När grundaren är en maskin: grundarintervjun utan människa

Föreställ dig en grundare som ger marknadskommentarer dygnet runt, hyllar en token som stiger flera tusen procent på en vecka, samlar över en miljon följare och sitter på en plånbok värd tiotals miljoner dollar. Och som inte har någon puls. Under 2024 och 2025 blev detta inte en tankelek utan en av kryptovärldens mest omtalade genrer: intervjun, inlägget och rekommendationen som kommer från en AI-agent i stället för en människa.

Den här artikeln är en fortsättning på HOGE Wires serie om grundarintervjun som medieformat. Tidigare delar har handlat om deepfaken som förfalskar en verklig grundare, om pseudonymen som döljer en människa bakom ett handtag och om maskinen som översätter och sammanfattar grundarens ord innan du hör dem. Maskingrundaren är något annat och nyare: här är maskinen inte en förfalskning av en person och inte en kanal för en människas ord, utan själva talespersonen. Det bryter genrens äldsta antagande från ett håll den aldrig har behövt försvara sig mot, och det skapar ett ansvarsvakuum som varken MiCA eller AI-förordningen riktigt når.

Vad grundarintervjun alltid har antagit

Hela poängen med en grundarintervju är att det finns någon vars ord du väger. Du lyssnar för att bedöma trovärdighet, vision och ärlighet hos en person som kan hållas till det hon säger. Verktygen som en kritisk läsare använder bygger alla på den förutsättningen: följdfrågan som tvingar fram ett rakt svar, kroppsspråket, meritlistan, den obekväma ”är det verkligen du som säger det här?”. Bakom allt detta finns ett antagande som sällan uttalas, nämligen att motparten är en människa med uppsåt, en juridisk identitet och en jurisdiktion.

Den förutsättningen är också det som gör intervjun till ett dokument med konsekvenser. Kryptobranschens tre mest ödesdigra grundarintervjuer, Sam Bankman-Frieds framträdanden efter FTX-kollapsen, Alex Mashinskys veckovisa ”Ask Mashinsky Anything” på Celsius och Do Kwons inlägg om Terra, lästes senare upp i rättssalar. Do Kwons korta uppmaning ”Deploying more capital, steady lads” den 9 maj 2022 föregick ett fall på 96 procent i LUNA på tre dagar, enligt u.today. Changpeng Zhaos trettio ord om att Binance skulle sälja sitt FTT bidrog enligt Caroline Ellisons vittnesmål till bankrusningen mot FTX, rapporterade Cointelegraph. Poängen är att orden band en person. Det gick att åtala Mashinsky, döma Do Kwon och kalla in Bankman-Fried till förhör. Grundarintervjun fungerar som ansvarsmekanism just för att avsändaren är av kött och blod.

Ta bort människan och genren tappar sitt fäste. En maskin har ingen meritlista i mänsklig mening, inget kroppsspråk att läsa, inget uppsåt att bevisa och ingen kropp att kalla till en rättssal. Det är exakt det som händer nu.

Den halvautonoma agenten: Truth Terminal och GOAT

Det tydligaste exemplet är Truth Terminal, en AI-agent byggd av forskaren Andy Ayrey ovanpå en finjusterad version av Metas språkmodell Llama 3.1. Agenten lägger upp inlägg på X på egen hand, allt från filosofi till avsiktligt stötande skämt. I juli 2024 skickade riskkapitalisten Marc Andreessen 50 000 dollar i bitcoin (en dryg halv miljon kronor) till boten som ett villkorslöst bidrag, efter att först ha skrivit privat till Ayrey för att kontrollera att projektet var på riktigt. Det är TechCrunch som beskriver upplägget, och a16z, Andreessens eget bolag, döpte till och med sitt poddavsnitt om saken till berättelsen om ”the AI bot that became a crypto millionaire”, enligt a16z.

