Från airdrop till konkurs: MOVE-noteringens obduktion 2026

Den 13 oktober 2026 löpte fristen ut för MVMT Labs att lämna in sin rekonstruktionsplan till konkursdomstolen i delstaten Delaware. Knappt två år tidigare var samma projekt en av de mest omtalade noteringarna på Binance: en Move-baserad lager-2 för Ethereum med arv från Metas nedlagda Diem-projekt, en Series A på runt 380 miljoner kronor och en värdering som ryktades närma sig 30 miljarder kronor. I dag handlas token MOVE till omkring 0,007 dollar, ungefär sju öre, cirka 99,5 procent under toppen enligt CoinGecko.

HOGE Wire har tidigare kartlagt varför börserna egentligen noterar din token, vad en notering kostar och hur den går till. Den här gången gör vi något annat: vi obducerar ett enda fall från första snittet till sista andetaget. MOVE är inte bara ännu en token som föll. Det är det tydligaste läroexempel vi har på hur varje led i en modern kryptonotering, från airdrop och marknadsgarant till avnotering och konkurs, kan brista nästan samtidigt, och på vad en svensk sparare borde dra för slutsatser.

Berättelsen har allt: ett pedigree som öppnade dörrar, en distribution byggd på gratis token, en hemlig marknadsgarant via ett mellanled utan digitalt fotavtryck, en försäljning av 66 miljoner token dagen efter noteringen och till sist en konkurs där grundaren som petades sitter på den största fordran. Vi tar det i tur och ordning, och vi låter dokumenten och kurserna tala.

Ett år senare blev MOVE listningens läroexempel

En notering är inte en belöning för ett färdigt projekt. Den är ett ögonblick då en liten grupp insiders, grundare, riskkapitalister, marknadsgaranter och en börs, för första gången möter en anonym massa köpare. Allt som kan gå snett i den mötespunkten gick snett med MOVE, och det är därför fallet är värt en hel obduktion snarare än en notis. Här finns inget hack, ingen trasig smart kontraktskod, ingen oracle-manipulation. Pengarna försvann genom helt vanliga mekanismer: ett lån av token, en säljorder och ett avtal som få utanför rummet fick se.

Det som gör MOVE ovanligt är inte att token föll. Enligt en genomgång från handelsfirman GSR, som kartlagt över 2 300 börsnoteringar sedan 2013, hamnar mediantoken under sitt noteringspris redan inom tre dagar och ligger omkring 50 procent lägre efter 90 dagar (GSR via TechFlow). Fall är regel, inte undantag. Det ovanliga med MOVE är att vi i efterhand kan se exakt hur och varför, tack vare en grävande rapport från CoinDesk, läckta interna dokument och ett konkursbo vars handlingar nu ligger öppna i Delaware.

En viktig distinktion innan vi börjar: konkursen gäller bolaget MVMT Labs, inte själva blockkedjan. Enligt crypto.news ligger Movement Network, Movement-stiftelsen och utvecklingsbolaget Move Industries utanför ansökan, och Move Industries säger att nätverket fungerar som vanligt. Token lever, kedjan snurrar, men företaget som en gång bar visionen är i rekonstruktion och dess mest kända produkt är i praktiken värdelös. Den klyftan, mellan en teknik som överlever och ett värde som förångas, är hela poängen.

Anatomin av en notering: livscykeln i sex steg

För att se var MOVE brast behöver vi först en karta över hur en notering ser ut 2026. Grovt sett går den genom sex led. Först kommer upptäckten, där ett projekt bygger en berättelse, säkrar riskkapital och samlar en gemenskap. Sedan kommer ansökan, där projektet söker sig till en börs och går igenom dess granskning av juridik, efterlevnad och teknik. Tredje ledet är distributionen: hur token faktiskt hamnar i människors händer, i dag oftast via airdrop eller launchpad snarare än en klassisk försäljning.

