Tokeniserade aktier 2026: när kryptobörsen noterar Wall Street

Det nyaste på noteringssidan hos en stor kryptobörs hösten 2026 är inte en memecoin eller ännu en L1-token. Det är Apple. Och Nvidia, Tesla, Meta och hela S&P 500. Börserna har börjat notera Wall Street, fast inte som börshandlade fonder eller CFD:er, utan som tokens på en blockkedja som går att handla dygnet runt, sju dagar i veckan.

Det här är en helt ny sorts notering. I våra tidigare genomgångar handlade en notering om hur en kryptonativ token tar sig in på en börs och varför börsen vill ha den där. Nu är det som noteras i stället en representation av en riktig aktie i ett riktigt bolag. Marknaden för tokeniserade aktier har mer än fyrdubblats under 2026 och låg på runt 3,5 miljarder dollar (ungefär 35 miljarder kronor) i oktober, enligt data från RWA.xyz.

Men det väcker en skarp fråga för svenska sparare: äger du aktien, eller äger du bara en token som getts ut av ett bolag som i sin tur håller aktien (eller ett skuldebrev som följer kursen)? Och minst lika viktigt: det här räknas inte som krypto under MiCA. En tokeniserad aktie är ett finansiellt instrument under MiFID II, och det är Finansinspektionen som är hemmamyndighet. Den här artikeln reder ut vad du faktiskt köper, vilka som noterar vad, vad reglerna säger och var riskerna sitter.

Vad är en tokeniserad aktie?

En tokeniserad aktie är en token på en publik blockkedja (ofta Solana, Ethereum, Base eller Arbitrum) som är tänkt att spegla värdet på en börsnoterad aktie. I de flesta upplägg backas varje token en-mot-en av den underliggande aktien, som förvaras hos en reglerad mäklare eller ett förvaringsinstitut. Token går att flytta till din egen plånbok, handla på både centrala börser och decentraliserade handelsplatser, och den avräknas på sekunder i stället för på en eller två bankdagar.

Tänk på det som en blockkedjeversion av ett depåbevis. Ett amerikanskt depåbevis (ADR) låter en europeisk aktie handlas i New York utan att själva aktien byter börs; på samma sätt låter en tokeniserad aktie en Nasdaq-aktie handlas on-chain utan att aktien lämnar sitt förvar. Lockelsen är uppenbar: dygnet-runt-handel, möjlighet att köpa bråkdelar av en dyr aktie, och åtkomst för de miljarder människor i världen som inte har tillgång till ett amerikanskt mäklarkonto.

Det är lätt att blanda ihop tre olika saker. En börshandlad fond (ETF) är en reglerad fond som äger aktierna åt dig. En CFD är ett derivat där du spekulerar i kursen utan att äga något. Att köpa aktien via en vanlig mäklare gör dig till registrerad aktieägare. Den tokeniserade aktien sitter någonstans mitt emellan: du får ekonomisk exponering mot kursen, men sällan hela det juridiska paket som en aktie normalt är.

I praktiken finns tre juridiska former. Den första är en depåbevisliknande token som backas en-mot-en av aktier hos ett förvaringsinstitut (Coinbase använder mäklaren Alpaca för det). Den andra är ett trackercertifikat eller en strukturerad not utgiven av ett specialbolag (så fungerar Backeds xStocks). Den tredje är ett tokeniserat skuldebrev (så är Robinhoods EU-tokens uppbyggda). I samtliga fall blir du oftast inte aktieägare i bolaget. Ordet aktie i tokeniserad aktie gör med andra ord mycket tungt arbete.

Den nya noteringsvågen: Kraken, Coinbase och Robinhood

2026 är året då tokeniserade aktier gick från pilotprojekt till en egen produktlinje hos de stora aktörerna, och kampen om att notera Wall Street on-chain drar nu igång på allvar.

Kraken och xStocks. xStocks ges ut av schweiziska Backed Finance och handlas på Solana och Ethereum, med ett sextiotal produkter som backas en-mot-en. Kraken köpte Backed i slutet av 2025, inför sin planerade börsnotering 2026, och kontrollerar därmed hela kedjan: utgivning, handel och avräkning. Enligt Finance Magnates hade xStocks omsatt runt 25 miljarder dollar på mindre än åtta månader, varav drygt 3,5 miljarder dollar on-chain, med fler än 80 000 unika innehavare. xStocks är dessutom integrerat hos Bybit och Gate.io.

