Sui gaming 2026: 40 miljoner TPS och jakten på spelarna

Den 7 oktober 2026, på en scen i Marina Bay Sands i Singapore, lät Mysten Labs sin blockkedja Sui göra något ingen offentlig kedja gjort förut. I ett direktsänt stresstest, samtidigt som Token2049 pågick i samma byggnad, avräknades 40 614 180 transaktioner per sekund mot Sui-nätet. Revisionsfirman CertiK verifierade siffran i realtid, och den slog kedjans eget rekord på 6 086 766 transaktioner per sekund från den 4 juli med nästan sju gånger.

För att sätta det i perspektiv: 40,6 miljoner transaktioner per sekund är ungefär 5 000 gånger den genomsnittliga belastning Visa hanterar. Rubriken skrev sig själv, och Suis budskap under hela Basecamp 2026 var tydligt: kedjan är byggd för en kommande ”agentisk ekonomi” där AI-agenter betalar varandra i maskinhastighet.

Och ändå. Om du är en av de svenska spelare som faktiskt provat ett Sui-spel under 2026 känner du förmodligen inte igen den där siffran i din vardag. För spelen på Sui var transaktioner per sekund aldrig flaskhalsen. Den här texten förklarar vad Sui är, varför spelstudiorna valde just den kedjan, hur hela den osynliga tekniken under spelen hänger ihop, och varför ett rekord på 40 miljoner TPS inte svarar på den fråga som avgör allt: var är spelarna?

Rekordet som tog Singapore med storm

Sui Basecamp 2026 hölls den 7-8 oktober i Singapore, inklämt mot Token2049 och med temat ”den agentiska ekonomin”. Mysten Labs medgrundare och produktchef Adeniyi Abiodun körde testet live från scenen, och enligt Suis egen redogörelse processades de 40,6 miljonerna transaktioner gaslöst genom så kallade Sui tunnels innan de avräknades mot huvudnätet. Det som testades var inte abstrakta siffror utan tre konkreta kategorier: chatt, spel och betalningar.

”Sui är byggt för ögonblicket då miljoner AI-agenter transagerar varje dag”, sa Abiodun enligt Suis egen redogörelse för rekordet, där det också framgår att CertiK ska publicera en detaljerad teknisk rapport i efterhand.

Här kommer den viktiga nyansen, den som sällan tar sig in i rubrikerna: rekordet sattes i ett specialbyggt testläge, inte i det dagliga läge där du köper ett svärd i ett spel. Sui tunnels är en mekanism för att bunta ihop enorma mängder aktivitet och avräkna den mot kedjan; det är ett imponerande ingenjörsbevis, men det är inte samma sak som att ett enskilt spel plötsligt kör 40 miljoner drag i sekunden. Poängen för Sui var att visa takhöjd. Poängen för den här texten är att takhöjd aldrig var det spelbranschen saknade.

Temat ”agentisk ekonomi” märktes genom hela programmet, där talarlistan blandade kryptofolk med AI-tunga namn som Google DeepMinds Alex Moufarek och You.com-grundaren Richard Socher. Att Sui riktar strålkastaren mot AI-agenter snarare än mot spelare är i sig en signal värd att hålla ögonen på, och vi återkommer till vad det betyder för spelen längre ned.

Vad är Sui, och vilka bygger det?

Sui är en lager-1-blockkedja (en egen baskedja, i samma kategori som Ethereum eller Solana) som lanserades i maj 2023 av Mysten Labs. Bolaget grundades av en grupp ingenjörer som tidigare byggde Metas nedlagda kryptoprojekt Diem (före detta Libra), däribland vd:n Evan Cheng och produktchefen Adeniyi Abiodun. Med sig från Diem tog de programmeringsspråket Move och en delvis ny idé om hur en blockkedja bör lagra värde.