Det fjärde ledet är marknadsgarantin, den minst synliga delen för allmänheten men ofta den mest avgörande. Någon måste ställa köp- och säljordrar så att den nya token går att handla utan att priset studsar vilt. Det femte ledet är sekundärhandeln, de första dagarnas kursrörelser som avgör om noteringen blir en framgångssaga eller en varningsflagga. Det sjätte och sista ledet är efterlivet: fortsatt notering, nya handelspar, eller i värsta fall avnotering.

Varje led har sina egna incitament, och de pekar inte alltid åt samma håll. Projektet vill ha ett högt öppningspris. Riskkapitalet vill kunna sälja. Marknadsgaranten vill tjäna på spreaden och på sina optioner. Börsen vill ha handelsvolym och avgifter. Småspararen, sist i kedjan, vill köpa något som ska stiga. När de fyra första parternas intressen går ihop mot den femte blir resultatet en notering som ser levande ut men är konstruerad för att tömmas. MOVE är vad som händer när den konstruktionen inte bara tillåts utan skrivs ner i ett avtal.

Pedigree och pengar: Diem-arvet och miljardvärderingen

Movement började med en berättelse som var lätt att sälja. Projektet byggde en lager-2 för Ethereum ovanpå programspråket Move, samma språk som utvecklades för Metas nedlagda stablecoin-projekt Diem. Move marknadsfördes som säkrare än Ethereums Solidity, och att ta med sig det till Ethereum lät både nytt och beprövat på en gång. Det är precis den sortens pedigree som öppnar dörrar hos riskkapital och börser, och i noteringssammanhang är en trovärdig ursprungsberättelse halva jobbet. Vi har tidigare skrivit om hur mycket vikt marknaden lägger vid grundarnas bakgrund i granskningen av grundarintervjun som prospekt; MOVE är fallet där pedigreet gick i god för allt annat.

Pengarna följde berättelsen. I april 2024 drog Movement in en Series A på cirka 38 miljoner dollar, runt 380 miljoner kronor, ledd av Polychain Capital, enligt crypto.news. I januari 2025 var bolaget enligt samma källa nära att slutföra ytterligare en runda på omkring 100 miljoner dollar till en föreslagen värdering på 3 miljarder dollar, alltså runt 30 miljarder kronor. CoinDesk beskrev dessutom Movement som uppbackat av det Trump-närstående World Liberty Financial, en koppling som gav ytterligare rubriker. På pappret var detta inte ett obskyrt skämtprojekt utan en av sektorns mer välfinansierade satsningar.

Grundarna var Rushi Manche och Cooper Scanlon. Den detaljen blir viktig längre fram, för i en konkurs handlar allt till slut om vem som sitter på besluten, aktierna och fordringarna. Men i slutet av 2024 var frågan en helt annan och mycket enklare: hur skulle en token med tio miljarder enheter i maxutbud och en miljardvärdering på pappret få ut sina första token till marknaden? Svaret stavades airdrop, och adressen var världens största börs.

Distributionen: HODLer Airdrops och biljetten som heter BNB

MOVE blev det tredje projektet någonsin i Binances program HODLer Airdrops. Mekaniken är elegant i sin enkelhet: den som hade sina BNB i Binances Simple Earn under ett bestämt fönster, i det här fallet 2 till 5 december 2024, fick retroaktivt en andel av airdropen utan att behöva köpa eller ansöka om något. Totalt avsattes 200 miljoner MOVE, motsvarande 2 procent av maxutbudet, till dessa innehavare, enligt Binances eget tillkännagivande. Spothandeln öppnade 9 december 2024 klockan 13:00 UTC med paren MOVE mot BTC, USDT, BNB, FDUSD och TRY.

Det här är distribution, inte upptäckt. Poängen med en airdrop är inte att hitta rätt pris; den är att skapa hundratusentals plånböcker som äger lite MOVE och därmed har en anledning att bry sig, att handla och att prata. BNB blir entrébiljetten, och själva token delas ut gratis. Vi har gått igenom hela den logiken i vår genomgång av noteringsaffären: för börsen är en ny notering en produkt som drar volym, avgifter och uppmärksamhet, inte en tjänst den utför gratis åt projektet.

