Efter hacket: varför vissa kryptoprotokoll överlever och andra dör

Hacket är bara första kapitlet

Den 23 mars 2022 försvann 625 miljoner dollar (cirka 6,1 miljarder kronor) från Ronin Network, bryggan bakom spelet Axie Infinity. Ett år senare, i juli 2023, försvann 265 miljoner dollar (cirka 2,57 miljarder kronor) från bryggprotokollet Multichain under omständigheter som fortfarande aldrig till fullo förklarats. Båda var, i kronor räknat, katastrofer av jämförbar storlek. Bara ett av protokollen finns kvar idag.

Skillnaden handlar sällan om hur stort hacket var. Den handlar om vad som händer efter att post-mortemen är publicerad: vem som betalar, vem som kommunicerar, och om det ens finns ett team kvar för att skriva den. Den här artikeln handlar om nästa steg efter själva obduktionen, det vill säga vad som avgör om ett protokoll överlever sin egen kris eller blir ännu en rad i kryptots långa lista över projekt som aldrig kom tillbaka.

Nio fall löper genom texten nedan, fem som på olika sätt tog sig igenom krisen och fyra som inte gjorde det, tillsammans med två jämförelsetabeller som sammanfattar mönstren. Slutsatsen är sällan den man väntar sig: varken beloppets storlek eller hur avancerad attacken var förutsäger särskilt mycket om vad som händer sen. Det gör desto mer skillnad vem som fortfarande finns kvar för att svara på frågor dagen efter.

Tidigare har vi på HOGE Wire gått igenom både genrens ursprung och hur en post-mortem faktiskt skrivs. Den här gången är frågan en annan: inte hur obduktionen går till, utan vad som händer med patienten efteråt.

Vad är en protokoll-post-mortem, egentligen?

En post-mortem i krypto är en offentlig, teknisk redogörelse för vad som hände under en attack. Genren är lånad rakt av från Googles ”blameless post-mortem”-kultur inom mjukvarudrift och från flygindustrins haverikommissioner, där syftet aldrig är att hänga ut en enskild person utan att göra samma misstag omöjligt att upprepa. Vi har tidigare gått igenom hur genren själv uppstod, från flygkrascher till Google SRE, i en separat artikel.

En fullständig post-mortem innehåller vanligtvis:

• En minutdetaljerad tidslinje för attacken, från första varningssignal till att systemet stoppades
• Den exakta tekniska grundorsaken, ofta med kodrader eller transaktionshashar som bevis
• Det totala beloppet som förlorades och vilka tillgångar det gällde
• Vilka akuta åtgärder som vidtogs för att stoppa vidare skada
• En plan för ersättning till drabbade användare, om en sådan finns

Sajten rekt.news har byggt en hel identitet kring att katalogisera dessa fall i en ton av mörk galghumor, ett slags kollektivt minne för en bransch utan centralarkiv. Att hamna på den listan är i sig en form av offentlig dom, oavsett vad en eventuell post-mortem senare säger. Det är den sociala funktionen som gör genren så mycket mer laddad i krypto än motsvarande rapporter inom vanlig mjukvara.

Men i krypto får post-mortemen en funktion den sällan har inom traditionell mjukvara: den är ofta den enda formen av upprättelse som finns. En bank som blir hackad svarar inför Finansinspektionen. Ett DeFi-protokoll utan ett registrerat bolag, utan licens och utan en enskild ansvarig part svarar bara inför sin egen community och inför marknaden. MiCA-förordningen reglerar centraliserade aktörer men lämnar protokoll som är genuint decentraliserade utanför sitt tillämpningsområde, något vi återkommer till längre ner i texten. Det är därför post-mortemen väger så tungt: den är inte bara dokumentation, den är utredning, dom och pressmeddelande i ett och samma dokument.

Ronin Network: 625 miljoner dollar och en fullständig återbetalning

Ronin Network, bryggan som driver blockkedjan bakom spelet Axie Infinity, förlorade 625 miljoner dollar (cirka 6,1 miljarder kronor) den 23 mars 2022, i vad som då var ett av de största kryptohacken någonsin. Angriparna, som forensiska utredare senare knöt till den nordkoreanska Lazarus-gruppen, kom över tillräckligt många validatorsignaturer för att godkänna falska uttag, och det tog nästan en vecka innan hacket ens upptäcktes. Det tog dessutom veckor innan utredare med säkerhet kunde knyta angreppet till Lazarus-gruppen, en process som i sig blev en del av hur allmänheten förstod händelsen.