Tekniskt sett utmärker sig Sui på tre punkter. För det första kör kedjan transaktioner parallellt i stället för en i taget, vilket gör den snabb när många oberoende saker händer samtidigt (precis det som ett spel med tusentals spelare genererar). För det andra använder den konsensusmekanismen Mysticeti, som ger slutgiltighet på några hundra millisekunder. För det tredje är avgifterna så små att en enskild speltransaktion kostar bråkdelar av ett öre. Allt detta är relevant för spel, men inget av det är unikt säljande i sig; även konkurrenterna är snabba numera.

Det som verkligen skiljer Sui från mängden är datamodellen, och det är där vi måste börja för att förstå varför spelutvecklare över huvud taget lyssnar.

Objektmodellen: därför lyssnar spelstudiorna

På de flesta blockkedjor är allt i grunden en kontobalans. Ditt konto har så och så mycket av en token, och ett smart kontrakt håller reda på vem som äger vad i en stor gemensam liggare. Sui vänder på det. Här är varje tillgång ett eget objekt med ett unikt id, en egen ägare och egna egenskaper. Ett svärd, en bil, en tomt, en skin: på Sui är det en sak som ligger i din plånbok, inte en rad i någon annans bokföring.

Skillnaden låter akademisk men får praktiska följder för spel. Objekt kan ägas direkt av en spelare, och transaktioner som bara rör dina egna objekt behöver inte gå via det tunga globala konsensuslagret, vilket är en stor del av förklaringen till Suis hastighet. Objekt kan också vara dynamiska: ett svärd kan slitas, uppgraderas eller få nya egenskaper utan att man präglar en helt ny NFT. För en speldesigner är det skillnaden mellan en statisk samlarbild och ett föremål som faktiskt lever i spelvärlden.

Move, språket objekten skrivs i, är dessutom byggt för att göra vissa klassiska buggar svåra att ens skriva. Tillgångar kan inte av misstag kopieras eller raderas, och ett objekt kan bara finnas på ett ställe i taget. Det är inte ett löfte om att spel aldrig hackas (det återkommer vi till), men det tar bort en hel kategori misstag som plågat äldre kedjor.

Allt detta är dock bara råvaran. Det räcker inte att äga objektet på ett elegant sätt om spelaren måste hantera fröfraser, gasavgifter och en separat plånboksapp bara för att komma in i spelet. Det är här Sui gör sitt mest intressanta vad.

Den osynliga inloggningen: zkLogin och sponsrade transaktioner

Den största barriären för vanliga spelare har aldrig varit hastighet. Den har varit krånglet: tolv ord att skriva ned och aldrig tappa bort, en plånbok att installera, en token att köpa innan man kan göra något, en bekräftelseruta vid varje klick. Sui angriper precis det här med en teknik som heter zkLogin.

Med zkLogin loggar spelaren in med ett vanligt konto hos Google, Apple eller liknande. Ett zero-knowledge-bevis knyter det inloggade kontot till en adress på kedjan utan att avslöja vem du är för kedjan och utan att någon fröfras någonsin skapas. Det känns som en vanlig inloggning, men bakom kulisserna har spelaren en fullvärdig, icke-depåförvarad plånbok. Det här är samma familj av idéer som driver debatten om kontoabstraktion och vem som egentligen kontrollerar ditt smarta konto, och den tangerar Ethereums eget arbete med EIP-7702 och smarta konton.

Den andra halvan är sponsrade transaktioner. Via Mystens tjänst Enoki kan en studio betala spelarens gasavgift åt dem, så att spelaren aldrig behöver äga en enda SUI för att spela. Tillsammans betyder zkLogin och sponsrade transaktioner att en spelare kan gå från app-store till första draget i spelet utan att veta eller bry sig om att det finns en blockkedja inblandad. Det är ett genuint framsteg, och det löser onboarding-problemet på ett sätt få andra kedjor gör lika smidigt.