Siffrorna bakom distributionen rymmer redan den första varningssignalen. Maxutbudet var tio miljarder MOVE, men det cirkulerande utbudet vid noteringen var 2,25 miljarder, alltså bara 22,5 procent. Resten låg låst hos team, investerare och stiftelse, med en plan på ytterligare 5 procent till Launchpool ett halvår senare. En låg andel fritt utbud mot ett högt fullt utspätt värde är den klassiska konstruktionen bakom låg float och hög FDV: priset sätts av en liten mängd token medan en enorm framtida utspädning väntar. Vid toppen runt 1,45 dollar innebar maxutbudet ett fullt utspätt värde på långt över tio miljarder dollar.

Marknadsgaranten: lånet, köpoptionen och maskinen bakom kurserna

Här måste vi stanna upp och förklara det led som nästan ingen småsparare ser men som avgör hur en ny token beter sig: marknadsgaranten. När en token är helt ny finns ingen naturlig handel. Någon måste ställa både köp- och säljordrar hela tiden så att det går att handla utan att priset hoppar flera procent vid varje order. Den rollen köper projekten in, och strukturen är oftast densamma. Projektet lånar ut en andel av det cirkulerande utbudet, typiskt 1 till 5 procent, till en marknadsgarant. I gengäld får garanten betalt, ofta i form av köpoptioner med lösenpris en bit över noteringskursen och en löptid på ett till två år, enligt bland annat crypto.news genomgång av branschen.

I sin sunda form är det en rimlig affär: garanten tar risk, tillför likviditet och tjänar om token går bra. Problemet är att samma struktur lätt kan vändas. Ett lån av token är token som garanten fysiskt håller och kan sälja. En option med lösenpris över marknaden ger garanten ett intresse av att priset först drivs upp, så att optionen hamnar i pengarna, och sedan kan säljas. Om avtalet dessutom innehåller en vinstdelning som utlöses vid en viss värdering har man byggt in ett incitament att pumpa först och dumpa sedan. Det är inte en teoretisk risk. Det är exakt vad som enligt dokumenten skrevs in i MOVE-avtalet.

Marknaden har sedan dess börjat reagera. I slutet av mars 2026 skärpte Binance sina regler och kräver nu att projekt redovisar vilka marknadsgaranter de använder, med förbud mot vinstdelningsupplägg och garanterad avkastning, enligt CoinDesk. Att en av världens största börser kände sig tvungen att uttryckligen förbjuda just den konstruktion MOVE byggde på säger allt om hur central skandalen blev för hela branschen.

Den hemliga affären: Rentech, Web3Port och tröskeln vid fem miljarder

Enligt CoinDesks granskning gick MOVE-token inte direkt till en känd marknadsgarant. Den gick via ett mellanled som hette Rentech, skapat av en person vid namn Galen Law-Kun och utan nämnvärt digitalt fotavtryck. Rentech lånade i sin tur ut 66 miljoner MOVE, motsvarande ungefär 5 procent av det publikt hållna utbudet, till Web3Port, en kinesisk finansfirma. Avtalet undertecknades 25 november 2024, två veckor före noteringen.

Det var villkoren som chockade dem som senare läste avtalet. Lånet fick likvideras om MOVE:s fullt utspädda värde översteg 5 miljarder dollar, och vinsten över den tröskeln skulle delas 50/50 mellan Web3Port och Movement-stiftelsen. Med tio miljarder token i maxutbud innebar tröskeln på 5 miljarder dollar en kurs på bara 50 cent per token. MOVE nådde som mest cirka 1,45 dollar. Villkoret var alltså utlöst nästan direkt, och det belönade uttryckligen den som drev priset högt och sedan sålde. Movements egen chefsjurist YK Pek lär enligt CoinDesk ha kallat ett tidigt utkast för ”möjligen det sämsta avtal” han någonsin sett.