Det som skiljer Ronin från de flesta andra fallen i den här artikeln är vad som hände de följande månaderna. Sky Mavis tog in 150 miljoner dollar (cirka 1,45 miljarder kronor) i en finansieringsrunda ledd av Binance, kombinerade det med egna medel och lovade att ersätta samtliga drabbade användare fullt ut. Aleksander Larsen, medgrundare och driftschef på Sky Mavis, formulerade det rakt: ”we are fully committed to reimbursing our players as soon as possible.” En uppdaterad Ronin Bridge med fler oberoende validatorer och striktare uttagsgränser lanserades i juni 2022.

2026 är Ronin fortfarande en aktiv spelkedja, något vi har skrivit mer om i en genomgång av Ronin-ekosystemet efter flytten mot Ethereum. Att protokollet över huvud taget finns kvar att skriva om är i sig ett resultat av besluten som togs under våren 2022, inte en självklarhet.

Det är också värt att notera varför just en spelkedja hade råd att agera så bestämt. Axie Infinity hade vid det laget redan byggt upp en stor, betalande spelarbas, vilket gav Sky Mavis både ett kommersiellt existensberättigande att försvara och tillräcklig trovärdighet för att attrahera en finansieringsrunda av den storleken mitt under en kris. Ett mindre etablerat projekt hade sannolikt inte haft samma förhandlingsposition gentemot investerare.

Wormhole: pengarna ersattes på under ett dygn

Bryggprotokollet Wormhole förlorade 320 miljoner dollar (cirka 3,1 miljarder kronor) den 2 februari 2022, efter en brist i hur protokollet verifierade signaturer mellan Solana och Ethereum. Jump Crypto, en av de största marknadsgaranterna bakom Wormhole, ersatte hela beloppet inom ungefär ett dygn, långt innan någon fullständig post-mortem ens hunnit publiceras.

Historien slutade inte där. Ungefär ett år senare gick Jump Crypto, tillsammans med Oasis.app, till brittisk domstol och lyckades återta en betydande del av angriparens kvarvarande säkerheter i andra DeFi-protokoll, en sällsynt juridisk seger som visade att pengar flyttade on-chain inte alltid är utom räckhåll för den som blev bestulen. Kombinationen, blixtsnabb ersättning plus en juridisk uppföljning år senare, är en av de tydligaste illustrationerna av att en post-mortem inte är slutpunkten utan startpunkten för en process som kan fortsätta i flera år.

Fallet satte också ett slags informellt riktmärke för resten av branschen: om en tillräckligt kapitalstark aktör står bakom ett protokoll kan hela hacket i praktiken bli osynligt för slutanvändaren, som aldrig märker att pengarna faktiskt var borta i mellantiden. Det är en styrka för den som råkar ha en sådan aktör i sitt hörn, och en sårbarhet för alla protokoll som inte har det.

Euler Finance: från konkurshot till 890 miljoner dollar i TVL

Långivningsprotokollet Euler Finance förlorade 197 miljoner dollar (cirka 1,91 miljarder kronor) i mars 2023, genom en serie flashlån som utnyttjade en brist i hur protokollet hanterade säkerheter. Ett flashlån är ett lån utan säkerhet som tas och återbetalas inom en och samma blocktransaktion, vilket gör det möjligt att tillfälligt kontrollera enorma summor kapital utan egen insats, om en sårbarhet i det mottagande protokollet kan utnyttjas under den korta tidsrymden. Det som gjorde fallet unikt var förhandlingen som följde: angriparen skrev, rakt i en on-chain-transaktion, ”No intention of keeping what is not ours”, och efter att Euler erbjudit en belöning på 10 procent (cirka 19,7 miljoner dollar, ungefär 191 miljoner kronor) återlämnades i praktiken hela beloppet.

