Portvakterna: vem släpper in kryptopengar i esporten 2026

När en kryptologga ska upp på en svensk esportströja eller in i en sändning 2026 är det inte en handläggare på Finansinspektionen som säger ja eller nej först. Det är någon på Riot Games, på Valve, eller på den turneringsarrangör som äger evenemanget. Lagen sätter ett golv för vad som är tillåtet. Den privata regelboken sätter ett tak, och taket ligger lägre.

Det är en tystare historia än FTX-kraschen, men den avgör mer i praktiken. På fyra år har kryptopengarna rört sig genom tre faser i esporten: den öppna checkbokens tid runt 2021, kollapsen 2022 och 2023, och nu portvakternas år, då privata aktörer utan skyldighet att motivera sig bestämmer vem som ens kommer in. Den som vill förstå varför kryptologorna blivit så sällsynta i de stora ligorna måste sluta stirra på regelverken från Bryssel och Stockholm och börja läsa de privata avtalsvillkoren.

Den här genomgången följer kedjan uppifrån och ned. Först de tre privata grindarna: spelförläggaren, plattformen och turneringsarrangören. Sedan de offentliga reglerna som FI och Spelinspektionen faktiskt driver. Och till sist vad hela den här ordningen betyder för en svensk klubb som behöver pengarna och för fansen som i slutänden betalar notan.

Tre grindar står före lagen

Ett kryptovarumärke som vill in i esporten måste passera upp till tre privata kontroller innan någon myndighet överhuvudtaget blir relevant. Den första är spelförläggaren, alltså Riot Games för League of Legends och Valorant, eller Valve för Counter-Strike 2. Förläggaren äger det tävlingssystem där matcherna spelas och kan underkänna en sponsor som ett lag vill bära. Den andra är turneringsarrangören, som ESL, BLAST eller Esports World Cup, som skriver egna sponsorvillkor för varje evenemang. Den tredje, som bara gäller Counter-Strike, är plattformen själv, eftersom den Steam-ekonomi där skins lever är Valves egendom och Valve bestämmer vad som får röra den.

Var och en av dessa kan säga nej av skäl som inte har något med juridik att göra: varumärkesrisk, krockar med andra sändningspartner, eller helt enkelt minnet av FTX. Ingen av dem behöver förklara sig, och ingen rör sig i lagstiftningens tempo. En förläggare kan skriva om sin sponsorpolicy i en uppdateringslogg över en natt, medan ett EU-direktiv tar år. Det är den obalansen som gör de privata grindarna till den avgörande kraften just nu.

Först efter de tre grindarna kommer de offentliga: Finansinspektionen och MiCA för börser och tokenutgivare, Spelinspektionen för kasinon och vadhållning. Det lagret är verkligt och det biter, men det är långsammare, och det reglerar instrumentet och marknadsföringen snarare än själva tröjan. En klubb kan ha allt i ordning gentemot FI och ändå nekas av Riot. Det omvända, att en klubb klarar förläggarens grind men fälls av en myndighet, är i praktiken mycket ovanligare.

Från FTX-tröjan till grindvakternas år

För att se varför grindarna byggdes måste man börja i det ögonblick då de inte fanns. I juni 2021 köpte kryptobörsen FTX namnrätten till den amerikanska organisationen TSM i ett tioårigt avtal värt 210 miljoner dollar, drygt 2 miljarder kronor, det största kända kryptosponsoravtalet i esportens historia. Laget bytte namn till TSM FTX, och ingen förläggare eller arrangör lyfte ett ögonbryn. Det var den öppna checkbokens tid, då en kryptobörs kunde köpa ett lags identitet rakt av. Avtalet avbröts i november 2022 när FTX gick i konkurs, och Riots eget LCS-avtal med börsen hamnade i konkursboet med krav på omkring 90 miljoner dollar, enligt Decrypts rapportering.