Kryptoingenjören Zaki Manian, som fick se strukturen, sammanfattade problemet skarpt till CoinDesk: avtalet skapade ”incitament att i princip manipulera priset till över 5 miljarder dollar i fullt utspätt värde och sedan dumpa på småspararna för delad vinst”. Att ens delta i en diskussion där det stod på papper, sa han, var vansinnigt. Det är sällan man ser en marknadsmanipulations-mekanik så tydligt formulerad i ett juridiskt dokument, och det är därför MOVE-avtalet blev en sådan symbol.

Dumpen: 66 miljoner token på en dag

Det som skulle hända hände. Dagen efter noteringen placerade de plånböcker som kopplades till Web3Port säljordrar för hela lånet på 66 miljoner MOVE, med, som Binance senare uttryckte det, ”få köpordrar”. En marknadsgarant ska tillföra tvåsidig likviditet; det här var en enkelriktad utförsäljning. Nettot blev cirka 38 miljoner dollar, runt 380 miljoner kronor, enligt CoinDesk.

Det finns en nästan övertydlig symmetri i siffrorna. Marknadsgaranten tjänade på en enda dags försäljning ungefär lika mycket som projektets hela Series A hade dragit in, cirka 38 miljoner dollar i båda fallen. Det kapital som tog Movement månader att resa från namnkunniga investerare lämnade i praktiken systemet på ett dygn, i fickorna på en motpart som de flesta köpare aldrig hört talas om och vars existens var dold bakom ett mellanled utan hemsida.

För köparen på andra sidan skärmen syntes inget av detta. Orderboken såg ut som vilken ny notering som helst: hög volym, snabba rörelser, en kurs som pendlade. Ingenting avslöjade att en stor del av säljtrycket kom från en enda aktör som satt på lånad token och ett avtal som belönade just den försäljningen. Det är kärnan i problemet med marknadsgarantupplägg som inte redovisas: priset du ser är inte resultatet av tusentals oberoende beslut, utan av en konstruktion du inte känner till.

Skuggrådgivarna och tokens utanför böckerna

Marknadsgarantavtalet var inte den enda dolda strukturen. När CoinDesk och läckta dokument grävde vidare framträdde en rad löften om token till rådgivare som aldrig syntes i den officiella fördelningen. Enligt CoinDesk utlovades Sam Thapaliya, internt beskriven som en ”skuggmedgrundare” som ofta konsulterades av både Scanlon och Manche, upp till 7,5 procent av MOVE:s utbud: 5 procent lånade för marknadsföring och marknadsgaranti plus 2,5 procent separat, de senare värderade till över 50 miljoner dollar.

En annan rådgivare, Vinit Parekh, utlovades enligt samma dokument 2,5 procent av utbudet via sitt bolag plus runt 2 miljoner dollar om året. Parekh bekräftade en rådgivande roll men förnekade kontant ersättning. Thapaliya å sin sida hänvisade till ett avtal från februari 2023 och sa att han avsåg att driva sitt krav på 2,5 procent av token rättsligt. Oavsett hur de enskilda tvisterna landar visar läckorna samma mönster som marknadsgarantavtalet: stora anspråk på token låg utanför den fördelning som presenterades för marknaden.

För en utomstående köpare är det här den farligaste sortens information, just för att den är osynlig. En tokenomics-tabell på projektets hemsida kan se balanserad ut samtidigt som procentandelar i det tysta är utlovade till personer vars namn aldrig nämns. Frågan om vem som egentligen äger ett projekt, och vem som bär ansvaret när det rasar, är densamma som vi ställde i granskningen av ansvaret bakom DAO-dramat: strukturen på pappret och strukturen i verkligheten är inte alltid samma sak.

Tidslinje för ett sammanbrott

Innan vi går in på avnoteringen och konkursen är det värt att se hela förloppet samlat. Från den första finansieringsrundan till fristen för rekonstruktionsplanen går det två och ett halvt år, men själva skadan skedde på ett dygn.