Men den verkliga historien är vad som hände efteråt. Många avskrev Euler som färdigt. Michael Bentley, vd för Euler Labs, mindes senare att ”a lot of people wrote us off and said it would have been totally normal for us to end the project right there.” Istället byggde teamet om protokollet från grunden, lät koden granskas i 31 separata revisioner och lanserade Euler v2 på Ethereums huvudnät i september 2024.

I april 2026 hade protokollet, enligt DefiLlama, en TVL (total value locked, det totala värdet låst i protokollet) på cirka 890 miljoner dollar (cirka 8,6 miljarder kronor), högre än före hacket. 31 separata revisioner är ovanligt många även för ett stort DeFi-protokoll, och kostnaden för dem var sannolikt en betydande del av det pris Euler fick betala för att vinna tillbaka förtroende snarare än att bara fixa koden en gång.

Curve Finance: läkt, men aldrig helt återställd

Curve Finance representerar mellanläget: varken en ren överlevare som Euler eller ett dödsfall som exemplen längre ner i den här artikeln. Den 30 juli 2023 exponerade en bugg i kompilatorn Vyper, som flera pooler på Curve byggde på, en möjlighet till reentrancy-attacker, och mellan 50 och 70 miljoner dollar (ungefär 485 till 680 miljoner kronor, beloppet varierar något mellan olika källor) försvann. En av angriparna återlämnade frivilligt 12,7 miljoner dollar (cirka 123 miljoner kronor) inom en vecka.

Governance röstade igenom en ersättningsplan på 71 768 597,75 CRV till drabbade likviditetsleverantörer, låst över ett år. Men Curves TVL, som toppade kring 3,26 miljarder dollar före hacket, återhämtade sig aldrig fullt ut. Protokollet är fortfarande aktivt och hanterar betydande dagliga volymer 2026, men körde enligt flera marknadsbevakare kring 1,7 miljarder dollar i TVL redan i maj 2026, klart under toppen.

Curve är på så vis ett tredje utfall utöver ”överlevde” och ”dog”: protokollet läkte utan att någonsin bli helt återställt. Skillnaden mot Euler är instruktiv. Euler hade en enda, tydligt isolerad kodbugg att peka på och kunde bygga om från ett väldefinierat problem. Curves sårbarhet satt i ett externt beroende, kompilatorn Vyper, som användes av fler projekt än bara Curve, vilket gjorde det svårare att kommunicera ett lika enkelt, avgränsat ”vi har fixat exakt det här” till marknaden.

Mango Markets: en långsam död genom myndighetsbeslut

Mango Markets överlevde själva hacket i oktober 2022, ett prismanipulationsangrepp mot MNGO-token som tömde protokollet på över 110 miljoner dollar (cirka 1,07 miljarder kronor) och som slutade med att DAO:n röstade för att låta angriparen Avraham Eisenberg behålla en del av pengarna i utbyte mot att resten återlämnades. Det som till slut dödade Mango Markets var inte hacket, utan det som hände efteråt.

Beslutet i sig var talande: en majoritet i DAO:n röstade faktiskt för förlikningen med Eisenberg snarare än att förfölja honom rättsligt, ett slags community-baserad benådning som få traditionella finansinstitut någonsin skulle överväga. Det köpte protokollet tid, men löste aldrig den underliggande frågan om vem som styrde MNGO-token efter att en betydande andel hamnat i det konkursade FTX-boet.

I september 2024 nådde plattformen en förlikning med amerikanska SEC. MNGO-token förstördes och avnoterades, och protokollet fick betala en straffavgift på 700 000 dollar (cirka 6,8 miljoner kronor). Samtidigt rasade interna strider inom DAO:n om vem som egentligen kontrollerade de MNGO-token som tidigare ägdes av det konkursade FTX-boet. Den 13 januari 2025 ändrade det kvarvarande utvecklarteamet räntor och säkerhetskrav på ett sätt som i praktiken gjorde det ekonomiskt omöjligt att låna på plattformen.

Ingen stängde ner Mango Markets med ett enda beslut. Det dog långsamt, genom en serie myndighetsbeslut och interna beslut som tillsammans gjorde protokollet obrukbart, en påminnelse om att överlevnad direkt efter ett hack inte garanterar överlevnad på lång sikt.