Coinbase. Coinbase lanserade tokeniserade aktier på sin Base-kedja den 24 augusti 2026 för kvalificerade investerare utanför USA, med Nvidia, Apple, Meta och Alphabet först ut. Den 4 september fylldes listan på med bland andra Amazon, Microsoft, Tesla och SpaceX. Tokens ges ut inom ett regelverk i Abu Dhabi (ADGM), backas en-mot-en via mäklaren Alpaca och bygger på en tokenstandard som kallas B20 och som är en utbyggnad av ERC-20.

Robinhood. Robinhood har sedan juni 2025 erbjudit över 200 tokeniserade amerikanska aktier till kunder i EU. Den egna kedjan Robinhood Chain (byggd på Arbitrum) gick i skarp drift den 1 juli 2026, och tokens är juridiskt tokeniserade skuldebrev utgivna av Robinhood Assets (Jersey) Limited. Enligt vd Vlad Tenev når tjänsten användare i över 120 länder med väl över en miljard dollar i daglig handel på decentraliserade handelsplatser.

Bakom de tre största finns fler. Ondo har samlat sin aktiesatsning i Ondo Stocks och lämnat in en konfidentiell registrering till amerikanska SEC. Dinari har gått den amerikanska vägen (mer om det nedan), och Gemini erbjöd under en period tokeniserade aktier till EU-kunder innan bolaget drog sig ur den europeiska marknaden i början av 2026. Tabellen nedan sammanfattar landskapet.

Siffrorna: hur stor är marknaden?

Tokeniserade aktier är fortfarande en liten del av kryptovärlden, men tillväxten är snabb. Enligt data från RWA.xyz passerade det samlade värdet av tokeniserade aktier 3 miljarder dollar under 2026, en fyrdubbling sedan januari, och motsvarade i oktober omkring 8 procent av den totala marknaden för tokeniserade verkliga tillgångar (RWA) på knappt 40 miljarder dollar. Antalet innehavare räknades i miljoner och växte med tvåsiffriga procenttal på en enda månad.

Bakom siffrorna döljer sig en stark koncentration. xStocks ensamt stod för en stor del av aktiviteten, med runt 25 miljarder dollar i samlad handel på mindre än åtta månader och åtta av de elva mest spridda tokeniserade aktierna mätt i antal innehavare. Ondo har samtidigt byggt upp över en miljard dollar i låst värde i sin aktiesatsning. Tillgångarna är spridda över en lång rad blockkedjor, vilket gör likviditeten splittrad: samma Apple-token kan finnas på flera kedjor samtidigt, var och en med sin egen orderbok.

Sätt det i perspektiv. Hela marknaden för tokeniserade aktier, omkring 35 miljarder kronor, är mindre än börsvärdet på många enskilda bolag på Stockholmsbörsen. Jämfört med de biljoner dollar som omsätts på de riktiga aktiemarknaderna är det här fortfarande ett experiment i tidig fas, om än ett som växer fort och drar till sig några av branschens tyngsta aktörer.

Så noteras en aktie on-chain

Noteringskedjan för en tokeniserad aktie ser annorlunda ut än för en kryptonativ token. En godkänd utgivare eller ett förvaringsinstitut köper de riktiga aktierna på en vanlig börs, till exempel Nasdaq eller NYSE, och lägger dem i förvar hos en reglerad mäklare. Därefter präglas ett lika stort antal tokens on-chain, och token listas för handel på börsen och på decentraliserade handelsplatser. Så kallade auktoriserade deltagare kan skapa nya tokens eller lösa in befintliga, och det arbitraget är det som håller tokenpriset nära aktiekursen.

Skillnaden mot en vanlig kryptonotering är att det inte finns något white paper-rus eller någon airdrop. Primärmarknaden är den underliggande aktiemarknaden, och tokenens värde är förankrat, inte något som ska upptäckas av marknaden. Men många av de klassiska noteringsfrågorna gäller ändå: hur djup är likviditeten, vem är market maker, på vilken handelsplats sker handeln och vilka geografiska begränsningar finns. En notering är fortfarande en notering, med allt vad det innebär av urval och villkor.

