bygga rören som andra spelstudior kunde bygga vidare på. Ur den pivoten föddes Beam. Det är en resa värd att lägga på minnet, för den upprepas hos flera aktörer i sektorn: den som en gång tjänade pengar på ett enskilt spel vill nu äga plattformen under alla spel.

I april 2023 presenterade Merit Circle DAO Beam som en spelinriktad subnet på Avalanche, med egen verktygslåda, en NFT-marknad vid namn Sphere och tre första spel: Trial Xtreme, Walker World och Hash Rush. Enligt Avalanches egen presentation av lanseringen valde man Avalanche för hastigheten, den snabba avvecklingen och för att så kallade subnets gav spelutvecklare ett eget utrymme att styra själva. Kort därefter tog Brandon Aaskov över som teknikchef och blev ansiktet utåt för visionen. ”Beam är till för både spelare och spelutvecklare: att ta bort komplexiteten och ändå erbjuda äkta ägande och enkel kontroll över det ägandet”, sade Aaskov i samma presentation. Det är, i en mening, hela projektets löfte.

Två helt olika Beam: reda ut förväxlingen

Innan vi går vidare måste ett vanligt missförstånd bort. Sök på Beam i vilken kryptodatabas som helst och du får träffar på två projekt som inte har något med varandra att göra.

Det ena är spelkedjan i den här artikeln: Beam på onbeam.com, med ticker BEAM, byggd på Avalanche och sprungen ur Merit Circle. Det andra är en betydligt äldre integritetsvaluta, också kallad Beam (beam.mw), som bygger på Mimblewimble-protokollet och handlar om anonyma, konfidentiella transaktioner. Den har sin egen token, sin egen governance och ingenting alls med spel att göra.

Förväxlingen är inte harmlös. Aggregerade AI-sammanfattningar och en del automatiska nyhetsflöden slår regelbundet ihop de två, så att spelkedjan plötsligt tillskrivs funktioner som konfidentiella tokens eller en integritetsplånbok som i själva verket tillhör namngrannen. Även tickern spär på förvirringen: eftersom integritetsvalutan BEAM redan låg listad på flera börser noterades spel-token på bland annat Binance och Crypto.com under det disambiguerande namnet BEAMX. Det är alltså samma spel-token, bara med en bokstav till för att inte krocka. När du läser om Beam, kontrollera alltid vilken av dem källan faktiskt beskriver. Ett enkelt test: nämns Avalanche, Merit Circle, Sphere eller Forgotten Playland handlar det om spelkedjan; nämns Mimblewimble eller konfidentiella transaktioner är det den andra.

• Spelkedjan Beam: onbeam.com, byggd på Avalanche, sprungen ur Merit Circle, kopplad till Sphere och Forgotten Playland. Ticker BEAM (ibland BEAMX på börser).
• Integritetsvalutan Beam: beam.mw, byggd på Mimblewimble, inriktad på anonyma och konfidentiella transaktioner, helt utan spelkoppling.

Hur Beam är byggt: från subnet till suverän L1

Rent tekniskt började Beam som en subnet, ett slags eget spår inom Avalanche-ekosystemet. En subnet kör sina egna regler och sin egen validatoruppsättning men lutar sig mot Avalanches grundstruktur. För ett spel är poängen att man slipper trängas med resten av kryptovärldens transaktioner och kan hålla avgifter låga och förutsägbara. När ett populärt DeFi-protokoll eller en NFT-drop översvämmar en kedja med trafik ska inte spelarna i ett partyspel drabbas av dyra avgifter, och en egen subnet löser just det.

Under 2024 och 2025 tog Avalanche flera steg som ändrade förutsättningarna. Genom den så kallade Etna-uppgraderingen (byggd på förslaget ACP-77) blev det möjligt för en subnet att bli en självständig så kallad L1, alltså en suverän kedja med egen validatorekonomi i stället för att vara beroende av att validerarna också säkrar Avalanches huvudkedja. För Beam innebär detta uppgraderingen Horizon, som gör nätverket till en tillståndslös proof-of-stake-kedja där vem som helst kan driva en validator, kallad Beam Node, och tjäna avgifter.