Terra/LUNA: kedjan som blev en zombie

Terra-kollapsen i maj 2022, då stablecoinen UST förlorade sin koppling till dollarn och systertoken LUNA i praktiken blev värdelös inom loppet av några dagar, är fortfarande en av de största enskilda värdeförstörelserna i kryptots historia. Till skillnad från de flesta fall i den här artikeln handlade det inte om en enskild kodsårbarhet, utan om en algoritmisk konstruktion som visade sig vara instabil under press.

Kollapsen fick följdverkningar långt utanför Terras eget ekosystem. Flera stora långivare och fonder som hade exponering mot UST och LUNA hamnade i akuta likviditetsproblem under sommaren och hösten 2022, en kedjereaktion som brukar räknas som startskottet för den långa nedgång som därefter följde i hela kryptomarknaden. Det gör Terra till ett specialfall i den här jämförelsen: konsekvenserna stannade aldrig inom protokollets egna gränser.

Terra 2.0, hårdforken som lanserades som ett försök att bygga vidare på communityn, har aldrig återfått någon relevans, och varken den nya kedjan eller Terra Classic har återhämtat sig meningsfullt. Grundaren Do Kwon greps, utlämnades och erkände sig till slut skyldig till två åtalspunkter (konspiration att begå bedrägeri samt trådbedrägeri) i en amerikansk domstol, vilket gjorde att den rättegång som var planerad till januari 2026 aldrig blev av. Enligt uppgörelsen ligger taket för fängelsestraffet vid 12 år, jämfört med ett maxstraff på 25 år, och domen ska meddelas i december 2026.

Terra är på så vis kryptots tydligaste zombiekedja: tekniskt sett fortfarande i drift, men utan det förtroende, den likviditet eller den relevans som en gång gjorde den till ett av marknadens största ekosystem.

Multichain: hacket som aldrig fick en post-mortem

Multichain är det mest utmärkande exemplet i den här artikeln, för att det bryter mot hela post-mortem-genrens grundpremiss: det kom aldrig någon post-mortem. Bryggprotokollets vd, känd under namnet Zhaojun, greps av kinesisk polis den 21 maj 2023, och hans syster greps den 13 juli samma år. Mellan den 6 och 7 juli 2023 flödade cirka 265 miljoner dollar (cirka 2,57 miljarder kronor) ut ur protokollets plånböcker under omständigheter som analysfirman Chainalysis beskrev som en möjlig ”rug pull”, ett medvetet svek från insidan snarare än en extern attack.

Circle och Tether frös tillsammans cirka 65,82 miljoner dollar (cirka 639 miljoner kronor) av de utgående medlen, men det räckte inte för att rädda protokollet. Den 14 juli 2023 meddelade Multichain att verksamheten stängdes permanent. Ingen skrev någonsin en teknisk redogörelse för exakt vad som hänt, av det enklaste möjliga skälet: det fanns inget team kvar att skriva den.

Tystnaden är själva poängen. I varje annat fall i den här artikeln, oavsett om protokollet till slut överlevde eller dog, publicerades åtminstone någon form av förklaring: en tidslinje, ett uttalande, en teori om grundorsaken. Multichains användare fick ingenting av det, bara frusna medel och ett kort meddelande om att verksamheten var över. Det är den mörkaste formen av utfall i den här jämförelsen, mörkare än att bara försvinna: att inte ens lämna efter sig en förklaring.

Nomad och FTC: när en amerikansk konsumentmyndighet går efter koden

Nomad-bryggan förlorade 190 miljoner dollar (cirka 1,84 miljarder kronor) den 1 augusti 2022, i ett av de mest kaotiska hacken i kryptots historia: en enda ursprunglig sårbarhet gjorde det möjligt för i princip vem som helst att kopiera angriparens transaktion, vilket resulterade i hundratals separata plånböcker som plundrade protokollet parallellt. Eftersom sårbarheten inte krävde några avancerade tekniska kunskaper, bara att kopiera och skicka samma typ av transaktion som den ursprungliga angriparen redan visat fungerade, kunde i praktiken vem som helst med en kryptoplånbok delta, vilket förklarar varför så många hundra separata adresser till slut var inblandade. Ungefär 20 procent, motsvarande 37 miljoner dollar (cirka 359 miljoner kronor), återfördes senare genom en belöning till de som lämnade tillbaka pengarna frivilligt.