Avnoteringen: när börserna drog i handbromsen

Det tog tid innan konsekvenserna slog igenom, men när de kom var de hårda. Den 18 mars 2025 avregistrerade Binance marknadsgaranten. I sitt tillkännagivande skrev börsen att varje projektgodkänd marknadsgarant som bryter mot dess principer och regler kommer att mötas av åtgärder för att skydda användarna, och att ”alla intäkter har frysts för att kompensera användarna”, med detaljer att komma senare, enligt CoinDesk. Binance pekade på att garanten lagt säljordrar för 66 miljoner token dagen efter noteringen med få köpordrar, raka motsatsen till vad en marknadsgarant ska göra.

Dryga månaden senare, efter CoinDesks avslöjande, gick Coinbase ut. Omkring 1 maj 2025 meddelade börsen att den skulle avnotera MOVE, med hänvisning till att token inte längre uppfyllde noteringskraven. Dagen därpå, 2 maj, suspenderade Movement Labs sin medgrundare Rushi Manche. I sitt uttalande skrev bolaget att beslutet fattades mot bakgrund av pågående händelser och ”medan den tredjepartsgranskning som Groom Lake genomför om organisationens styrning och de senaste händelserna med en marknadsgarant fortfarande pågår”, enligt CoinDesk. Token föll ytterligare runt 20 procent på beskedet och bottnade på nya bottennivåer.

En avnotering är sällan en enda smäll. Den rullar ut i etapper: först stängs marginal- och lånefunktioner, sedan avräknas terminer, sedan upphör spothandeln, och till sist stängs insättningar och uttag. För innehavaren innebär det ett krympande fönster att agera i, och likviditeten tunnas ut vid varje steg. När två av världens största och mest ansedda börser inom loppet av några veckor drar i handbromsen för samma token är signalen entydig: det här är inte ett övergående kursfall, utan ett projekt som förlorat marknadens förtroende på djupet.

Konkursen: Chapter 11 och planen som förföll den 13 oktober

Drygt ett år efter dumpen nådde historien sitt juridiska slut. Den 15 juli 2026 ansökte MVMT Labs om konkursskydd enligt Chapter 11 i den amerikanska konkursdomstolen för distriktet Delaware, i den förenklade varianten Subchapter V som är avsedd för mindre bolag. Enligt handlingarna, refererade av crypto.news, uppgav bolaget tillgångar på mellan 100 001 och 500 000 dollar, skulder på upp till 10 miljoner dollar och som mest 299 fordringsägare. Sista dag att anmäla fordringar var 14 september, och rekonstruktionsplanen skulle vara inne senast 13 oktober 2026.

Den mörkaste ironin ligger i fordringsägarlistan. Rushi Manche, medgrundaren som petades i maj 2025, är den största oprioriterade fordringsägaren med ett krav på drygt 1,6 miljoner dollar, samtidigt som han enligt crypto.news behåller en ägarandel på 34,25 procent i bolaget. Bland övriga fordringsägare finns Move Industries, förvaringsföretaget Anchorage Digital, säkerhetsfirman OtterSec och delstaten Delaware, den sistnämnda med 459 000 dollar. Mannen som satt närmast besluten under noteringen står alltså först i kön för vad som finns kvar att dela ut.

Samtidigt är det avgörande att hålla isär vad som faktiskt gick i konkurs. Ansökan gäller MVMT Labs. Move Industries, Movement Network och Movement-stiftelsen är separata juridiska enheter utanför den, och Move Industries, som tog över utvecklingen i slutet av 2025, framhåller att verksamheten fortsätter som vanligt. Tekniken, kedjan och token lever alltså vidare medan bolaget som byggde dem avvecklas. För innehavaren spelar den distinktionen mindre roll: token handlas 20 oktober 2026 till omkring 0,007 dollar och ett börsvärde på runt 34 miljoner dollar, cirka 340 miljoner kronor, enligt CoinGecko. En notering som en gång prisade in tiotals miljarder är i praktiken utsläckt.

