Spelkontot 2026: smarta konton och nästa miljard spelare

Det dyraste ögonblicket i ett Web3-spel är inte lanseringen, inte serverdriften och inte marknadsföringen. Det är sekunden då en ny spelare möter en plånbok. Enligt Immutable, ett av de största bolagen inom blockkedjespel, hoppar mellan 95 och 98 procent av användarna av just där: vid installationen av en kryptoplånbok. Bolagets medgrundare Robbie Ferguson satte siffran rakt ut när Immutable Passport presenterades, och den har hängt kvar som branschens obekväma sanning sedan dess. Ett spel kan ha oklanderlig grafik och genomtänkt speldesign, men om första steget är att skriva ner tolv slumpord på ett papper är loppet redan kört.

Under 2026 har lösningen på det problemet fått ett namn: smarta konton, eller account abstraction. Det är samma teknik som resten av kryptovärlden diskuterar i termer av gaslöshet, batchade transaktioner och passkeys, men i spelvärlden har den fått en tydligare uppgift. Den ska få plånboken att försvinna. Den här texten handlar om hur smarta konton tyst blev onboardinglagret för blockkedjespel, hur Immutable Passport, Ronin Stash och Beam bygger på samma grundidé, vem som egentligen håller nycklarna när ett konto skapas ”på tre klick”, och vad Finansinspektionen och Skatteverket säger om saken.

Spelbranschens dyraste klick: plånboksinstallationen

För att förstå varför spelstudior lägger så mycket kraft på plånboken måste man förstå var pengarna finns. Den moderna spelindustrin tjänar merparten av sina intäkter på köp inne i spelen, inte på själva spelet. Immutable brukar peka på att omkring 70 procent av branschens intäkter kommer från in-game-köp, i storleksordningen 160 miljarder dollar om året, och att spelaren i dag inte äger något av det: skins, kort och föremål går sällan att sälja vidare. Löftet med blockkedjespel är att göra de föremålen till riktiga tillgångar som spelaren faktiskt äger. Men det löftet är värdelöst om spelaren aldrig kommer förbi plånbokssteget. Marknadsdata från utanför kryptovärlden pekar åt samma håll: mikrotransaktioner står för i runda slängar tre fjärdedelar av intäkterna i onlinespel, och den globala marknaden för köp inne i appar låg nära 167 miljarder dollar 2024.

Här är matematiken brutal. Om 95 till 98 procent faller bort vid installationen spelar det ingen roll hur bra spelet är; kvar blir en liten skara kryptovana användare, ofta där för att spekulera snarare än att spela. Det är en av förklaringarna till de dödsspiraler som präglat GameFi-tokenomiken: spel som lyckades locka kapital men aldrig en bred spelarbas fick sina ekonomier att kollapsa när belöningsjägarna drog vidare. Robbie Ferguson, Immutables medgrundare och ordförande, sammanfattade hindret utan omsvep till Decrypt: ”drop-off rates for wallet installs are anywhere between 95-98%”. Målet, sa han, är att sänka kostnaden för installation ”by more than 10-20X”, men ”without compromising self-custody”. Det sista ledet är hela poängen: att göra plånboken osynlig utan att göra spelaren till kund hos en depåförvarare.

Vad ett smart konto faktiskt är

En vanlig kryptoplånbok bygger på ett EOA (externally owned account): en enda privat nyckel styr allt, och nyckeln är hela identiteten. Tappar du nyckeln tappar du allt; läcker den är allt borta. Ett smart konto flyttar i stället kontots logik in i kod (ett smart contract), så att reglerna för vem som får signera, hur mycket och när kan programmeras. Det är det account abstraction betyder i praktiken, och det är förutsättningen för allt annat i den här texten: utan programmerbara regler går det varken att sponsra gas, att godkänna en hel spelsession på en gång eller att låta en vanlig inloggning ersätta en seed-fras.