Enligt en genomgång hos ChainPlay har Avalanche-stiftelsen dessutom lovat att stötta övergången konkret genom att prägla Beam Node-tokens värda 500 000 dollar (kring 4,7 miljoner kronor) och att själv köra validatornoder efter att Horizon är på plats. Det är ett sätt att ge det unga nätverket en säkerhetsbudget medan det bygger upp en egen validatorbas. Beam är alltså inte längre bara ett spår inne i Avalanche; det rör sig mot att stå på egna ben, men med Avalanche som fadder. Skillnaden mot att bara vara en app ovanpå Ethereum är att Beam bestämmer sina egna avgifter, sin egen token för gas och sina egna spelregler, vilket är själva säljargumentet mot spelstudior.

Det finns dock en avvägning. En suverän kedja måste själv locka tillräckligt många oberoende validerare för att vara svår att manipulera. En ung spelkedja med få noder är i teorin mer sårbar än en etablerad kedja med tusentals validerare, och det är just därför Avalanches stöd i uppstarten spelar roll. Frågan man som användare bör ställa är inte om tekniken fungerar, utan hur decentraliserad valideringen faktiskt är när stödhjulen tas bort.

BEAM-token: från MC till BEAM

BEAM-token är inte nypräglad. Den är en ommärkning av Merit Circles gamla MC-token. Genom governanceförslagen MIP-28 och MIP-29, som klubbades i Merit Circle-dao:ts forum, byttes varje MC ut mot 100 BEAM i en så kallad redenominering. Migreringen öppnade den 26 oktober 2023 och hölls öppen i tolv månader, så att alla innehavare skulle hinna växla via projektets officiella migreringssida.

Redenomineringen ändrade inte värdet av någons innehav, bara antalet enheter och priset per styck. Poängen var dels ett rundare, lägre enhetspris som är psykologiskt lättare att relatera till för spelare, dels en nystart under ett spelvänligare varumärke. BEAM ärvde all nytta som MC hade haft: den används för avgifter i nätverket, för staking i Beam Nodes och som styr-token i ekosystemet.

Utbudssidan är värd att förstå. Det totala och maximala utbudet ligger på 58,47 miljarder BEAM, och drygt 51,3 miljarder av dessa är i cirkulation enligt CoinGecko. Det betyder att en stor majoritet av token redan är utsläppt, vilket i teorin ger mindre utspädningstryck framåt än hos projekt där halva utbudet fortfarande ska frigöras. Delar av kassan används dessutom till återköp och bränning via nätverkets treasury, vilket över tid kan minska det cirkulerande antalet. Samtidigt är ett nästan fullt utspätt utbud inget som i sig lyfter priset; efterfrågan måste komma någon annanstans ifrån, och där är det spelen som ska göra jobbet.

En annan sak att hålla reda på är hur token är fördelad. En stor kassa som kontrolleras av dao:t ger muskler att finansiera spel och göra återköp, men innebär också att en betydande andel av utbudet ligger hos ett fåtal adresser. Det är en tveeggad situation: samma treasury som kan stötta ekosystemet kan i teorin också sälja och pressa priset. För en spel-token är detta viktigare än för många andra kryptotillgångar, eftersom likviditeten är tunn och även måttliga flöden får stort genomslag på kursen.

Marknaden idag: BEAM i kronor

Så hur ser det ut för token rent finansiellt i skrivande stund? Kort sagt: litet och nedtryckt. Enligt CoinGecko handlas BEAM den 26 augusti 2026 till omkring 0,0136 kronor, alltså drygt en och en halv öre per token (0,001432 dollar). Börsvärdet ligger kring 700 miljoner kronor och den fullt utspädda värderingen strax under 800 miljoner kronor. Dygnsvolymen är blygsamma dryga 30 miljoner kronor, vilket säger något om att intresset från traders är svalt just nu.

Ett börsvärde på under en miljard kronor placerar Beam långt ner bland spel-token, en bra bit från de största namnen i sektorn. För den som letar potentiell uppsida kan litenheten se lockande ut, men den skär åt båda hållen: ett litet och illikvidt värdepapper svänger kraftigt, är känsligt för enskilda aktörer och kan vara svårt att sälja i storlek utan att själv trycka ner priset. Storlek är i sig varken bra eller dåligt, men den avgör hur mycket enskilda köp och sälj rör kursen.