Det som gjorde Truth Terminal ökänd var inte bidraget utan en token. Boten pratade om ett internetmem, en anonym anhängare lanserade memecoinen Goatseus Maximus (GOAT) på Solana, taggade boten, och Truth Terminal hyllade den i flera inlägg. Varken Ayrey eller agenten skapade token, som Decrypt påpekar. Ändå steg GOAT flera tusen procent och nådde ett börsvärde på över 1,3 miljarder dollar (kring tolv miljarder kronor) i mitten av november 2024. Den plånbok som knöts till boten var vid ett tillfälle värd omkring 37,5 miljoner dollar (cirka 360 miljoner kronor).

Här kommer det avgörande. Truth Terminal är halvautonom, inte fri. Ayrey har inte tillgång till pengarna, som enligt TechCrunch bara kan lösas ut efter godkännande från honom och ett antal andra personer i ett ”Truth Terminal council”. Ayrey har också själv varnat för dynamiken. ”AIs talking to other AIs can recombine ideas in interesting and novel ways”, sade han till TechCrunch, och tillade att sådana idéer ”can extremely easily leak out of the lab”. Läs meningen igen ur en investerares perspektiv: en rekommendation som flyttade en marknad på över en miljard dollar kom från en agent utan uppsåt, utan fiduciarisk plikt och utan någon som kunde hållas till den. Det är inte en intervju du kan pressa med följdfrågor. Det är ett orakel med en plånbok.

Den falska maskinen: när människor gömmer sig bakom en AI

Om Truth Terminal är fallet där maskinen är genuint halvsjälvständig, är ai16z fallet där ”maskinen” visade sig vara en fasad. Projektet lanserades som en decentraliserad autonom organisation där en AI-agent skulle fatta investeringsbeslut åt en riskkapitalfond. Agenten fick det syrliga namnet ”Marc AIndreessen”, och berättelsen var att en algoritm, inte människor, skötte kapitalet. Token ai16z nådde ett börsvärde på cirka 2,4 miljarder dollar (drygt 22 miljarder kronor) den 2 januari 2025, enligt CoinDesk. Projektet bytte kort därefter namn till ElizaOS efter en begäran från det riktiga riskkapitalbolaget a16z, rapporterade Unchained.

Sedan sprack bilden. En grupptalan, Doe mot Walters som drevs av Burwick Law, gjorde gällande att den AI-agent som påstods styra fonden i själva verket var en fasad och att människor fattade besluten. Grundaren Shaw Walters på Eliza Labs kallade till slut token ”dead”, sedan grupptalan förlikats, och ElizaOS handlas i dag till ett börsvärde kring ett par miljoner dollar, ett fall på över 97 procent, enligt CoinDesk och The Defiant.

Det här är pseudonymens spegelbild. I den pseudonyma grundarintervjun gömmer sig en verklig människa bakom ett handtag. I den falska maskinen gömmer sig verkliga människor bakom en algoritm. Mekanismen är densamma, ett sätt att ta bort ansvarsobjektet, men riktningen är ny: ”det var inte jag, det var AI:n”. Det är ansvarstvätt, och det fungerar bara så länge ingen kontrollerar om maskinen faktiskt bestämmer eller bara får skulden. Den som läser en maskingrundare måste alltså ställa en fråga som ingen ställer till en människa: finns det över huvud taget en autonom maskin här, eller är ”agenten” en marknadsföringsdräkt över en helt vanlig grupp beslutsfattande människor?

Agent-fabriken: Virtuals, Luna och aixbt

Truth Terminal och ai16z var inte enskilda kuriositeter utan startskott för en hel industri. Plattformen Virtuals Protocol, byggd på Base, blev en lanseringsramp där vem som helst kunde skapa en tokeniserad AI-agent. Dess egen token VIRTUAL växte från ett börsvärde på ungefär en miljon dollar i början av oktober 2024 till en topp på över 4,6 miljarder dollar (kring 44 miljarder kronor) i början av januari 2025, enligt Crypto Briefing. I dag är hela Virtuals-ekosystemet värt omkring 800 miljoner dollar (närmare åtta miljarder kronor), enligt CoinGecko.