Protokollet relanserades i december 2022, men återfick aldrig något meningsfullt användande. Vid ingången av 2025 innehöll återhämtningsadressen bara omkring en miljon dollar (cirka 9,7 miljoner kronor) i inlåning, en bråkdel av vad protokollet en gång hanterade.

Det som gör Nomad relevant för 2026 är vad som hände därefter. I december 2025 slöt Illusory Systems, bolaget bakom Nomad, en förlikning med amerikanska FTC (Federal Trade Commission, USA:s konsumentskyddsmyndighet, inte en finansiell tillsynsmyndighet) efter en anmälan om orättvisa säkerhetsrutiner, bland annat avsaknaden av en circuit breaker (nödstopp) och otillräckligt testad kod. Förlikningen kräver att bolaget bygger upp ett nytt informationssäkerhetsprogram och återlämnar kvarvarande återvunnen krypto.

Fyra branschorganisationer inom krypto, tillsammans med Consensys, protesterade offentligt och menade att nödstopp inte är branschstandard och att kravet i praktiken tvingar fram centraliserad kontroll över protokoll som är tänkta att vara decentraliserade. Det är första gången en amerikansk konsumentskyddsmyndighet, snarare än en finansiell tillsynsmyndighet som SEC eller CFTC, har försökt reglera hur säker koden i ett protokoll måste vara innan den ens lanseras, och principen kan i förlängningen påverka hur andra bryggprotokoll väljer att bygga in nödstopp och testrutiner redan från start, oavsett var de är baserade.

Nio protokoll, två öden: jämförelsen

Innan tabellen är det värt att nämna det första riktigt stora exemplet på hela den här dynamiken: Poly Network, som i augusti 2021 förlorade svindlande 611 miljoner dollar (cirka 5,93 miljarder kronor), då kryptots största hack någonsin. Angriparen returnerade i praktiken allt, tackade nej till en belöning på 500 000 dollar (cirka 4,85 miljoner kronor) och ett erbjudande om att bli protokollets säkerhetsrådgivare, och försvann sedan spårlöst utan att någonsin åtalas.

Fallet sätter ramarna för hela den här jämförelsen: storleken på ett hack säger nästan ingenting om vad som händer efteråt. Tabellen nedan samlar nio av de mest omtalade fallen: fem som på olika sätt överlevde, och fyra som inte gjorde det.

Mönstret i tabellen är tydligare än man kan tro utifrån bara beloppen. De fem som överlevde hade alla, i olika kombinationer, tillgång till extern finansiering, ett team som stannade kvar och en grundorsak som gick att beskriva och åtgärda konkret. De fyra som inte gjorde det saknade minst en av de tre. Det för oss till nästa fråga: exakt vilka faktorer väger tyngst, och går det att rangordna dem?

Vad skiljer de som överlever från de som försvinner?

Ett mönster går igen i praktiskt taget varje överlevande fall, oavsett om protokollet är en DeFi-brygga eller en centraliserad börs: hastigheten och ärligheten i kommunikationen. När börsen Bybit förlorade 1,5 miljarder dollar (cirka 14,5 miljarder kronor) i februari 2025, det största enskilda kryptohacket någonsin, valde vd Ben Zhou att offentliggöra detaljerade forensiska rapporter inom loppet av några dagar, och konstaterade att ”our response is primarily to maintain transparency”. Det är samma reflex som Sky Mavis visade efter Ronin-hacket och som Jump Crypto visade efter Wormhole: agera snabbt, kommunicera öppet, och låt marknaden se jobbet göras i realtid istället för att gissa.

Men transparens räcker sällan ensamt. Nedan är de faktorer som konsekvent skiljer överlevare från offer i fallen ovan.

Den enskilda faktorn som väger tyngst är sannolikt om det överhuvudtaget finns ett team kvar att agera. Ronin, Wormhole och Euler hade alla ett fulltaligt team dagen efter attacken, redo att förhandla, kommunicera och bygga om. Multichain hade det inte, eftersom nyckelpersonerna satt gripna. Ingen mängd kapital eller PR-strategi kan kompensera för att ingen längre finns kvar för att fatta besluten.