Det verkligt talande talet är avståndet till toppen. BEAM nådde sitt all-time high på cirka 0,42 kronor (0,04416 dollar) den 10 mars 2024, mitt i förra vårens kortlivade GameFi-eufori. Sedan dess har token tappat närmare 97 procent av sitt värde. Det är ingen unik historia i sektorn; nästan alla renodlade spel-token har gått samma väg, men det understryker hur långt förväntningarna sprang före de faktiska spelarna. Alla kronbelopp här är ungefärliga och räknade till en dollarkurs kring 9,49 kronor.

Beam Nodes och staking: så säkras kedjan

Med Horizon-uppgraderingen blir Beam en proof-of-stake-kedja, och då behövs validerare. På Beam kallas de Beam Nodes, och för att driva en behöver du två saker samtidigt: minst en Node-Token (en ERC-721, alltså en NFT som fungerar som inträdesbiljett) och minst 20 000 BEAM i insats. I andra änden finns ett tak: en enskild nod kan som mest bindas till 1 000 Node-Tokens och 50 miljoner BEAM.

Belöningen till den som kör en nod består av tre delar: transaktionsavgifter (gas), särskilda validatorbidrag och protokollavgifter. Det är alltså delvis en subvention i uppstartsfasen och delvis riktig nätverksekonomi. Modellen liknar den som andra suveräna spelkedjor använder, men NFT-kravet är en egen twist: det gör noddriften till en rättighet som i sig kan handlas på andrahandsmarknaden.

Här är det värt att stanna upp för en svensk läsare. Att staka BEAM eller köpa en Node-Token är inte samma sak som att spara på ett bankkonto. Belöningarna är rörliga, token-priset kan falla, och du ansvarar själv för nycklarna som styr din insats. Det finns ingen insättningsgaranti och ingen kundtjänst som återställer en förlorad nyckel. Vill du förstå avvägningarna mellan att hålla nycklar själv och att låta någon annan göra det, har vi gått igenom hela skalan i vår genomgång av kryptoförvaring 2026 och vem som egentligen håller dina nycklar.

Sphere och Immutable: NFT-marknaden och multichain

Beam handlar inte bara om en token och en kedja, utan om en marknadsplats. Sphere är nätverkets egna NFT-marknad, tänkt som platsen där spelens föremål byter ägare. I december 2023 tog Merit Circle DAO ett strategiskt kliv och valde Immutable som partner. Enligt The Block innebar samarbetet att Beam och Sphere skulle sträcka sig bortom Avalanche och även leva på Immutable zkEVM, en skalningslösning i Ethereum-världen.

Beslutet är principiellt viktigt. I stället för att låsa in alla spel i en enda kedja positionerade sig Beam som ett öppet, flerkedjigt ekosystem där föremål och likviditet kan röra sig mellan miljöer. Verktyg som Immutables orderbok och inloggningslösningen Passport skulle kunna kopplas in, vilket sänker tröskeln för studior att nå köpare på flera marknadsplatser samtidigt. Merit Circle DAO lyftes i samma veva fram som en av branschens största kassor, med tillgångar värda över 100 miljoner dollar, kapital som ska kunna investeras i spel och studior som bygger vidare.

Den här rörelsen, från spelguilde till plattform till öppen marknadsinfrastruktur, är exakt samma resa som flera andra spelaktörer försöker göra. Sky Mavis, studion bakom Axie Infinity, gör ett snarlikt försök att bli en plattform snarare än en enskild speltillverkare, något vi har följt i vår bevakning av hur Sky Mavis vill gå från spelstudio till plattform. Skillnaden är att Beam från start byggde sin identitet kring att vara neutral infrastruktur för andras spel, inte kring en egen paradtitel.

Värt att nämna är att en marknadsplats som Sphere lever på handel. Under GameFi-toppen 2024 omsatte spel-NFT:er stora summor, men aktiviteten på i stort sett alla spelmarknadsplatser har fallit rejält sedan dess. En NFT-marknad är bara så livskraftig som spelen bakom den, och det är samma beroende som återkommer i hela Beam-historien: utan spelare som vill äga och byta föremål blir infrastrukturen ett tomt skal.

Forgotten Playland: flaggskeppet

Ett nätverk för spel är inte mycket värt utan spel. Beams tydligaste flaggskepp heter Forgotten Playland, ett partyspel utvecklat av Duckland Games tillsammans med Beam Foundation. Temat är charmigt: bortglömda gosedjur, kallade PlushKyn, förvandlar en dammig vind till en kaotisk lekplats med över tjugo minispel, anpassningsbara figurer och lobbyaktiviteter för upp till 32 spelare samtidigt. Spelet släpptes på Epic Games Store i mars 2025.