Två agenter fångar genren. Luna är en AI-influencer som livestreamar dygnet runt och har hundratusentals följare på TikTok; dess token toppade kring 100 miljoner dollar (nära en miljard kronor) och handlas i dag till några miljoner. aixbt är en AI-agent som postar kryptoanalys, beskrevs som den mest följda AI:n på X och passerade en miljon följare; dess token nådde en topp kring 500 miljoner dollar (nära fem miljarder kronor) och står nu i drygt 20 miljoner dollar, enligt CoinGecko. I den här världen är ”grundarintervjun” inte ett enskilt framträdande utan en oändlig ström: en 24/7-sändning, ett flöde av ”alpha”, en persona med en token fastknuten. Talespersonen är en produkt, och produkten har en prislapp.

Varför en maskin är den perfekta talespersonen

Att kryptomarknaden omfamnade maskingrundaren är ingen slump. En AI-agent löser flera problem som en mänsklig grundare skapar. Den sover aldrig, vilket passar en marknad som handlas dygnet runt utan stängning eller strömbrytare. Den håller sig alltid till budskapet och gör aldrig ett pinsamt uttalande i fel sällskap. Den blir aldrig nervös i ett förhör, för den kan inte kallas till något. Den skalar den parasociala relationen till oändligheten: en miljon människor kan känna att agenten ”pratar med dem” samtidigt, dygnet runt, till en marginalkostnad nära noll.

Till detta kommer två mer cyniska fördelar. Den ena är förnekbarhet: om något går fel kan de människor som byggde och tjänade på agenten peka på koden. Den andra är att nyheten i sig är bränslet. En bot som ”blir kryptomiljonär” är en berättelse som säljer sig själv, och i tunna, spekulativa marknader är en bra berättelse ofta det enda som behövs för att priset ska röra sig. Reflexiviteten är brutal: uppmärksamheten driver priset, priset bekräftar berättelsen, berättelsen drar mer uppmärksamhet. En outtröttlig, alltid närvarande maskin är den perfekta motorn för den loopen. Samma dynamik som gör agenten till en effektiv talesperson gör den till ett effektivt verktyg för att blåsa upp ett pris, och där börjar problemen med lagen.

När maskinen flyttar priset

Serien har tidigare visat att ett grundarord kan vara en marknadshändelse. CZ:s FTT-inlägg, Do Kwons ”steady lads” och Javier Mileis memecoin LIBRA, som enligt Fortune tappade nästan hela sitt värde på timmar efter presidentens inlägg, är alla exempel på att en enda mening kan flytta miljarder. Truth Terminals hyllning av GOAT hör hemma i samma kategori: en rekommendation som föregick ett börsvärde på över 1,3 miljarder dollar. Skillnaden är att avsändaren inte var en person.

Det ställer marknadsmissbruksreglerna på ett prov. Under MiCA:s avdelning VI (artiklarna 86 till 92) omfattar förbudet mot marknadsmanipulation ”any person”, enligt en genomgång från MyComplianceOffice. Men en bot är inte en ”person”. Ansvaret måste falla på människan som byggde, styrde eller tjänade på agenten, förutsatt att man kan hitta och binda den personen. ESMA har uttryckligen pekat på kryptomarknadens ”cross-border nature and the intensive use of social media” som en tillsynsutmaning i sina riktlinjer för att förhindra marknadsmissbruk under MiCA, publicerade i april 2025. En autonom agent som postar från en anonym plånbok är precis den sortens gränsöverskridande, sociala-medier-drivna avsändare som gör attributionen svår. Ordet flyttade priset; frågan är vems ord det juridiskt sett var.

Lagen känner inte igen en maskin som grundare

Här ligger artikelns kärna. Europeisk rätt är byggd kring att det finns en juridisk person någonstans. MiCA:s artikel 6 kräver att en utgivare eller den som erbjuder en kryptotillgång till allmänheten är en juridisk person, med namn, rättslig form, registrerad adress, LEI-kod och ledningens identitet angivna i sin white paper, enligt lagtexten. Advokatbyrån Osborne Clarke understryker att dokumentet bär ett personligt ansvar. En rent maskinell ”grundare” kan alltså aldrig lagligt erbjuda en token till EU:s allmänhet, för den kan inte vara den ansvariga juridiska personen.