En sak är unik. Token handlas dygnet runt, men den underliggande aktien handlas bara under börsens öppettider. När New York-börsen är stängd fortsätter token att röra sig, och då kan den dra iväg i premie eller rabatt mot sitt teoretiska värde, eftersom arbitraget som annars håller kursen på plats pausar. Helg- och nattluckor är med andra ord inbyggda i produkten, och det är en viktig skillnad mot att äga aktien direkt, där du helt enkelt inte kan handla när börsen är stängd.

Äger du aktien eller bara en token?

Det här är den avgörande frågan, och det är samma fråga vi ställt om fan-tokens i esporten: vad äger du egentligen? I de flesta strukturer blir du inte registrerad aktieägare. Du håller en token vars värde refererar till aktien, och din fordran riktar sig mot utgivaren eller förvaringsinstitutet, inte mot bolaget vars namn står på tokenen.

Det får konkreta följder. Du har normalt ingen rösträtt. Du kan inte rösta med din tokeniserade Tesla-aktie på Teslas bolagsstämma, och den typ av röst som styr ett protokoll finns inte här heller. Rätten att lösa in token mot den riktiga aktien är ofta förbehållen auktoriserade deltagare, inte vanliga kunder. Utdelningar och bolagshändelser hanteras av utgivaren och kan skilja sig från att äga aktien direkt.

Minst lika viktigt är frågan om vad som händer i en konkurs. Är de underliggande aktierna avskilda från utgivarens egna tillgångar, så att de inte kan tas i anspråk av utgivarens borgenärer? Är strukturen konkursskyddad? Det avgör om din token är en säker fordran på en avskild tillgång eller en osäker fordran i en konkurs. Det finstilta i prospektet eller villkoren är här viktigare än logotypen på handelssidan.

Du kan förvisso hålla token i din egen plånbok, och självförvar ger dig kontroll över nycklarna på samma sätt som för ett smart konto. Men självförvar av en fordran är inte samma sak som att äga tillgången. Token är i slutändan bara så god som utgivaren bakom den, och den skillnaden är lätt att missa när marknadsföringen säger att du äger en bit av Nvidia.

OpenAI-token-bråket: när aktien inte var en aktie

Ingen enskild händelse kristalliserade ägarfrågan så tydligt som sommaren 2025. Den 30 juni det året gav Robinhood EU-användare tokens som följde onoterade bolag som OpenAI och SpaceX, via ett specialbolag. Reaktionen kom snabbt.

OpenAI gick ut offentligt och tog avstånd: ”These ’OpenAI tokens’ are not OpenAI equity. We did not partner with Robinhood, were not involved in this, and do not endorse it”, skrev bolaget och uppmanade till försiktighet. Med andra ord: de OpenAI-aktier som delades ut var inte aktier i OpenAI, och bolaget hade varken samarbetat eller godkänt något.

Litauens centralbank, som är Robinhoods ledande tillsynsmyndighet i EU, inledde en granskning. Talespersonen Giedrius Šniukas sa att myndigheten kontaktat Robinhood och väntade på besked om hur OpenAI- och SpaceX-tokens var strukturerade och hur de kommunicerades, och betonade att ”the information for investors must be provided in clear, fair, and non-misleading language”. Robinhood försvarade sig med att det rörde sig om en begränsad kampanj som gav indirekt exponering via bolagets egen andel i ett specialbolag.

Läxan, särskilt för tokens på onoterade bolag, är att glappet mellan marknadsföringen (äg en bit av OpenAI) och den juridiska verkligheten (en token som refererar till ett specialbolags indirekta exponering) kan vara stort. Det är precis vad-äger-du-egentligen-problemet, fast i industriell skala, och det är anledningen till att tillsynsmyndigheterna tittar så noga på just hur de här produkterna beskrivs.

Varför det inte är krypto: MiFID II, inte MiCA

Det här är den viktigaste poängen för en svensk läsare. MiCA, EU:s regelverk för kryptotillgångar, undantar uttryckligen sådana tillgångar som redan är finansiella instrument enligt MiFID II. En tokeniserad aktie som ger, eller refererar till, de ekonomiska rättigheterna i en aktie är en överlåtbar värdepapper enligt MiFID II och alltså ett finansiellt instrument, inte en kryptotillgång i lagens mening.