Det finns i grova drag tre vägar dit, plus en fjärde variant som dominerar just spel. Den första är ERC-4337, standarden som blev färdig 2023 och kör smarta konton ovanpå Ethereum utan någon protokolländring, med en egen kö av så kallade UserOperations, bundlers som paketerar dem och paymasters som kan betala avgiften. Enligt BundleBear har den modellen nu passerat 1,29 miljarder UserOperations och nästan 68 miljoner aktiva konton. Den andra vägen är EIP-7702, som kom med Pectra-uppgraderingen i maj 2025 och låter ett vanligt EOA tillfälligt bete sig som ett smart konto; närmare 60 miljoner sådana delegeringar är aktiva. Den tredje är native account abstraction, alltså stöd inbyggt direkt i protokollet, men den ligger fortfarande i framtiden. Den fjärde varianten är inbäddade plånböcker: keyless wallets där nyckeln antingen delas upp i flera delar (MPC) eller läggs i en säker enklav (TEE), ofta bakom en helt vanlig inloggning. Det är den varianten de flesta spel faktiskt använder, och den suddar avsiktligt ut gränsen mellan ”smart contract-konto” och ”vanligt konto med snygg återställning”.

De fyra sakerna ett spel måste dölja

Om man tittar på var nya spelare faktiskt fastnar, kokar friktionen ner till fyra saker som ett spel måste dölja. Var och en av dem har fått en egen lösning i verktygslådan för smarta konton, och tillsammans utgör de nästan hela onboardinglagret 2026.

• Seed-frasen. De tolv eller tjugofyra orden är den enskilt största avhopparfällan. Lösning: passkeys och social login, så att kontot skapas och återställs med något spelaren redan har.
• Gasavgiften. Ingen ny spelare vill köpa en obskyr token bara för att kunna klicka. Lösning: paymasters som sponsrar avgiften.
• Signeringspopupen. En godkännanderuta vid varje handling förstör en actionsekvens. Lösning: session keys som godkänner många handlingar på förhand.
• Enheter och kedjor. Spelaren förväntar sig samma konto på mobil, dator och konsol. Lösning: inbäddade plånböcker som synkas via molnet i stället för via en fil på en enhet.

Passkeys och inloggningen spelaren redan känner

Den första friktionen, seed-frasen, försvinner med passkeys och social login. En passkey är den inloggningsmetod som Apple, Google och Microsoft redan har vant miljarder människor vid: fingeravtryck eller ansikte i stället för lösenord, med nyckeln tryggt förvarad i telefonens säkra enklav. Tekniskt bygger passkeys på kurvan P-256 (secp256r1), som inte är Ethereums egen kurva och därför var dyr att verifiera på kedjan. Det löstes med RIP-7212, en precompile som kapade kostnaden för en P-256-verifiering från runt 300 000 gas till omkring 3 450, alltså nästan hundra gånger billigare, och som flera L2-kedjor rullat ut. Därmed kan ett smart konto godkänna en passkey direkt, och spelaren behöver aldrig se en enda kryptonyckel.

I praktiken innebär det att onboarding ser ut som i vilken app som helst. Immutable Passport skapar kontot via e-post eller social inloggning, och återställning betyder att du loggar in igen, inte att du letar rätt på en papperslapp. Ronin Stash gör samma sak: konto på några sekunder med e-post eller social login, ingen seed-fras. Den som är van vid det gamla kryptomantrat om att bara du ska hålla i nyckeln kommer att rygga, och det är en berättigad invändning som vi återkommer till. Men för de 95 procent som annars aldrig ens hade kommit in i spelet är skillnaden mellan att spela och att inte spela.

Session keys: signera en gång, spela hela kvällen

Den andra spelspecifika friktionen är signeringspopupen. I ett DeFi-protokoll är det rimligt att godkänna varje transaktion manuellt; i ett spel är det förödande. Ingen vill klicka ”godkänn” varje gång en karaktär rör sig, slår eller plockar upp ett föremål. Lösningen heter session keys: en tillfällig nyckel med snävt avgränsade rättigheter som spelaren godkänner en gång, varefter spelet kan signera många handlingar i bakgrunden utan att störa. Infrastrukturbolaget Openfort, som bygger plånböcker åt spel, formulerar det rakt: man kan inte visa en signeringsruta varje gång en spelare rör sig eller anfaller, alltså behövs session keys. Bolaget kallar sig rentav ”the headless gaming wallet”, den huvudlösa spelplånboken, just för att signeringen sker utan att spelaren ser den.

Standardiseringen är på väg. ERC-7715 och den närliggande ERC-7710 beskriver hur en app kan begära avgränsade rättigheter av en plånbok, och MetaMask har rullat ut motsvarande funktion under namnet Advanced Permissions. Men en session key är också en risk om den ges för brett mandat. Får den godkänna vilka överföringar som helst, i vilken mängd som helst, i evighet, då är den i praktiken en generalnyckel som ligger och väntar. Poängen med ett smart konto är att rättigheterna kan begränsas i tid, till vissa kontrakt och till vissa belopp, så att en läckt sessionsnyckel bara kan göra begränsad skada. Hur väl studion satt de gränserna är skillnaden mellan bekvämt och farligt.