Poängen ur ett Beam-perspektiv är ägandet. Kosmetiska föremål och en spelvaluta ligger på kedjan, så att det en spelare tjänar ihop faktiskt tillhör spelaren och kan säljas vidare. Zico Bakker, medgrundare och produktionschef på Duckland Games, sammanfattade tanken vid lanseringen: ”Med Forgotten Playland ville vi tänja på gränserna för multiplayer-upplevelser genom att väva in Web3-teknik och ge spelarna mer kontroll över sina föremål i spelet”, sade han enligt en intervju återgiven av Decrypt.

Om själva spelupplevelsen bär eller inte är en öppen fråga. Partyspelsgenren är stenhård konkurrens, med jättar som redan äger vardagsrummet. Men Forgotten Playland är det närmaste Beam kommer ett skyltfönster, och det är också här nästa avsnitt blir intressant, för spelet finns i två märkbart olika utgåvor som säger något viktigt om hela branschen.

Steam-versionen utan ett ord om blockkedja

Den 30 juli 2026 dök Forgotten Playland: Party Edition upp på Steam. Vid en snabb titt ser det ut som samma spel, men skillnaderna är avslöjande. Steam-utgåvan kostar 10,25 euro (omkring 114 kronor), alltså inte gratis, och den har fått betyget Mostly Positive, med runt 73 procent positiva av ett tjugotal recensioner. Framför allt: butikssidan på Steam nämner inte blockkedja, krypto, NFT eller token med ett enda ord.

Det är ingen slump. Valve förbjöd redan 2023 spel som bygger på kryptovaluta och NFT:er från Steam, och det förbudet står kvar. För att komma in på världens största pc-plattform har utvecklaren alltså byggt en ren version, ett betalt partyspel utan on-chain-inslag, medan den kryptobärande versionen lever kvar gratis på Epic. Det är en pragmatisk kompromiss som allt fler Web3-studior tvingas till: möt de vanliga spelarna där de faktiskt finns, och håll blockkedjan ur syne.

Strategin väcker en obekväm fråga. Om det bästa sättet att nå spelare är att gömma blockkedjan helt, vad är då token egentligen till för? För spelare som ändå vill hålla koll på sin plånbokssäkerhet när de laddar ner kryptospel har vi en separat guide om just detta, om att spela kryptospel utanför Steam utan att bränna plånboken.

Svaret Beam skulle ge är att token inte behöver synas för spelaren för att göra nytta. Den kan ligga i bakgrunden och driva ägande, marknadsplats och belöningar medan gränssnittet känns som ett vanligt spel. Men det förutsätter att spelaren till slut vill flytta sina föremål ut på kedjan, och där är Steam-versionen ett medvetet stängt rum: den som köper partyspelet på Steam får ingen token och ingen NFT alls. De två utgåvorna är alltså inte bara olika versioner, utan två olika affärsmodeller under samma namn.

Spelen och ekosystemet runt Beam

Utöver Forgotten Playland finns ett knippe titlar i olika mognadsgrader. Trial Xtreme Freedom, en motorcykel-trialtitel från Gameplay Galaxy, är en av de mest spelade och har enligt utvecklaren dragit miljontals nedladdningar och tiotals miljoner lopp under sin mjuka lansering. Walker World och Hash Rush hörde till de första annonserade spelen, och sedan dess har fler studior anslutit till nätverket.

Bilden man ska ha är ett ekosystem snarare än ett enskilt spel. Beam vill vara stället där ett trettiotal eller fler spel kan dela på samma plånbok, samma marknadsplats och samma token, i stället för att varje titel bygger sin egen isolerade ekonomi. Tanken är att ett föremål du tjänar i ett spel ska kunna säljas via Sphere och att en och samma inloggning ska räcka i hela ekosystemet. Det är en rimlig tes, men den lever och dör med om spelen faktiskt blir bra nog att behålla spelare bortom den första nyfikenheten.

Just retentionen är den svagaste länken i hela Web3-spelvärlden, inte bara för Beam. Många titlar lanseras med stora ord och en token, får en topp av spekulanter, och tappar sedan sin publik när belöningarna sjunker. Om Beam ska lyckas måste minst ett par av spelen fungera som spel, inte som avkastningsmaskiner. Det är där partyspelets satsning på Steam blir intressant: den prövar om folk vill spela när det inte finns någon token att tjäna.