Men friktionsfri onboarding har en baksida som vi skrivit om tidigare: när allt är osynligt är det också lätt att inte förstå vad man äger eller vad man godkänner, en plånboks-UX där friktion ibland var en funktion, inte en bugg. Och att lösa inloggningen löser inte det som kommer sedan. Det märktes med all önskvärd tydlighet när plånboken Phantom den 24 september 2026 slutade stödja Sui helt och rekommenderade användarna att gå över till Suis egen plånbok Slush. En stor, populär plånbok drog sig ur, inte för att inloggningen var dålig, utan för att aktiviteten inte var tillräcklig.

Walrus och Seal: var spelet faktiskt lagras

En sak som ofta glöms bort i prat om NFT:er och ägande: själva NFT:n är oftast bara en pekare. Den lilla bit data som ligger på kedjan säger ”du äger objekt nummer X”, men den tunga filen (3D-modellen, texturerna, en inspelad match, musiken) måste ligga någonstans. Ligger den på en vanlig molnserver är ditt ”eviga” ägande bara så beständigt som studions molnräkning. Sui försöker lösa det med två egna lager: Walrus och Seal.

Walrus är ett decentraliserat lagringsnät för stora datablobar, som gick live på huvudnätet i mars 2025 och har en egen token, WAL. I stället för att spara hela filen på många ställen (dyrt) delar Walrus upp den i fragment med en teknik som kallas erasure coding, så att filen kan återskapas även om en stor del av noderna försvinner, till en bråkdel av kostnaden för ren replikering. Pudgy Penguins, ett av de större NFT-varumärkena, flyttade sitt bildarkiv dit, och flera Sui-spel lägger sina spelresurser och matchinspelningar där.

Seal är den andra biten: decentraliserad åtkomstkontroll. Med tröskelkryptering och nycklar fördelade över flera oberoende operatörer kan ett spel kryptera innehåll så att bara rätt spelare kan låsa upp det, utan att någon enskild part sitter på huvudnyckeln. Reglerna för vem som får åtkomst skrivs som Move-kod på kedjan. För spel betyder det att man kan ha riktigt hemligt innehåll (en karta som bara säljs, ett föremål bara vinnare kan öppna) utan en central server som kan stängas av eller läcka.

Poängen med Walrus och Seal är att ägande bara är så verkligt som det lager där tillgången faktiskt lagras och låses upp. Det är genomtänkt teknik. Men precis som med hastigheten gäller frågan: är det här det spelbranschen saknade, eller en elegant lösning som väntar på problem stora nog att behöva den?

Spelkatalogen: vad kan du faktiskt spela?

Sui Foundation brukar säga att fler än 65 studior bygger på kedjan och att ett sjuttiotal titlar var planerade enligt CoinGeckos genomgång av Web3-spel på Sui. Katalogen spänner från mobila fightingspel till rymd-MMO:er. Här är ett urval av de mest omtalade titlarna, med reservationen att statusen i ett ungt ekosystem ändras snabbt (källor: Sui och speljournalistiksajten games.gg).

Bredden är verklig, men två titlar bär berättelsen om Sui gaming 2026 mer än de andra: XOCIETY, flaggskeppet som faktiskt fått spelare, och EVE Frontier, det stora etablerade namnet som valde Sui. Dessutom finns SuiPlay0X1, en handhållen konsol som är ett vad i ren hårdvara. De tre förtjänar var sitt avsnitt.

XOCIETY: flaggskeppet som lever medan tokenen dör

XOCIETY är en snygg tredjepersonsskjutare med RPG-inslag, byggd i Unreal Engine 5 av det Seoulbaserade studion NDUS Interactive, med utvecklare som tidigare jobbat på NCSoft, Nexon och Krafton. Spelet gick ut i Public Early Access på Epic Games Store i slutet av 2025, och enligt Suis egen redovisning hade testperioden lockat över 36 000 plånböcker, genererat mer än 15 miljoner aktioner på kedjan och levererat 48 procents 14-dagarsretention. Det är siffror vilken free-to-play-studio som helst skulle vara nöjd med.