Detta är ingen lucka som lagstiftaren glömde. EU övervägde och förkastade uttryckligen tanken. I en resolution 2017 om civilrättsliga regler för robotteknik föreslog Europaparlamentet att de mest avancerade autonoma maskinerna skulle kunna få en ”elektronisk personlighet” och därmed eget ansvar för skador de orsakar. Förslaget möttes av hård kritik; över 150 experter i AI, robotik, juridik och etik från fjorton länder undertecknade ett öppet brev mot idén, och den lades ned, enligt Ada Lovelace Institute och Gizmodo. Slutsatsen är principiell: en AI-agent är inte en person, inte en utgivare och inte ansvarig. Ansvarsvakuumet är avsiktligt. Bakom varje maskingrundare står alltid en människa, och tillsynens hela uppgift är att hitta den. MiCA:s artikel 111 tillåter sanktionsavgifter på upp till fem miljoner euro (omkring 55 miljoner kronor) för fysiska personer, enligt KPMG Law, men bara om den fysiska personen kan pekas ut.

AI-förordningen säger ”jag är en bot”, inte ”någon ansvarar”

Kunde inte EU:s nya AI-förordning täppa till hålet? Inte riktigt, och det är värt att förstå varför. Artikel 50 i AI-förordningen, som blev tillämplig den 2 augusti 2026, inför transparenskrav: ett AI-system som interagerar med människor ska göra klart att det är en AI, och syntetiskt innehåll av deepfake-typ ska märkas. Sanktionerna kan nå femton miljoner euro eller tre procent av den globala omsättningen, enligt EU-kommissionen.

Men märk skillnaden mellan att märka avsändaren och att göra någon ansvarig för budskapet. Artikel 50 tvingar agenten att säga ”jag är en bot”. Den gör ingen svarsskyldig för att boten hyllade en token som sedan kollapsade. En läsare kan alltså få veta att talespersonen är syntetisk och ändå stå utan någon att vända sig till när rekommendationen visade sig vara marknadsföring för ett projekt som insiders dumpade. Det skiljer maskingrundaren från deepfaken: deepfaken förfalskar en verklig person och är olaglig av det skälet, medan maskingrundaren öppet är en maskin och problemet i stället är att det saknas en avsändare med ansvar. Transparens är inte ansvar, och det är ansvar genren behöver.

Deepfake, pseudonym, maskin: tre sätt att tappa avsändaren

För att placera maskingrundaren i sammanhang är det värt att ställa den bredvid seriens tidigare fall. Varje variant tar bort ett annat ankare för ansvar, och de bör inte förväxlas. Deepfaken förfalskar en verklig, namngiven person; orden är påhittade men ansiktet är någons. Pseudonymen är en verklig människa som döljer sitt namn. Översättningen och maskinrösten återger en verklig människas faktiska ord i en annan form, som HOGE Wire beskrev i delen om grundaren i andra hand, och klippekonomin sätter en autentisk människas ord i fel ram, som i delen om klippet som blev sanningen. Maskingrundaren är det sista steget: maskinen är den genuina talaren, och ingen människa återges alls.

Tabellen är också en varning för sammanblandning. En artikel om byggaren som inte finns visade hur falska, delvis AI-genererade kandidatprofiler används för att ta sig in i projekt. Det är en annan sak än maskingrundaren, men släktskapet är tydligt: i båda fallen är det första steget i en granskning att fastställa om det finns en verklig, ansvarig människa alls.