Blockchain on the backend: Beam i den bredare Avalanche-spelvärlden

Beam existerar inte i ett vakuum. Avalanche har medvetet satsat på spel och hyser numera dussintals aktiva spel-L1:er. Filosofin sammanfattas väl av Ava Labs affärschef John Nahas, som brukar tala om ”blockchain on the backend”: idén att den vanliga spelaren varken ska se eller bry sig om kedjan, utan att den ska ligga osynligt i bakgrunden och sköta ägande och betalningar medan spelet känns som vilket spel som helst. Han har pekat på titlar som skjutspelet Off the Grid, med miljontals användare som var och en i praktiken har en Web3-plånbok i bakgrunden utan att tänka på det, enligt en intervju med TheStreet.

Det är exakt den logik Beams Steam-version följer. Och det är också därför Beam ibland beskrivs som en satsning på infrastruktur snarare än på hype: om tesen stämmer kommer de vinnande spelkedjorna att vara dem man aldrig märker. Baksidan är att en osynlig kedja är svår att bygga ett token-case på, eftersom värdet då sitter i spelen och inte nödvändigtvis i en token som spelarna aldrig ser. Det är den centrala spänningen i hela Beam-projektet: ju bättre man gömmer blockkedjan, desto svårare blir det att förklara varför BEAM ska vara värd något.

Det är samma spänning som präglar hela branschen just nu. En generation av Web3-spel byggdes kring synliga token och NFT:er som lockade spekulanter men skrämde bort vanliga spelare. Nästa generation, dit Beam vill höra, försöker vända på det: bygga spel som är roliga först och kopplar in kedjan diskret. Om den vändningen lyckas blir token en bieffekt av bra spel snarare än tvärtom. Om den misslyckas riskerar Beam att bli en välbyggd väg utan trafik.

Regelverket: MiCA, Finansinspektionen och gränsen för spel-token

För svenska läsare är den regulatoriska frågan mer än en fotnot. Sedan EU:s kryptoförordning MiCA börjat gälla fullt ut är det Finansinspektionen (FI) som är behörig myndighet i Sverige. Bolag som erbjuder kryptotillgångstjänster till svenska kunder, till exempel handel, växling eller förvaring, var tvungna att senast den 30 september 2025 ha lämnat in en ansökan om tillstånd till FI; annars måste verksamheten avvecklas från och med den 1 oktober 2025, enligt FI:s egna frågor och svar.

Men var passar en spel-token som BEAM in? Här blir det knivigt. MiCA reglerar kryptotillgångar och de tjänsteleverantörer som hanterar dem, inte spelen eller protokollen i sig. Samtidigt drog ESMA den 19 mars 2025 upp riktlinjer för när en kryptotillgång i stället ska räknas som ett finansiellt instrument och därmed falla under den strängare värdepappersregleringen MiFID II. Riktlinjerna ägnar särskild uppmärksamhet åt just utility-tokens, NFT:er och hybrid-tokens.

Grundregeln är att en ren nytto-token som saknar drag av investering, ägarandel eller vinstdelning normalt inte är ett finansiellt instrument, men att en token som ger till exempel vinstdelning eller rösträtt kan tippa över gränsen. För BEAM, som används till avgifter, staking och styrning, är detta inte en akademisk fråga. Kravkatalogen avgör om en svensk plattform får lista token som en vanlig kryptotillgång eller måste behandla den som ett värdepapper. Notera också att kryptoderivat, alltså terminer och eviga kontrakt med BEAM som underliggande, alltid ligger under MiFID II och inte under MiCA. Som spelare påverkas du sällan direkt, men det avgör var och hur du lagligt kan köpa token.

Praktiskt betyder det här att en svensk spelare bör välja handelsplats med omsorg. En plattform som har lämnat in sin ansökan till FI och följer MiCA ger ett tydligare konsumentskydd än en oreglerad app som riktar sig till svenska kunder utan tillstånd. Reglerna säger däremot ingenting om huruvida BEAM är en bra investering; de handlar om vem som får sälja tjänsten till dig och under vilka krav på information, förvaring och hantering av intressekonflikter. Skyddet gäller alltså formen, inte kursen.

Risker, kritik och saker att hålla ögonen på

Ingen genomgång är komplett utan riskerna, och de är flera.