Gaslöst spelande och vem som betalar notan

Den tredje friktionen är gasavgiften, och den försvinner med paymasters. En paymaster är en komponent i ett smart konto som kan betala transaktionsavgiften åt spelaren, antingen genom att studion står för den (sponsrad transaktion) eller genom att spelaren betalar i en stablecoin i stället för i kedjans egen token. Ronin gör det förstnämnda: kedjan sätter upp en betalarplånbok för projektet, fyller den med RON och låter utvecklaren bestämma vilka spelare som kvalificerar för gratis gas. Resultatet är gaslöst spelande, men ”gaslöst” betyder inte gratis. Någon betalar alltid; frågan är bara vem, vilket vi har gått igenom mer utförligt i vår analys av smarta kontons dolda ekonomi.

Kostnaden avgör var spelen hamnar. På Ethereums huvudkedja kan en enda sponsrad transaktion kosta flera kronor, vilket är ohållbart för ett spel med tusentals dagliga handlingar per spelare. På L2-kedjor och dedikerade spelkedjor är den bråkdelar av en krona. Det är därför nästan alla blockkedjespel lever på L2: matematiken går bara ihop där. Betalar man i stället gas i stablecoin via en tjänst som Circle Paymaster tillkommer dessutom ett påslag på runt tio procent för växling och prisrisk. Tabellen nedan ger en känsla för storleksordningarna (omräknat till kronor vid en dollarkurs runt 9,92).

Immutable Passport: kontot byggt för att värva en miljard

Om något exemplifierar hela idén är det Immutable Passport, som lanserades i januari 2024. Passport är ett icke-depåförvarat smart konto plus en identitet, byggt i ERC-4337-anda men avsiktligt insvept så att spelaren aldrig ser mekaniken. Under huven är varje användares konto en 2-av-2-multisig som distribueras via en så kallad CREATE2-adress, alltså räknas ut i förväg och deployas först vid första transaktionen. Den ena nyckeln, User Key, härleds från spelarens sociala inloggning och förvaras av infrastrukturbolaget Magic; den andra, Guardian Key, är Immutables egen medsignerare som upprätthåller policyer som spärrar, hastighetsgränser och bedrägeriskydd. Guardian kan blockera en transaktion, men aldrig initiera en själv. Återställning sker genom att logga in på nytt med samma Google-, Apple- eller e-postkonto, och gasen är sponsrad, så som bolaget uttrycker det behöver spelare aldrig köpa IMX bara för att spela.

Skalan är själva argumentet. Immutable uppger numera över sex miljoner Passport-användare och mer än tusen anslutna appar; femmiljonersstrecket nåddes på ungefär femton månader. Målet är uttalat storslaget: enligt bolagets egen text om att onboarda en miljard spelare måste onboarding vara osynlig, säker och fungera över alla spel, oavsett om det är mobil, konsol eller dator, för att Web3-spel ska nå en miljard användare. Immutables produktansvarige Michael Powell satte i samma intervju fingret på varför den vanliga kryptoplånboken inte duger: ”The two biggest challenges facing Web3 game studios today are security and player onboarding”, och de flesta plånbokslösningar ”aren’t designed for gamers and actually detract from an immersive gaming experience”. Att IMX-token samtidigt handlas kring 0,15 dollar (drygt 1,50 kr) med ett börsvärde runt 134 miljoner dollar enligt CoinGecko säger något viktigt: kopplingen mellan spelarnas antal och tokenens pris är svag. Onboardingtekniken kan fungera lysande även om token gör det inte.

Ronin Waypoint blev Ronin Stash: när spelkedjan hyr in Privy

Sky Mavis, studion bakom Axie Infinity och spelkedjan Ronin (som i maj 2026 hårdforkades till en Ethereum-L2 på OP Stack), har byggt sitt eget onboardinglager. Det hette länge Ronin Waypoint: ett kontosystem över flera spel med enkel inloggning via Google, Apple eller Facebook, eller e-post, och en icke-depåförvarad plånbok som fungerar på alla enheter utan att spelaren hanterar någon privat nyckel. Enligt Sky Mavis dokumentation bygger den på MPC: nyckeln delas i minst två delar, en på spelarens enhet och en på Sky Mavis server, som tillsammans signerar. Konto på tre klick, gaslöst via sponsrade transaktioner. Precis det onboardinglager den här texten beskriver, byggt in-house.