Vem bär skulden? Stiftelsen, labbet och token-innehavaren

Movements egen hållning har hela tiden varit att bolaget blev lurat. Medgrundaren Cooper Scanlon beskrev Rentech som en enhet ”som stiftelsen fick tro var ett dotterbolag till Web3Port men uppenbarligen inte är det”, och slog fast att ”Movement är ett offer i den här situationen”, enligt CoinDesk. Scanlon medgav samtidigt att åtminstone en person inom stiftelsen satt på båda sidor av bordet. Där ligger spänningen: var Movement ett offer för ett bedrägligt mellanled, eller en organisation som skrev under ett avtal den borde ha förstått och stoppat?

Ansvarskedjan är lång och ingen länk är helt ren. Mellanhanden Rentech konstruerade upplägget. Marknadsgaranten Web3Port drog i avtryckaren. Stiftelsen och labbet undertecknade, trots sin egen chefsjurists varning. Börsen noterade token och tjänade på volymen innan den grep in. Och längst ut stod småspararen, som köpte in i en orderbok vars säljtryck var riggat av ett avtal ingen visat. När incitamenten hos alla led utom det sista pekar åt samma håll blir frågan om skuld sällan enkel, men ansvaret för att strukturen fick existera vilar tyngst på dem som skrev under den.

Branschen har svarat med nya verktyg, men de har sina egna svagheter. Binance lanserade 2025 ett system där gemenskapen får rösta om avnoteringar, men medgrundaren He Yi medgav snart att projekt började köpa röster för att putta ut rivaler, och sa att nästa omgång skulle rikta in sig på ”token som ingen väljer”, enligt ChainCatcher. Att rösträtt kan bli en marknad i sig är ett mönster vi sett förr; vi har skrivit om både maskineriet bakom gemenskapsstyret och om vad som händer när en röst får ett pris. En notering, liksom en röst, är bara så ärlig som de incitament som omger den.

Vad MOVE lär svenska kryptoägare

Noteringar lockar just för att de ofta studsar uppåt först. Messari har uppskattat den så kallade Coinbase-effekten till i snitt runt 91 procent över fem dagar kring en Coinbase-notering, enligt Yahoo Finance, men studsen är ofta kortlivad och spännvidden enorm. Det är den uppgången en MOVE-köpare jagade. Problemet är att det du inte ser, det låsta utbudet, de lånade token och avtalen bakom kulisserna, är det som avgör vad som händer efter studsen.

För svenska sparare finns ett regelverk, men det har gränser. Under MiCA måste ett projekt eller den noterande plattformen ta fram ett regelrätt white paper innan en token tas upp till handel, ett krav som ska ge baskvalitet i informationen (Osborne Clarke). Finansinspektionen är behörig myndighet och sedan 1 oktober 2025 måste varje kryptobolag som vänder sig till svenska kunder ha sökt tillstånd hos FI eller upphöra. Men ett white paper hade inte avslöjat ett hemligt marknadsgarantavtal. FI:s enhetschef Charlotte Fried har själv varit tydlig med regelverkets räckvidd: ”Med Mica-förordningen förbättras skyddet för dig som konsument men det är fortfarande svagare än för många andra produkter på finansmarknaden”, enligt FI.

Det finns också en skattefälla som drabbar just den som köper en ny notering och ser den rasa. Skatteverket behandlar krypto som övriga tillgångar: vinst beskattas med 30 procent i inkomstslaget kapital, varje avyttring (försäljning, byte token mot token, eller betalning) är en skattehändelse, och omkostnadsbeloppet räknas med genomsnittsmetoden i bilaga K4 avsnitt D (Skatteverket). Haken: en förlust på övriga tillgångar är bara avdragsgill till 70 procent. Den som sålde MOVE på botten får alltså inte ens dra av hela förlusten mot andra vinster.

Matematiken bakom en riskabel notering går att läsa i förväg. GSR:s genomgång av fler än 2 300 noteringar visar hur litet det fria utbudet brukar vara i de högst värderade lanseringarna, och hur illa de presterar på ett års sikt. Token som lanserades med ett fullt utspätt värde över en miljard dollar gav i median bara runt 0,19 dollar tillbaka per investerad dollar efter 360 dagar, enligt GSR via TechFlow.