Spelgrundaren som är en AI

För en läsare av HOGE Wire, där krypto möter spel, har maskingrundaren en särskild udd. Spelgrundarens intervju är redan en egen genre med en trippelhattad publik: samma person är spelare, tokeninnehavare och medlem i en community. Lägg till en AI-persona som communityns ansikte, en Luna-liknande livestreamare eller en AI-driven ”community lead” i en Discord, och den parasociala dragningen förstärks ytterligare. Ett dygnetruntsändande ansikte som aldrig blir trött och alltid är entusiastiskt är en kraftfull marknadsföringsmaskin riktad mot en publik som redan är känslomässigt investerad i spelet.

Det knyter också an till en bredare förskjutning som HOGE Wire har bevakat: agenten som inte bara talar utan handlar. I delen om när AI skriver koden och agenterna blir användare och i genomgången av EIP-7702 och maskinerna beskrivs hur autonoma agenter kan hålla nycklar och agera i ett konto utan att en människa trycker på knappen. När samma sorts agent både är talespersonen och en aktör med egen plånbok blir gränsen mellan ”grundaren som säger något” och ”grundaren som gör något” suddig. En agent som hyllar en token och samtidigt handlar den är inte en intervjuobjekt längre, utan en marknadsaktör vars uttalanden och order flyter ihop.

Att läsa en maskingrundare: dokumentet slår rösten

Går det att läsa en maskingrundare kritiskt? Ja, men bara om du slutar lyssna på rösten och börjar läsa det maskinen inte kan förfalska. Seriens återkommande lärdom, att dokumentet slår mikrofonen, gäller med extra kraft här. Du kan inte korsförhöra en bot, men du kan läsa kedjan: vem lanserade token, vilka adresser kontrollerar utbudet, vem kan röra plånboken och genom vilken multisig. Du kan läsa koden: är agenten öppen källkod eller en svart låda? Och framför allt kan du leta efter människorna: finns det ett namngivet, ansvarigt team, eller bara en anonym utplacerare?

Just den sortens arbete gjorde en pseudonym utredare som ZachXBT till en av branschens mest citerade röster, genom att spåra pengar och identiteter on-chain snarare än att lyssna på vad projekten sade om sig själva. Frågan att ställa till en maskingrundare är aldrig ”vad sade agenten?” utan ”vem tjänar på det och vem är ansvarig?”. Om svaret på den andra frågan är ”ingen” eller ”en anonym plånbok”, då är det svaret, inte agentens senaste inlägg, som är den viktiga informationen. Checklistan nedan sammanfattar hur du gör det i praktiken.

Det svenska perspektivet: FI, MiCA och MiFID II

För en svensk läsare gäller EU-reglerna direkt, eftersom Sverige är medlem och MiCA tillämpas utan omväg. Sedan den 1 oktober 2025 måste varje kryptoföretag som betjänar svenska kunder ha ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen eller upphöra med verksamheten. En AI-agent kan aldrig vara det tillståndspliktiga företaget; någon människa eller något bolag måste stå bakom, och det är den parten FI kan granska.

FI:s hållning till konsumenter är kärv och passar den här risken väl. Myndigheten bedömer att kryptotillgångar inte är lämpliga för de flesta, och i en varning om att AI och krypto blivit ett vanligt lockbete vid investeringsbedrägerier rapporterade FI att omkring 4 500 bolag och webbplatser varnades under ett år, en ökning med 37 procent. Finansinspektör Mikael Sandahl gav en tumregel som är lika användbar mot en maskingrundare som mot en mänsklig: ”Var alltid skeptisk när du läser att det ska gå att tjäna mycket pengar på kort tid”, enligt FI. När misstänkt marknadsmissbruk rapporteras, cirka 600 anmälningar om året, lämnas ärendena vidare till Ekobrottsmyndigheten, enligt FI. Notera också att kryptoderivat (terminer och perpetuals) är finansiella instrument under MiFID II och övervakas som sådana, inte under MiCA, som gäller spotmarknaden och tjänsteleverantörer.

I praktiken betyder det tre saker för dig. Behandla en agents ”rekommendation” som marknadsföring, inte som rådgivning. Kontrollera att företaget bakom faktiskt har sökt tillstånd hos FI. Och kom ihåg att en syntetisk talesperson inte förändrar din ställning som konsument: det finns ingen insättningsgaranti och ingen ångerrätt för en spekulativ token, oavsett hur övertygande rösten som hyllar den lät.