ESMA har varit tydlig: att tokenisera ett värdepapper förändrar inte dess natur. Det är innehållet som styr, inte tekniken. I riktlinjerna från den 19 mars 2025 om när en kryptotillgång ska klassas som ett finansiellt instrument slås principen fast. Finansinspektionen säger samma sak på sin egen sajt: så kallade kryptocertifikat som följer värdet på krypto eller aktier regleras inte av MiCA utan av värdepappersregelverket MiFID och MiFIR.

Konsekvensen är stor. Ett bolag som erbjuder eller handlar tokeniserade aktier mot svenska kunder behöver tillstånd för värdepappersrörelse, ett prospekt enligt prospektförordningen kan krävas, och reglerna är kapitalmarknadens regler, inte det nyare och lättare CASP-regelverket under MiCA. Samma token, men ett helt annat regelverk. Tabellen nedan ställer de två världarna mot varandra.

Finansinspektionen och den svenska investeraren

Vad betyder det här konkret för någon i Sverige? Finansinspektionen är behörig myndighet, och en tokeniserad aktie är ett finansiellt instrument enligt lagen om värdepappersmarknaden, den svenska implementeringen av MiFID II. Den som förmedlar eller handlar sådana instrument mot svenska kunder behöver stå under tillsyn, och det är en helt annan tröskel än att registrera sig som kryptoleverantör.

Här kommer EU:s pilotregim för DLT in. DLT Pilot Regime (förordning 2022/858, i kraft sedan mars 2023) är EU:s sandlåda som låter marknadsinfrastrukturer handla och avräkna tokeniserade värdepapper under tillfälliga undantag från MiFID II och CSDR, men bara upp till vissa tröskelvärden. Att den reglerade on-chain-rälsen fortfarande är ett pilotprojekt förklarar en del av varför de flesta plattformar för tokeniserade aktier i dag ligger utanför EU eller riktar sig till kvalificerade investerare snarare än bred allmänhet.

Att en produkt går att nå via en app eller en decentraliserad handelsplats betyder inte att den är en FI-reglerad produkt som marknadsförs lagligt till svensk allmänhet. Det här är inte heller UCITS-fonder eller börshandlade produkter av det slag svenska sparare är vana vid, utan en ny kategori där skyddet beror helt på den juridiska förpackningen. Finansinspektionens enhetschef Charlotte Fried har om kryptomarknaden sagt att ”med Mica-förordningen förbättras skyddet för dig som konsument men det är fortfarande svagare än för många andra produkter på finansmarknaden”.

Ironin är att tokeniserade aktier, om de ges ut av ett MiFID-tillståndspliktigt bolag, i teorin hamnar under det starkare kapitalmarknadsskyddet, inte det lättare kryptoregelverket. Men många av de on-chain-produkter som faktiskt når svenskar sitter i utländska upplägg där det skyddet inte med säkerhet gäller. Se FI:s besked om att kryptobolag måste ha tillstånd för en bild av hur myndigheten ser på gränsdragningen.

Tokeniserade värdepapper är fortfarande värdepapper

Över Atlanten är tonen lik, men vägen en annan. SEC-ledamoten Hester Peirce, som leder myndighetens kryptoarbetsgrupp, publicerade i juli 2025 ett uppmärksammat uttalande med titeln ”Enchanting, but Not Magical”. Hennes poäng var kärnfull: ”As powerful as blockchain technology is, it does not have magical abilities to transform the nature of the underlying asset”, och ”tokenized securities are still securities”. En token som speglar en aktie bär alltså samma värdepappersrättsliga ansvar som aktien själv.

Det är därför de flesta av produkterna geoblockerar amerikanska kunder: xStocks, Coinbases aktietokens och Robinhoods tokens är alla stängda för personer i USA, just för att den amerikanska värdepappersvägen är tung. Dinari valde motsatt strategi och byggde en reglerad struktur i stället: bolaget erbjuder 724 tokeniserade amerikanska aktier, inklusive hela S&P 500, till godkända amerikanska investerare via självförvar och stablecoinen USDC, med tillstånd som broker-dealer och transfer agent i botten.

Resultatet är samma instrument i två regulatoriska världar: EU lutar sig mot MiFID, pilotregimen och utländska wrappers, medan USA försöker trä produkten genom värdepappersrättens nålsöga. Det är samma grundproblem med flera regelböcker som vi sett i andra delar av noteringslandskapet, och det är en av de största anledningarna till att en och samma tokeniserade aktie kan vara fritt tillgänglig i ett land och helt blockerad i ett annat.