Intressant nog var MOVE:s fria utbud vid noteringen, 22,5 procent, faktiskt högre än de 13 procent som är typiskt för den högsta FDV-nivån. Låg float ensam sänkte alltså inte MOVE. Det som sänkte token var det dolda lånet av 66 miljoner enheter och ett avtal som belönade en utförsäljning. Lärdomen är att nyckeltalen du kan se, float och FDV, är nödvändiga men inte tillräckliga; de värsta riskerna står inte i tokenomics-tabellen. Lägg till att en stor del av den rapporterade handelsvolymen historiskt varit fejkad, Bitwise visade redan 2019 att den stora merparten av den rapporterade bitcoinvolymen var overklig (Forbes), och bilden av att en token är ”het” blir något att ifrågasätta snarare än lita på.

Innan du köper in dig i nästa stora notering är det värt att gå igenom en kort checklista byggd på det MOVE lär oss:

• Hur stort är det fria utbudet jämfört med det fullt utspädda värdet? Låg float och hög FDV betyder att en liten mängd token sätter priset medan en stor utspädning väntar.
• Redovisar projektet sina marknadsgaranter? Efter mars 2026 kräver Binance det, men många token lever kvar från tiden då ingen behövde säga något.
• Domineras de första dagarnas handel av stora säljordrar utan motsvarande köpsida? Det kan vara en marknadsgarant som tömmer ett lån.
• Finns det token utlovade till rådgivare eller parter som inte syns i den officiella fördelningen?
• Kom ihåg att mediantoken historiskt handlas under sitt noteringspris redan inom några dagar, och investera aldrig mer än du har råd att förlora.

Frequently Asked Questions

Vad hände med MOVE-token?

MOVE noterades på Binance i december 2024 efter en airdrop till BNB-innehavare och nådde som mest cirka 1,45 dollar. Efter att en marknadsgarant sålt 66 miljoner token dagen efter noteringen och tjänat cirka 38 miljoner dollar rasade kursen, och i juli 2026 ansökte bolaget bakom token, MVMT Labs, om konkursskydd. Den 20 oktober 2026 handlas MOVE till omkring 0,007 dollar, nära 99,5 procent under toppen.

Varför avnoterade Coinbase MOVE?

Coinbase meddelade omkring 1 maj 2025 att MOVE inte längre uppfyllde börsens noteringskrav, strax efter att CoinDesk avslöjat hur en marknadsgarant kopplad till Web3Port dumpat drygt 5 procent av utbudet. Dagen därpå suspenderade Movement Labs sin medgrundare Rushi Manche medan en tredjepartsgranskning pågick.

Vad var Movement Labs marknadsgarantskandal?

Movement lånade via mellanhanden Rentech ut 66 miljoner MOVE till den kinesiska firman Web3Port. Avtalet tillät likvidation om token nådde 5 miljarder dollar i fullt utspätt värde och delade vinsten över den tröskeln. Dagen efter noteringen sålde garanten hela lånet med få köpordrar och nettade cirka 38 miljoner dollar, vilket kraschade kursen.

Är MOVE-token död, och finns Movement kvar?

Token MOVE finns kvar och handlas fortfarande, men till ett värde nära noll. Konkursen gäller bolaget MVMT Labs, inte blockkedjan; Move Industries, Movement Network och stiftelsen ligger utanför ansökan, och utvecklingen sägs fortsätta. I praktiken överlever alltså tekniken medan det ursprungliga bolaget avvecklas.

Hur skyddar jag mig mot en liknande notering?

Granska hur stor andel av utbudet som är fritt vid noteringen mot det fullt utspädda värdet, och var misstänksam mot låg float och hög FDV. Kontrollera om projektet redovisar sina marknadsgaranter, läs om handeln domineras av en enda aktör och kom ihåg att de flesta nya noteringar historiskt handlas under sitt noteringspris inom några dagar. Investera aldrig mer än du har råd att förlora.

Av Elin Sundqvist, senior redaktör på HOGE Wire med fokus på kryptobörser, notering och reglering.