Och här blir det intressant, för XOCIETY illustrerar den centrala paradoxen i Sui gaming: spelet lever, men dess token är i praktiken död. Projektets token $XO, som gavs ut sommaren 2025, har tappat nära allt sitt värde och slutade enligt marknadsdata handlas på de listade börserna runt början av september 2026. Spelet mår alltså bra samtidigt som den spekulativa token som skulle fånga värdet kollapsat. Det är just den sortens historia som gör att man bör läsa det finstilta innan man köper in sig tidigt, något vi gått igenom i listningsfällan, där nya kryptolistningar ofta kostar småspararen pengar.

Lärdomen som Sui-förespråkarna själva drar är att spel inte ska byggas kring en token. Gabby Dizon, medgrundare av spelgillet Yield Guild Games, har formulerat det skarpt: ”I would rather have $4,000 spent in my game than $400,000 in TVL”. Med andra ord: hellre fyra tusen dollar som spelare faktiskt lägger i spelet än fyrahundratusen i låst kapital som bara jagar nästa airdrop. XOCIETY, med sin levande spelekonomi och döda token, är själva testfallet för den tesen.

EVE Frontier: CCP:s vad på en kedja

Om XOCIETY är flaggskeppet är EVE Frontier det tyngsta namnet. Isländska CCP Games, studion bakom det snart tjugo år gamla rymduniversumet EVE Online, valde Sui som exklusiv blockkedja för sitt nya överlevnads-MMO EVE Frontier. Det är ett av få fall där en etablerad, meriterad speltillverkare med en hård, ekonomiskt sinnad spelarbas satsar på krypto, snarare än ett kryptoprojekt som försöker bygga ett spel.

EVE Frontier använder i stort sett hela Sui-stacken: Walrus för lagring, Seal för åtkomst, zkLogin och sponsrade transaktioner för att få in spelare. Under 2026 flyttade spelet till Sui-testnätet (uppdateringen ”Shroud of Fear”) och körde en hackathon med en prispott på 80 000 dollar för att locka utvecklare att bygga ovanpå spelvärlden. Viktig nyans: EVE Frontier är ännu på testnet, och någon riktig mainnet-token har inte lanserats. Spelet lever på in-game-valutorna EVE Token och LUX tills vidare.

På Basecamp 2026 stod CCP-profilen Hilmar Veigar Pétursson själv på scen och talade enligt programmet om att flytta spelardrivna ekonomier on-chain. Att en veteran som byggt en av spelhistoriens mest komplexa spelarekonomier väljer Sui säger något om teknikens trovärdighet. Att spelet fortfarande är på testnet säger något om hur långt det är kvar.

SuiPlay0X1: vadet i ren hårdvara

Mysten Labs nöjer sig inte med mjukvara. Tillsammans med Playtron tog bolaget fram SuiPlay0X1, en handhållen spelkonsol i samma klass som Steam Deck, med en AMD Ryzen 7 7840U, sju tums skärm och Playtrons Linuxbaserade GameOS. Priset ligger kring 599 dollar, och det mest provocerande draget är betalningen: du betalar i krypto (SUI, ETH eller SOL), inte i vanliga pengar.

Idén är att konsolen kör både vanliga PC-spel och Sui-spel sömlöst, med plånbok och ägande inbyggt i systemet. Men lanseringen har varit skakig: tullavgifter i flera länder har drivit upp slutpriset rejält, mjukvaran är omogen, och flera av de utlovade Web3-titlarna var inte färdiga vid leverans. Det är ett vad på att ägande och kryptobetalningar ska bli ett säljargument i sig, och juryn är fortfarande ute.