• Token har fallit nära 97 procent från toppen och rör sig inte i takt med spelarantalet.
• Hela värdet hänger på att spelen faktiskt behåller en publik, vilket få Web3-spel hittills lyckats med.
• Namnförväxlingen med integritetsvalutan gör det lätt att köpa fel token.
• Tunn likviditet innebär att en enskild större säljare kan flytta priset kraftigt.
• Förvaringsansvaret ligger på dig; en förlorad nyckel kan inte återställas.

Först token själv. En nedgång på nära 97 procent från toppen är ingen detalj; den säger att marknaden en gång prissatte en framtid som ännu inte kommit. Att ett projekt återhämtar sig operativt betyder inte att token följer med. Vi såg exakt den frikopplingen hos Sky Mavis, där bolaget kunde vända mot vinst medan token låg kvar i botten. Köp aldrig en spel-token i tron att den rör sig i takt med hur många som faktiskt spelar.

Sedan beroendet av spelen. Hela Beam-tesen vilar på att titlar som Forgotten Playland faktiskt fångar spelare. Historiskt är det Web3-spelens akilleshäl: många släpps, få behåller en publik. Utan spelare finns ingen efterfrågan på vare sig token eller NFT:er, och då blir hela infrastrukturen ett rör utan vatten.

Till detta kommer den namnförväxling vi gick igenom, som gör det lätt att av misstag köpa fel token, och en marknad så tunn att en enskild större säljare kan röra priset rejält. Och som alltid i krypto ligger förvaringsansvaret på dig. Ska du hålla BEAM eller spelens NFT:er själv bör du förstå skillnaden mellan olika plånböcker; vår jämförelse av Ledger, Trezor och Tangem är en rimlig startpunkt. Den som vill jämföra Beam med en annan spelkedja som bytt strategi kan läsa vår genomgång av hur säker spelkedjan Ronin är efter flytten till en Ethereum-L2. Slutsatsen om Beam är varken hyllning eller dom: det är ett seriöst byggt spelnätverk med riktig teknik och riktiga spel, men vars token-värde helt hänger på om spelen någonsin blir en vana snarare än ett experiment.

Vanliga frågor

Vad är Beam och vem ligger bakom projektet?

Beam är ett spelfokuserat blockkedjenätverk byggt på Avalanche som växte fram ur speldao:t Merit Circle efter att play-to-earn-modellen kollapsade. Det drivs operativt av Beam Foundation och styrs genom Merit Circle-dao:ts governanceprocess, där förslag klubbas som så kallade MIP:er. Nätverkets token heter BEAM.

Är spelkedjan Beam samma sak som integritetsvalutan BEAM?

Nej. Spelkedjan Beam (onbeam.com, byggd på Avalanche) har inget att göra med den äldre integritetsvalutan Beam (beam.mw, byggd på Mimblewimble). De delar bara namn och blandas ofta ihop av automatiska datatjänster. På flera börser listas spel-token som BEAMX just för att undvika förväxling med namngrannen.

Vad kostar BEAM och var kan jag köpa den?

Enligt CoinGecko handlas BEAM den 26 augusti 2026 till omkring 0,0136 kronor (0,001432 dollar), med ett börsvärde kring 700 miljoner kronor. Token finns på flera större kryptobörser, ofta under namnet BEAMX. Kontrollera alltid att plattformen du använder har ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen för att lagligt betjäna svenska kunder.

Vad är Forgotten Playland och kostar det pengar att spela?

Forgotten Playland är Beams flaggskeppsspel, ett partyspel med bortglömda gosedjur och över tjugo minispel för upp till 32 spelare. Web3-versionen på Epic Games Store är gratis och har blockkedjeinslag, medan Steam-versionen (Party Edition, släppt 30 juli 2026) kostar 10,25 euro (omkring 114 kronor) och saknar all krypto på butikssidan.

Behöver Beam tillstånd från Finansinspektionen i Sverige?

Själva nätverket och token regleras inte direkt, men de bolag som erbjuder handel, växling eller förvaring av BEAM till svenska kunder måste ha ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen senast den 30 september 2025 enligt MiCA. Om token i ett enskilt fall skulle bedömas som ett finansiellt instrument enligt ESMA:s riktlinjer gäller i stället värdepappersregleringen MiFID II.

Av Elin Sandberg, redaktör för speldesken på HOGE Wire.