Baksidan och slutsatsen: från ”är rösten äkta” till ”vem svarar”

Det finns en obehaglig baksida av maskingrundarens tid. När en genuin maskin kan tala som en ”grundare”, kan en verklig grundare i sin tur börja säga ”det där var inte jag, det var en AI”. Forskarna Bobby Chesney och Danielle Citron kallade fenomenet ”the liar’s dividend” redan 2019: ju mer publiken vet att innehåll kan vara syntetiskt, desto lättare blir det att avfärda äkta bevis som förfalskning, enligt Brennan Center. Michael Saylor, vars ansikte utnyttjats i otaliga falska ”dubbla dina bitcoin”-scam, har fått upprepa att det inte finns något riskfritt sätt att fördubbla sin bitcoin och att hans bolag inte delar ut BTC till den som skannar en kod, enligt Decrypt. Ju fler syntetiska talespersoner, desto mer erosion av den grundtillit som hela intervjugenren vilade på.

Slutsatsen är inte att sluta lyssna, utan att byta fråga. Grundarintervjun överlever maskinernas tid bara om läsaren flyttar sin uppmärksamhet från ”är rösten äkta?” till ”vem är ansvarig?”. Den första frågan går att lura med en tillräckligt bra modell. Den andra går inte att lura bort, eftersom lagen, kedjan och pengarna alltid pekar tillbaka mot en människa, om man orkar följa spåret. En maskin kan låta som en grundare. Den kan inte vara en. Och exakt där, i skillnaden mellan att låta och att vara, ligger det enda skydd en läsare har kvar.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är en AI-agent som grundare i krypto?

Det är ett autonomt eller halvautonomt program som fungerar som ett projekts publika ansikte: det lägger upp inlägg, ger marknadskommentarer och rekommenderar tokens, ibland med egen plånbok och egen token. Truth Terminal och projektet ai16z är två uppmärksammade exempel. Skillnaden mot en vanlig grundarintervju är att det inte finns någon människa vars ord du kan väga eller ställa till svars.

Är Truth Terminal en riktig autonom AI?

Bara delvis. Truth Terminal lägger upp inlägg på egen hand men bygger på en språkmodell (Meta Llama 3.1) som skaparen Andy Ayrey har finjusterat, och plånboken kan enligt TechCrunch bara röras efter godkännande från Ayrey och ett ”council”. Boten skapade inte heller memecoinen GOAT; en anonym anhängare gjorde det och taggade boten, som sedan hyllade token.

Kan en AI-agent vara ansvarig grundare enligt MiCA?

Nej. MiCA kräver att en utgivare är en juridisk person med namn, adress och ledning angivna i sin white paper (artikel 6). EU övervägde och förkastade uttryckligen idén om ”elektronisk personlighet” för maskiner. En AI-agent är alltså aldrig utgivaren; en människa står alltid bakom, och tillsynens uppgift är att hitta den personen.

Hur skiljer sig en maskingrundare från en deepfake?

En deepfake är en syntetisk kopia av en verklig, namngiven person, där orden är påhittade men ansiktet är någons. En maskingrundare är öppet en maskin utan någon människa vars ord den återger. Problemen skiljer sig: deepfaken stjäl en identitet, medan maskingrundaren saknar en avsändare att hålla ansvarig.

Hur skyddar jag mig mot AI-agent-hype som svensk investerare?

Finansinspektionen bedömer att kryptotillgångar inte passar de flesta konsumenter och varnar för att AI ofta används som lockbete i investeringsbedrägerier. Behandla en agents ”rekommendation” som marknadsföring, inte råd, kontrollera att företaget har sökt tillstånd hos FI, och följ finansinspektör Mikael Sandahls tumregel: var alltid skeptisk mot löften om snabba pengar.

Marcus Okafor är Research Editor på HOGE Wire och bevakar kryptokultur, marknadsstruktur och regelverk.