Bakom konsolen ligger en tydlig strategi: Sui vill äga hela kedjan från kisel till spelare. SuiPlay0X1 körs på Playtrons GameOS, ett Linuxbaserat system byggt för kryptospel, och Mysten köpte dessutom upp middleware-bolaget Parasol för att knyta ihop plånbok, marknadsplats och spellogik åt utvecklarna. Tanken är att en studio ska kunna bygga ett spel, lägga resurserna i Walrus, låta spelare logga in med zkLogin och sälja alltihop på en konsol där betalningen sker i SUI, utan att något externt led behöver läggas till. Det är ambitiöst, och det är också riskabelt: ju fler delar man själv måste få att fungera, desto fler ställen kan det haka upp sig, vilket den skakiga lanseringen redan visat.

Mystens vd Evan Cheng har själv satt fingret på var slaget avgörs. ”Hardware is almost like a commodity; it’s the software experience that’s the magic, that’s how you win”, sa han. Det är en träffande måttstock, och ironiskt nog den SuiPlay0X1 hittills haft svårast att leva upp till: hårdvaran är bra, men mjukvaruupplevelsen, det som enligt Cheng själv är magin, är ännu inte där.

Siffrorna bakom tillväxten, och varningssignalerna

Sui gaming hade en explosiv uppgång under 2024. Enligt CoinGeckos data växte antalet dagligt aktiva spelare på kedjan från runt 2 400 i januari 2024 till nästan 196 000 i december samma år, och antalet dagliga speltransaktioner steg från 13 300 till 433 700. Toppspelet BIRDS nådde ett snitt på nära 186 000 dagligt aktiva i december 2024.

Men 2024 var uppgångsåret. Sedan dess har kurvorna pekat åt fel håll på de mått som handlar om pengar snarare än klick. Tydligast är TVL, det totala värde som är låst i Suis DeFi-protokoll. Där toppade kedjan på omkring 2,6 miljarder dollar i oktober 2025, men enligt DefiLlama låg värdet i oktober 2026 runt en halv miljard dollar, alltså ungefär en femtedel av toppen. Och SUI-token, som sammanfattar marknadens samlade tro på projektet, handlas långt under sin högstanotering.

Tabellen nedan sammanfattar SUI i kronor den 9 oktober 2026, enligt CoinGecko.

Bilden blir alltså tudelad: aktiviteten (spelare, transaktioner) kan vara hög samtidigt som kapitalet (TVL, tokenvärde) flyr. För en spelkedja är det faktiskt inte nödvändigtvis dåligt, om man tror på Dizons tes att spelare är viktigare än låst kapital. Men det ställer en obekväm fråga om vart värdet egentligen tar vägen.

Följer värdet med tokenen, eller rinner det ut?

Här finns en strukturell egenhet som är lätt att missa. Sui är inte en renodlad spelkedja. Det är en generell lager-1 där spel är en av flera verksamheter, bredvid DeFi, betalningar och nu AI-agenter. Det betyder att värdet från spel fångas indirekt och utspätt. Gasavgiften per speltransaktion är försvinnande liten, och sponsras dessutom ofta bort av studion, så spelaren rör aldrig en SUI. När en spelare köper ett föremål i XOCIETY hamnar pengarna i spelets ekonomi, inte nödvändigtvis i SUI-token.

Det står i kontrast till de dedikerade spelkedjorna, som bygger hela sin tokenekonomi kring spelen. Immutable har byggt en hel plattform runt sin IMX-token och ett kurerat spelbibliotek, något vi gått igenom i genomgången av vilka Immutable-spel du faktiskt kan spela 2026. Och frågan om vad som händer med spelen när själva kedjan vacklar har vi ställt om en annan speltung kedja i Arbitrum gaming, där vi tittade på vem som skyddar spelen när kedjan pausar.

Suis svar på värdefångstfrågan är i praktiken att byta berättelse. Om spel inte driver efterfrågan på SUI i den takt man hoppats, så kan AI-agenter göra det. Det är därför Basecamp 2026 handlade mer om den agentiska ekonomin än om nästa stora spel. Som Abiodun uttryckte det: ”Economic activity is shifting from people clicking checkout buttons to agents transacting on their behalf, continuously at machine speed”. För den som köpt SUI med spelberättelsen i åtanke är det värt att notera att strålkastaren redan börjat glida vidare.