Grundorsakens natur spelar nästan lika stor roll. En isolerad kodbugg, som hos Euler eller Wormhole, går att peka ut, åtgärda och lämna bakom sig i en enda uppdatering. Ett fundamentalt fel i hela den ekonomiska designen, som hos Terra, går inte att patcha bort med en enda transaktion, oavsett hur mycket kapital eller god vilja som finns tillgänglig.

Spelbranschens facit: Ronin, Pixels och värdet av att överleva

Post-mortemens verkliga stakes syns tydligast i spelbranschen, där en enskild kedjas överlevnad avgör ödet för dussintals fristående projekt byggda ovanpå den. Om Ronin Network hade gått samma väg som Multichain, det vill säga stängt ner permanent efter hacket 2022, hade hela Axie Infinity-ekosystemet försvunnit med den, och det hade sannolikt aldrig funnits en grund för senare spel som Pixels att bygga vidare på samma infrastruktur.

Att Sky Mavis valde full ersättning och total transparens, snarare än tystnad eller ett stegvis nedläggningsbeslut, är en direkt förklaring till varför Ronin 2026 fortfarande räknas som en av de mest etablerade spelkedjorna inom krypto. Andra delar av spelbranschen har valt helt andra strategier för att hantera samma grundproblem. Arbitrums Orbit-kedjor sprider risken över flera separata, anpassningsbara kedjor istället för att samla allt i en enda brygga, medan en aktör som Steam istället valt att undvika hela problemet genom att förbjuda krypto- och NFT-transaktioner på sin plattform sedan 2021. Tre helt olika svar på samma fråga: vem bär risken när koden går sönder?

Spel skiljer sig dessutom från rena finansprotokoll på ett sätt som gör överlevnadsfrågan ännu viktigare. En DeFi-användare kan i värsta fall flytta sitt kapital till ett konkurrerande protokoll dagen efter ett hack. En spelare som lagt hundratals timmar i en virtuell värld byggd på en specifik kedja har ingen motsvarande genväg om den kedjan försvinner: hela den digitala egendomen och det sociala sammanhanget runt den riskerar att gå förlorat samtidigt. Det höjer insatserna för hur ett spelrelaterat protokoll hanterar sin egen kris jämfört med ett rent finansiellt sådant.

Sverige, Finansinspektionen och luckan MiCA lämnar öppen

Inget av protokollen i den här artikeln, varken de som överlevde eller de som försvann, hade någon skyldighet att rapportera till en finansiell tillsynsmyndighet. Det är själva poängen med decentraliserad finans, men det är också anledningen till att post-mortemen väger så tungt som den gör.

MiCA-förordningen (Markets in Crypto-Assets), som gäller direkt i hela EU inklusive Sverige, reglerar leverantörer av kryptotillgångstjänster: börser, förvaringstjänster och liknande centraliserade mellanhänder. Finansinspektionen är den behöriga myndigheten i Sverige, och sedan den 1 oktober 2025 måste varje bolag som erbjuder kryptotjänster till svenska kunder antingen ha ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen eller ha upphört med verksamheten (bolag som redan var registrerade hade fram till den 30 september 2025 på sig att lämna in sin ansökan). Kryptoderivat, som terminer och evighetskontrakt, faller dessutom under MiFID II snarare än MiCA och övervakas separat.

Det MiCA uttryckligen inte täcker är protokoll som drivs på ett genuint decentraliserat sätt, utan en enskild ansvarig mellanhand. Var den gränsen går är fortfarande oklart även för EU:s egna tillsynsmyndigheter, som har beskrivit decentralisering som ett spektrum snarare än ett absolut tillstånd. I praktiken betyder det att flera av protokollen i tabellen ovan, om de klassas som tillräckligt decentraliserade, aldrig hade kunnat vända sig till en myndighet som Finansinspektionen efter ett hack.