Och just därför är höstens nyhet talande. Under 2026 bytte Waypoint namn till Ronin Stash och bygger nu i stället på Privys plånboksinfrastruktur. Ronins egen motivering är avslöjande: Waypoint byggdes när modern onboardinginfrastruktur som Privy ännu inte var mogen eller ordentligt beprövad, men nu när sådana lösningar blivit branschstandard kan man optimera förstagångsupplevelsen genom att byta. Med andra ord: även den som byggde sitt eget lager väljer 2026 att hyra in det. Bytet hade dock en vass baksida. Spelare med ett gammalt Waypoint-konto var tvungna att manuellt flytta sina NFT:er, tokens och tillgångar till ett nytt Stash-konto eller en seed-fras-plånbok före en deadline (den 12 september), annars riskerade de att förlora åtkomsten helt. Osynlig onboarding är bekväm, men när infrastrukturen byts ut kan det osynliga plötsligt bli mycket synligt.

Beam, Openfort och den inhyrda plånboksinfran

Samma mönster syns på spelkedjan Beam, den Avalanche-baserade kedjan som växte fram ur Merit Circle och numera drivs av Beam Foundation. Beams spel och dess marknadsplats Sphere lutar sig mot Openfort för inbäddade plånböcker. Openfort är en plånbok-som-tjänst som paketerar det mesta av det här kapitlet i en utvecklarvänlig stack: stöd för ERC-4337 och EIP-7702, paymasters, gassponsring och session keys, med nycklar skyddade i TEE-enklaver, signering under 200 millisekunder och SDK:er för bland annat spelmotorn Unity. Nyckelhanteringen, kallad OpenSigner, är öppen källkod och går att köra själv, vilket är ett svar på oron för att lägga hela sin spelarbas i händerna på en enda leverantör.

Filosofin bakom allt detta sammanfattas väl av John Nahas, affärschef på Ava Labs bakom Avalanche, som talar om ”blockchain on the backend”: blockkedjan ska ligga i bakgrunden, inte i ansiktet på spelaren. Han pekar på storspel som Off the Grid, med miljontals spelare som var och en har en Web3-plånbok i bakgrunden utan att nödvändigtvis tänka på den. Det är den logiska slutpunkten för smarta konton i spel: en plånbok så väl gömd att spelaren inte vet att den finns. Frågan, som vi strax kommer till, är om en plånbok man inte vet att man har verkligen är en plånbok man kontrollerar.

Plånboksinfran konsolideras kring några få aktörer

Det verkligt intressanta 2026 är inte att varje spel bygger sitt eget konto, utan tvärtom: att onboardinglagret konsolideras kring en handfull leverantörer av inbäddade plånböcker. Privy, som betalningsjätten Stripe köpte i juni 2025, uppger över 75 miljoner inbäddade plånböcker och mer än tusen utvecklarteam, och driver redan konton åt tjänster som Pump.fun och OpenSea, och nu alltså Ronin Stash. Magic ligger bakom Immutable Passports User Key. Openfort driver Beam och andra. Coinbase har sin egen inbäddade plånbokstjänst med nycklar i TEE-enklav, allmänt tillgänglig sedan oktober 2025. Fyra, fem infrastrukturbolag börjar bära upp en stor del av spelvärldens onboarding.

Henri Stern, vd för Privy, har beskrivit förvaring inte som en binär fråga utan som ”design choices that exist along a spectrum”, designval längs en skala snarare än ett antingen-eller. Det är en ärlig beskrivning, men den ringer också en varningsklocka. Ju fler spel som vilar på samma få leverantörer, desto mer koncentrerad blir risken: ett driftavbrott, en policyändring eller en konkurs hos en plattform kan slå mot miljontals spelares konton på en gång. Bekvämligheten och koncentrationen är två sidor av samma mynt.

”Non-custodial” med en asterisk: vem håller nycklarna?

Här blir det viktigt att läsa det finstilta. Alla de här lösningarna kallar sig icke-depåförvarade, och det stämmer i teknisk mening: leverantören ska inte kunna flytta dina tillgångar på egen hand. Immutable är noga med att beskriva sig som medsignerare för säkerhetspolicyer, inte som förvaltare, och Guardian-nyckeln kan bara blockera, inte initiera. Men ”non-custodial” kommer med en asterisk. I ett MPC-upplägg ligger en av nyckeldelarna på leverantörens server; i ett smart-contract-konto med medsignerare krävs deras godkännande för att transaktionen ska gå igenom; och i en inbäddad plånbok är återställningen knuten till en social inloggning som i sin tur ägs av Google eller Apple.