Så beskattas och regleras krypto-spel i Sverige

För en svensk spelare som börjar tjäna eller handla med Sui-tillgångar blir två myndigheter relevanta: Skatteverket och Finansinspektionen. Börja med skatten. Skatteverket behandlar kryptovaluta som ”andra tillgångar”, inte som valuta eller värdepapper. Varje gång du avyttrar krypto (säljer mot kronor, byter en krypto mot en annan, eller betalar för något med den) ska vinsten kapitalvinstbeskattas. Skatteverket skriver rakt ut att ”du betalar 30 procent i skatt på din vinst”, och att en förlust är avdragsgill till 70 procent.

Det redovisas på bilaga K4, avsnitt D, och vinsten räknas med genomsnittsmetoden (schablonmetoden är inte tillåten för krypto). Samma logik träffar NFT:er och föremål från spel: byter du ett svärd mot SUI, eller säljer en skin med vinst, är det en avyttring. Tjänar du krypto genom att spela (play-to-earn) kan det i stället ses som en inkomst när du tar emot den. Och från 2026 blir det svårare att glömma bort: EU-direktivet DAC8 gör att kryptobörser börjar rapportera dina transaktioner direkt till Skatteverket.

Den andra myndigheten är Finansinspektionen (FI), som tillämpar EU:s regelverk MiCA. Sedan den 1 oktober 2025 måste varje kryptobolag som vill fortsätta erbjuda tjänster till svenska kunder ha lämnat in en ansökan om tillstånd till FI, eller avveckla verksamheten. FI uppmanar konsumenter att bara vända sig till bolag som sökt eller fått tillstånd; Safello AB blev ett av de första godkända, medan fler bolag är under prövning och ett stort antal har tillstånd från andra EU-länder. Viktigt för spelare: MiCA täcker spothandel och kryptotjänster, medan kryptoderivat (terminer, eviga kontrakt) är finansiella instrument under MiFID II. ESMA förtydligade dessutom i mars 2025 var gränsen går mellan en ren spel- eller nyttotoken och ett finansiellt instrument, en gränsdragning som är högst relevant för just spel-token som $XO.

Vad svenska spelare bör ha koll på

Om du lockas av ett Sui-spel finns några saker värda att hålla isär. Den första är skillnaden mellan ett roligt spel och en bra investering. XOCIETY visar att de två inte behöver följas åt: spelet kan blomstra samtidigt som dess token rasar. Att köpa ett spels token är därför ett eget, betydligt mer spekulativt beslut än att ladda ned och spela, och historiskt har de flesta spel-token rört sig nedåt. Behandla en token som en satsning, inte som ett medlemskort.

Den andra är förvaringen. zkLogin känns som en vanlig Google-inloggning, men bakom den har du en riktig, icke-depåförvarad plånbok. Det betyder att ansvaret för åtkomsten är ditt: tappar du kontrollen över det konto du loggade in med kan du i värsta fall tappa tillgångarna med det. Bekvämligheten tar inte bort självförvaringens grundregler, den gömmer dem bara.

Den tredje är vem du handlar med. Vill du köpa eller sälja SUI via en börs bör du hålla dig till bolag som sökt eller fått tillstånd hos Finansinspektionen, eller som passar in via tillstånd i ett annat EU-land. Lockas du av hävstång på en spel-token, kom ihåg att sådana derivat är MiFID II-produkter med en helt annan riskprofil än att äga själva token, och att de allra flesta småsparare förlorar pengar på dem.

Och den fjärde är skatten, som är lätt att missa i spelets hetta. Varje gång du säljer SUI, byter en token mot en annan, eller betalar för något i ett spel med krypto, är det en avyttring som ska deklareras. Spelar du play-to-earn kan det du tjänar dessutom vara skattepliktig inkomst redan när du tar emot det. För du inga anteckningar blir deklarationen ett mardrömsjobb, och med DAC8 ser Skatteverket ändå rörelserna. Spara transaktionshistoriken från första dagen.