Freight train eller överhypad trend?

Förespråkarna är inte blygsamma. Robinhoods vd Vlad Tenev beskrev tokenisering som ”like a freight train” som inte går att stoppa och som till slut kommer att ”eat the entire financial system”, och kallade den största innovationen på kapitalmarknaden på långt över ett decennium. Visionen är en värld där en indier, en brasilianare och en svensk köper samma Nvidia-token på samma handelsplats, dygnet runt, utan ett amerikanskt mäklarkonto.

De verkliga dragplåstren är tydliga: handel dygnet runt, möjlighet att äga bråkdelar av en dyr aktie, avräkning på sekunder, global åtkomst för de miljarder människor som saknar ett amerikanskt mäklarkonto, och sammansättbarhet med DeFi (du kan tänka dig att använda en tokeniserad Nvidia-aktie som säkerhet för ett lån). För utgivarna och börserna är det dessutom en ny produktlinje att notera och ta betalt för, precis som vi beskrivit i listningsaffären.

Skeptikerna pekar på det motsatta: tunn likviditet jämfört med den riktiga aktiemarknaden, premier och rabatter, ägarglappet, och regulatorisk skörhet (Gemini drog sig ur EU redan i början av 2026). Och den obekväma frågan som till och med dök upp i Tenevs egen paneldiskussion: behöver man verkligen en blockkedja för det här, eller är det en lösning som letar efter ett problem? Volymerna är fortfarande små, runt 3,5 miljarder dollar totalt, mot aktiemarknadernas biljoner. Tokeniserade aktier är i dag en nisch, inte en ersättning för vanlig aktiehandel.

Riskerna du tar med en token i stället för en aktie

För den som ändå vill handla tokeniserade aktier är det värt att gå igenom riskerna en i taget. De skiljer sig från riskerna med en vanlig aktie hos en mäklare, och flera av dem syns inte förrän något går fel.

• Likviditet och helgluckor. Orderböckerna kan vara tunna, och eftersom token handlas dygnet runt medan den underliggande aktien inte gör det kan priset gapa över helger och nätter.
• Premie och rabatt. Token kan handlas över eller under sitt teoretiska värde när arbitraget inte hinner med, särskilt när den riktiga börsen är stängd.
• Motparts- och emittentrisk. Din fordran riktar sig mot utgivaren eller förvaringsinstitutet. Hur tillgångarna är avskilda och hur konkursskyddet ser ut avgör vad som händer om någon av dem fallerar.
• Avnotering och avveckling. Produkten kan dras tillbaka (som Gemini i EU) eller token tas bort från en handelsplats, och då kan du tvingas ur din position.
• Smarta kontrakt och förvar. Buggar, bro- och orakelrisk samt depegg på decentraliserade handelsplatser är reella tekniska faror.
• Bolagshändelser. Splittar, utdelningar, uppköp och avnoteringar av den riktiga aktien hanteras (eller inte) av utgivaren, inte av dig.

Att en notering sker on-chain gör den inte odödlig. Vår obduktion av MOVE-noteringen är en påminnelse om hur snabbt en hajpad notering kan rasa, och en tokeniserad aktie bär sina helt egna strukturrisker ovanpå de vanliga marknadsriskerna. Tabellen nedan jämför de två sätten att äga en aktie.

Skatt och praktiska frågor för svenska innehavare

Skattemässigt beskattas vinster i inkomstslaget kapital med 30 procent, men exakt hur beror på tokenens juridiska klassificering, och det är inte alltid givet.

Om token juridiskt är en delägarrätt (en aktie) och marknadsnoterad beskattas den som en aktie: du redovisar den på bilaga K4 avsnitt A och kan kvitta fullt ut mot andra aktievinster och aktieförluster. Om den i stället behandlas som en kryptotillgång, en övrig tillgång i skattespråk, hamnar den på K4 avsnitt D, du använder genomsnittsmetoden och får bara dra av 70 procent av en förlust. Många av de trackercertifikat och skuldebrev som ligger bakom de här produkterna hamnar i en gråzon däremellan. Antag inte, utan stäm av med Skatteverket.