Ett särskilt regelverk för DeFi diskuteras inom EU men väntas tidigast under 2027-2028, vilket betyder att post-mortemen och marknadens efterföljande dom med största sannolikhet förblir den huvudsakliga formen av ansvarsutkrävande för decentraliserade protokoll under överskådlig tid, oavsett vad som händer med regleringen av centraliserade aktörer. Det är också därför skillnaden mellan Ronin och Multichain betyder mer än de faktiska dollarbeloppen: den ena visar vad ansvarstagande utan tvingande reglering kan se ut som, den andra visar vad som händer när det ansvaret helt enkelt uteblir.

Sammantaget handlar frågan om överlevnad till slut om samma sak varje gång: förtroende är den enda valuta som spelar roll efter att koden redan har misslyckats en gång. Ronin, Wormhole, Euler, Curve och Poly Network byggde tillbaka det förtroendet på olika sätt och i olika grad. Mango Markets, Terra, Multichain och Nomad förlorade det, av fyra helt olika anledningar, men med samma slutresultat. Post-mortemen är bara den första meningen i den historien. Vad som händer i månaderna och åren därefter är hela resten av boken.

Vanliga frågor

Vad är en protokoll-post-mortem inom krypto?

En post-mortem är en offentlig teknisk rapport som ett kryptoprotokoll publicerar efter en hackerattack eller ett systemfel. Den beskriver vanligtvis tidslinjen minut för minut, exakt vilken kod eller mekanism som brast, hur mycket som förlorades och vilka åtgärder teamet planerar för att förhindra en upprepning. Genren är inspirerad av flygindustrins haverirapporter och mjukvarubranschens blameless post-mortem-kultur, där syftet är att lära snarare än att döma en enskild person. I krypto fyller dokumentet dessutom en funktion motsvarande en juridisk process, eftersom de flesta decentraliserade protokoll saknar en tillsynsmyndighet att svara inför.

Varför överlever vissa kryptoprotokoll ett hack medan andra försvinner?

De protokoll som överlever har oftast tillgång till extern finansiering eller tillräckligt stort eget kapital för att täcka förlusten, ett team som fortfarande finns kvar och agerar snabbt, samt en grundorsak som går att isolera och åtgärda, till exempel en enskild kodbugg snarare än ett fel i hela den ekonomiska modellen. De som försvinner saknar oftast en eller flera av dessa delar, som Terra/LUNA där själva designen var problemet, eller Multichain där nyckelpersonerna greps och inget team fanns kvar för att ens skriva en förklaring.

Får användare tillbaka sina pengar efter ett kryptohack?

Det varierar kraftigt. Ronin Network och Wormhole ersatte sina användare fullt ut, i Wormholes fall inom mindre än ett dygn. Curve Finance kompenserade drabbade delvis genom en tokenbaserad ersättningsplan som fortfarande lämnade protokollet under sin tidigare toppnivå. Multichain-användare fick i praktiken ingenting eftersom protokollet stängdes permanent utan förklaring. Det finns ingen garanti i någon riktning, eftersom decentraliserade protokoll sällan omfattas av samma insättningsskydd eller regulatoriska krav på ersättning som banker gör.

Vad händer med ett kryptoprotokolls token efter ett hack?

Utfallet skiljer sig kraftigt från fall till fall. Vissa token, som CRV efter Curve-hacket, återhämtade sig gradvis i takt med att protokollet byggde om förtroendet, även om priset sällan når tillbaka till nivån före attacken. Andra, som MNGO efter Mango Markets förlikning med SEC, förstördes och avnoterades helt. Prisrörelsen efter ett hack styrs i hög grad av om marknaden bedömer att teamet hanterar krisen transparent och kompetent, snarare än av hur stort själva hacket var i dollar räknat.

Skyddar MiCA och Finansinspektionen svenska användare av DeFi-protokoll?

Delvis. MiCA reglerar centraliserade kryptotillgångstjänster som svenska användare handlar via, och Finansinspektionen är den svenska tillsynsmyndigheten för dessa aktörer sedan förordningen började gälla fullt ut. Men genuint decentraliserade protokoll utan en ansvarig mellanhand faller utanför MiCA:s tillämpningsområde, vilket innebär att svenska användare av rena DeFi-protokoll inte har samma regulatoriska skydd som de har hos en reglerad börs. Ett särskilt EU-regelverk för DeFi diskuteras men väntas tidigast 2027-2028.

Skriven av Marcus Okafor, HOGE Wire.