Det gör inte modellen dålig, men det förskjuter vad förtroende betyder. Det gamla mantrat ”not your keys, not your crypto” blir mer nyanserat: du håller en nyckel, men inte ensam, och din åtkomst kan bero på att en leverantör fortsätter finnas och fortsätter släppa in dig. Bytet från Ronin Waypoint till Stash är den perfekta illustrationen: när infrastrukturen skiftade var det spelaren som fick flytta sina tillgångar manuellt, med risk att förlora dem. En riktig självförvarad plånbok bryr sig inte om vem som driver servern. Ett inbäddat spelkonto gör det. Det är en avvägning värd att förstå innan man förvarar något av värde där, inte efter.

Säkerhetsnotan: när onboarding blir attackyta

Att flytta in kontots regler i kod löser onboardingen men skapar samtidigt en ny attackyta. Programmerbarhet betyder att det finns mer att lura och mer att missförstå. Den röda tråden i de senaste årens största stölder är blindsignering: att godkänna något man inte kan läsa. I Bybit-stölden i februari 2025, historiens största på omkring 1,5 miljarder dollar, var börsens kalla plånbok ett Safe-baserat smart konto, och de som signerade såg en normal överföring medan den faktiska nyttolasten bytte ut kontots logik. I Radiant-stölden i oktober 2024, ungefär 50 miljoner dollar, injicerade angripare skadlig kod i signeringsgränssnittet medan hårdvaruplånböckerna bara visade en obegriplig hash. I båda fallen gjorde det smarta kontot exakt vad det blev tillsagt; felet låg i vad människan trodde att hon godkände. Att fördjupa sig i hur protokoll klarar sådana kriser gör vi i vår genomgång av vilka som överlever obduktionen efter ett hack.

För spel är riskerna delvis andra men släkt. En session key med för brett mandat är en generalnyckel; en gassponsring utan spärrar kan tömmas av bottar; och en läckt privat nyckel efter Pectra kan uppgraderas av en angripare via EIP-7702 för att automatisera tömningen (fenomenet som fått öknamnet CrimeEnjoyor). Ljuspunkten är att de rena nätfiskeförlusterna faktiskt föll kraftigt under 2025, med drygt 80 procent enligt Scam Sniffer, till runt 84 miljoner dollar. Ledgers teknikchef Charles Guillemet brukar sammanfatta spelarens verklighet med att en och samma signatur kan vara antingen en airdrop eller en tömning, beroende på vad som gömmer sig bakom den. Motmedlet är clear signing, alltså att plånboken visar i klartext vad som faktiskt godkänns; standarden ERC-7730 och Ethereum Foundations arbete med läsbara signeringar syftar rakt på det problemet. För ett spel som vill dölja plånboken är det en delikat balans: dölja friktionen, men aldrig dölja vad spelaren faktiskt signerar bort.

FI, MiCA och Skatteverket: var spelkontot landar juridiskt

Var hamnar då ett spelkonto i det svenska regelverket? Grundregeln är att självförvaring, inklusive smarta konton, ligger utanför MiCA och därmed utanför Finansinspektionens tillståndsplikt för kryptotillgångstjänster (CASP). Så länge spelaren själv kontrollerar sina nycklar är det ingen som utför en reglerad tjänst. Men de inbäddade lösningarna gör bilden gråare. När en leverantör som Privy, Magic eller Openfort håller en nyckeldel, sköter återställning och driver paymasters kan det närma sig gränsen för vad som är en förvarings- eller administrationstjänst. Det är en gråzon som ännu inte prövats ordentligt, och den som bygger eller integrerar bör inte utgå från att ”non-custodial” automatiskt betyder ”utanför reglerna”. Sedan den 1 oktober 2025 måste varje kryptoföretag som riktar sig till svenska kunder ha sökt tillstånd hos FI eller upphöra.