Tänk också på kontoformen. I ett investeringssparkonto (ISK) får du normalt bara hålla instrument som handlas på en reglerad marknad eller handelsplattform, så en token som bara handlas på en decentraliserad handelsplats ryms sannolikt inte i en ISK, och då beskattas vinsten utanför schablonsystemet. Utdelningar, om de överhuvudtaget förs vidare, beskattas som utdelning. Produkterna handlas dessutom i dollar eller USDC, så en valutaväxling till kronor lägger till ett lager av risk och krångel. Och den mest grundläggande praktiska frågan: erbjuds produkten ens lagligt till dig? Kontrollera utgivarens tillstånd och villkoren för vilka som får handla.

Checklista innan du köper en tokeniserad aktie

• Vad håller du juridiskt: aktien, ett depåbevis, ett certifikat eller ett skuldebrev?
• Vem är utgivare och förvaringsinstitut, och hur är de underliggande aktierna avskilda?
• Kan du lösa in token mot den riktiga aktien eller mot kontanter, eller bara sälja på marknaden?
• På vilken handelsplats handlas den, och hur djup är likviditeten?
• Hur hålls priset nära aktiekursen, och vad händer över helger och nätter?
• Vilket är det regulatoriska hemmet, och erbjuds produkten lagligt till svenska kunder?
• Får du rösträtt och utdelning, eller bara kursexponering?
• Vilken kedja ligger den på, och vilka smarta-kontrakts- och förvarsrisker följer med?
• Hur klassas den skattemässigt, och ryms den i din kontoform?
• Hur ser exit-vägen ut om produkten avnoteras eller avvecklas?

Vad händer härnäst?

Riktningen är tydlig även om tempot är osäkert. Fler utgivare och fler kedjor tillkommer, amerikanska aktörer försöker trä sig genom SEC (Ondos registrering, Dinaris tillståndsväg), och traditionella aktörer experimenterar: xStocks har bland annat listats på Deutsche Börses sekundärhandelsplats 360X. I EU diskuteras att göra DLT-pilotregimen till ett permanent regelverk, vilket skulle ge de reglerade on-chain-rälsen en fast grund att stå på.

Det större skiftet är att gränsen mellan en kryptobörs och en värdepappersbörs håller på att suddas ut. Kraken köper en värdepappersutgivare och förbereder börsnotering, Robinhood bygger en egen kedja, och Coinbase noterar Apple och Nvidia. För en svensk sparare är slutsatsen enkel att formulera men svår att leva efter: bedöm förpackningen, inte tickern. En token som heter AAPL är inte samma sak som en Apple-aktie, och skillnaden avgörs av det finstilta, inte av namnet.

Vanliga frågor

Vad är en tokeniserad aktie?

En tokeniserad aktie är en token på en blockkedja som är tänkt att spegla värdet på en börsnoterad aktie, oftast backad en-mot-en av den riktiga aktien hos ett förvaringsinstitut. Du får exponering mot kursen, men blir i de flesta upplägg inte registrerad aktieägare i bolaget.

Äger jag den riktiga aktien om jag köper en tokeniserad aktie?

Oftast inte. Du håller en token vars värde refererar till aktien, och din fordran riktar sig mot utgivaren eller förvaringsinstitutet, inte mot bolaget. Det innebär normalt ingen rösträtt och ofta ingen rätt att lösa in token mot den riktiga aktien.

Är tokeniserade aktier lagliga att köpa i Sverige?

Själva instrumentet är lagligt, men det är ett finansiellt instrument under MiFID II, och bolaget som erbjuder det mot svenska kunder behöver tillstånd från Finansinspektionen. Många plattformar riktar sig bara till kvalificerade investerare eller marknader utanför EU, så kontrollera alltid att produkten erbjuds lagligt till dig.

Omfattas tokeniserade aktier av MiCA?

Nej. MiCA undantar tillgångar som redan är finansiella instrument. En tokeniserad aktie faller under värdepappersregelverket MiFID II och MiFIR, inte under MiCA, eftersom tokeniseringen inte förändrar den underliggande tillgångens natur.

Hur beskattas tokeniserade aktier i Sverige?

Vinster beskattas i inkomstslaget kapital med 30 procent, men hur de redovisas beror på tokenens klassificering. En delägarrätt beskattas som en aktie på bilaga K4 avsnitt A, medan en kryptotillgång redovisas på K4 avsnitt D med bara 70 procent avdrag för förluster. Stäm av med Skatteverket eftersom många produkter hamnar i en gråzon.

Elin Sundqvist bevakar börser, plånböcker och regelverk för HOGE Wire.