Vad rekordet inte löser

Låt oss knyta ihop det. Sui har, utan överdrift, byggt en av de mest genomtänkta teknikstackarna i kryptospel. Objektmodellen gör ägande naturligt, Move gör en hel klass buggar svår att skriva, zkLogin och sponsrade transaktioner tar bort friktionen vid inloggning, och Walrus och Seal löser var tillgångarna faktiskt ska bo. Rekordet på 40 miljoner TPS visar att takhöjden knappast blir problemet. På ren infrastruktur är Sui svårslaget.

Men inget av detta svarar på de frågor som faktiskt avgör om kryptospel blir mer än en nisch. Är spelen roliga nog att folk spelar dem även utan en token att spekulera i? Håller spelarna kvar när airdrop-jakten är över? Kan en spelekonomi vara sund när den token som skulle fånga värdet, som $XO, kollapsar? Och om till och med Sui riktar sin tydligaste berättelse mot AI-agenter snarare än mot spelare, hur central är gaming egentligen för kedjans framtid?

Svaret för en svensk läsare 2026 är nyktert optimistiskt. XOCIETY visar att ett Sui-spel kan locka riktiga spelare. EVE Frontier visar att etablerade studior tar tekniken på allvar. Men tills ett Sui-spel blir en bred publiksuccé på egna meriter, inte på grund av en token, förblir 40 miljoner TPS ett svar på en fråga som branschen aldrig ställde. Den verkliga flaskhalsen var aldrig hur snabbt kedjan kan räkna. Den var, och är, om spelen är värda att spela.

Vanliga frågor

Vad är Sui gaming?

Sui gaming är samlingsnamnet för spel byggda på blockkedjan Sui, som utvecklas av Mysten Labs. Tack vare Suis objektmodell kan spelföremål ägas direkt av spelaren som egna objekt, och tekniker som zkLogin och sponsrade transaktioner gör att man kan spela utan fröfras eller egna gasavgifter. Kända titlar är XOCIETY och EVE Frontier.

Hur många transaktioner per sekund klarar Sui?

Den 7 oktober 2026 avräknade Sui 40 614 180 transaktioner per sekund i ett direktsänt test på Basecamp i Singapore, verifierat av CertiK. Det var ett specialbyggt stresstest, inte den hastighet ett enskilt spel kör i vardagen, men det slog kedjans tidigare rekord på drygt 6 miljoner TPS från juli 2026.

Vilka spel kan man spela på Sui 2026?

Bland de mest omtalade titlarna finns XOCIETY (en POP-shooter i Early Access på Epic Games Store), EVE Frontier från CCP Games (ännu på testnet), mobilspelen Samurai Shodown R och ONE Fight Arena samt Cosmocadia och Panzerdogs från Lucky Kat. Sui Foundation uppger att fler än 65 studior bygger på kedjan.

Hur beskattas kryptovaluta och NFT från spel i Sverige?

Skatteverket behandlar kryptovaluta som andra tillgångar, och du betalar 30 procent i skatt på vinsten varje gång du avyttrar den; en förlust är avdragsgill till 70 procent. Det redovisas på bilaga K4 avsnitt D med genomsnittsmetoden. Samma regler gäller i princip för NFT:er och spelföremål, medan krypto du tjänar genom att spela kan beskattas som inkomst.

Vad är SuiPlay0X1?

SuiPlay0X1 är en handhållen spelkonsol från Mysten Labs och Playtron, i samma klass som Steam Deck, med en AMD Ryzen 7 7840U och Playtrons GameOS. Den kostar kring 599 dollar och betalas i krypto (SUI, ETH eller SOL) i stället för vanliga pengar. Tanken är att köra både vanliga PC-spel och Sui-spel med plånbok och ägande inbyggt.

Av Priya Reddy, HOGE Wire. Bevakar Web3-spel och kedjeinfrastruktur.