Två saker till är värda att hålla isär. För det första kan själva speltokenen omfattas av MiFID II i stället för MiCA om den ger vinstandel eller reella rösträtter; ESMA har varit tydlig med att innehåll går före form när en token ska klassas. För det andra, och mest praktiskt för spelaren: Skatteverket ser varje byte mellan kryptotillgångar som en avyttring som ska redovisas på blankett K4, avsnitt D, och vinster beskattas som kapitalvinst med 30 procent. Att spelet är gaslöst ändrar inte det. Varje gång ett föremål byts, säljs eller växlas på kedjan kan det vara en skattehändelse, även om du aldrig såg en enda krona och aldrig betalade en gasavgift. Belöningar du tjänar in kan dessutom behöva tas upp som inkomst. Den osynliga plånboken kan alltså mycket väl generera synliga skattekonsekvenser.

Vad det betyder för dig som svensk spelare

Slutsatsen är att smarta konton har gjort blockkedjespel spelbara för vanliga människor för första gången. Den som börjar spela ett Web3-spel 2026 kommer sannolikt aldrig att se en seed-fras, aldrig köpa gas och aldrig klicka bort en signeringsruta mitt i en strid. Det är ett genuint framsteg, och det är förklaringen till att branschen äntligen kan tala om en miljard spelare utan att skratta. Men bekvämligheten byter en sorts risk mot en annan: i stället för att tappa en papperslapp blir du beroende av en leverantörs infrastruktur, en social inloggning och en uppsättning policyer du inte skrev själv. Här är det värt att stanna upp och kontrollera några saker innan du lägger något av värde i ett spelkonto.

• Är kontot verklig självförvaring, eller en inbäddad tjänst? Går det att exportera nyckeln till en egen plånbok?
• Vad händer om leverantören lägger ner eller byter infrastruktur? Waypoint-till-Stash visar att migrering kan krävas, med deadline.
• Är gasen verkligen gratis, eller betalar du via en token med påslag? Vem sponsrar, och hur länge?
• Hur breda är eventuella session keys? Kan du återkalla dem, och ser du vad du faktiskt signerar (clear signing)?
• För skatten: logga varje byte och avyttring på kedjan. K4 avsnitt D gäller även för föremål du ”bara” bytte inne i ett spel.

Smarta konton har gjort plånboken osynlig. Det kloka är att veta exakt vad det är som blivit osynligt, och vem som håller i den andra änden av tråden, innan spelet blir på riktigt.

Vanliga frågor

Vad är ett smart konto i ett Web3-spel?

Ett smart konto är en plånbok vars regler ligger i kod i stället för i en enda privat nyckel. I spel innebär det att kontot kan skapas med en vanlig inloggning, sponsra sina egna gasavgifter och godkänna många handlingar med en enda signering, så att spelaren slipper seed-fras, popup-rutor och kryptosaldon för att komma igång.

Måste jag ha en seed-fras för att spela blockkedjespel 2026?

Oftast inte. Lösningar som Immutable Passport och Ronin Stash skapar kontot via e-post eller social login och lagrar nyckeln som delar (MPC) eller i en säker enklav, utan att någon seed-fras visas. Nackdelen är att du blir beroende av leverantörens infrastruktur, och att återställning ofta betyder att logga in på nytt snarare än att skriva in tolv ord.

Är gaslöst spelande verkligen gratis?

Nej, någon betalar alltid. Vid gaslösa transaktioner står oftast studion eller kedjan för avgiften via en paymaster, som ett sätt att få in spelare. Kostnaden är låg på L2-kedjor (bråkdelar av en krona per transaktion) men verklig, och tjänster som betalar gas i stablecoin lägger på ett påslag på runt tio procent.

Vad hände med Ronin Waypoint?

Ronin Waypoint bytte 2026 namn till Ronin Stash och bygger nu på Privys plånboksinfrastruktur. Spelare med ett gammalt Waypoint-konto var tvungna att flytta sina tillgångar manuellt till ett nytt Stash-konto eller en seed-fras-plånbok innan en deadline, annars riskerade de att förlora åtkomsten, en påminnelse om att enkel onboarding kan ha en dyr baksida.

Behöver jag skatta på föremål och tokens jag tjänar i ett spel?

I regel ja. Skatteverket ser varje byte mellan kryptotillgångar som en avyttring som ska redovisas på blankett K4, och vinster beskattas som kapitalvinst. Att spelet är gaslöst ändrar inte det: varje byte på kedjan kan vara en skattehändelse, även om du aldrig rörde svenska kronor.

Av Yuki Tanaka, senior redaktör på HOGE Wire med fokus på plånböcker, spel och account abstraction.