Pengarna lämnade inte bara FTX, de lämnade kategorin. Enligt sportmarknadsbyrån SportQuakes genomgång av säsongen 2024/25 uppgick den samlade kryptosponsringen i idrott till 565 miljoner dollar, upp 20 procent mot året innan men fortfarande omkring 120 miljoner under toppen, och fotbollen stod för 59 procent av de nya avtalen. Esporten gick åt andra hållet: från en topp på ungefär 58 miljoner dollar 2022 till omkring 8 miljoner 2024/25, ett fall på cirka 85 procent, enligt SportQuakes data. Krypto blev inte mindre intresserat av idrott, det bytte bara arena, till fotbollens ”snabba, flermarknadsräckvidd och förtroende i stor skala”, som byrån uttrycker det.

Kraschen lämnade ett tomrum, och det som rusade tillbaka in var inte börser utan kasinon och vadhållning, en förskjutning som fått en egen eftermarknad av forensik och obduktioner att växa fram runt varje kollaps, en bransch vi kartlagt i Post-mortem AB. Förläggarna och arrangörerna drog samtidigt sin egen slutsats: att ett okontrollerat kryptoflöde var en varumärkesrisk de inte tänkte ta igen. Svaret blev regelböcker. Det är skillnaden mellan den första och den tredje fasen: 2021 fanns ingen grind, 2026 finns det tre.

Riots grind: en enda, mycket smal öppning

Riot Games driver det hårdast kontrollerade tävlingssystemet i esporten, och bolagets enda kryptorelation illustrerar exakt hur en förläggares grind ser ut. I maj 2025 blev Coinbase officiell och exklusiv kryptobörs och blockkedjepartner för League of Legends och Valorant globala esport, ett fleråravtal som premiärvisades vid Valorant Masters i Toronto i juni samma år, enligt Coinbases eget pressmeddelande och Decrypt.

Det intressanta är vad avtalet inte innehåller. Ingen token, ingen NFT, inget krypto i spelet, ingenting på kedjan. Aktiveringarna är sändningssegment: ”Econ Report” i Valorant och ”Gold Grind” i League of Legends, där tittaren får live-analys av respektive spels interna ekonomi och hur guld och vapenköp påverkar lagens strategi, plus kosmetiska belöningar till den som tittar. En av världens största kryptobörser har med andra ord reducerats till en sorts ekonomikommentator, en roll som lika gärna kunnat bäras av en bank. Det är priset för att komma genom Riots grind.

Resultatet är en sändning så renskalad att den som letar efter krypto inte hittar något. När CryptoBriefing i juli 2026 granskade VCT-säsongen, inklusive LCQ-slutspelet och Champions i Shanghai med en prispott på 2,25 miljoner dollar den 24 september till 18 oktober, konstaterade sajten att säsongen gick helt ”utan blockkedje- eller kryptosponsringsintegrationer” i sponsoruppställningen, och att Riot ramar in sin försiktighet som en fråga om tävlingsintegritet och att slippa kopplas till tillgångar kända för volatilitet och regulatorisk osäkerhet, enligt CryptoBriefing. Det är inget förbud mot krypto; Coinbase finns ju kvar. Men det är en enda, extremt smal öppning: en licensierad motpart, noll produkt på kedjan. Allt som liknar en token stängs ute, medan en sanerad börs släpps in för att prata om guld i matchen. Där har du mallen för vad som klarar en förläggares grind.

Valves paradox: skinnspelet ut, kontantkasinot in

Om Riots grind handlar om vad som får synas i sändningen, handlar Valves om vad som får röra pengarna. Den 9 december 2025 uppdaterade Valve sina Tournament Operation Requirements och sin Limited Game Tournament License för Counter-Strike 2. De nya reglerna förbjuder uttryckligen sponsorer för skinnspel, case-öppning och föremålshandel från att synas på lagtröjor, i sändningsgrafik eller på något annat synligt material under officiella CS2-turneringar, enligt Esports News UK.

Det avgörande är var gränsen dras. Reglerna träffar sponsorer som kräver att användaren loggar in med sitt Steam-konto, som använder CS2-skins eller cases som spelvaluta, som erbjuder lootlådeliknande slumpbelöningar, som låter föremål växlas till riktiga pengar eller krypto, eller som bryter mot Steam-avtalet. Kontantbaserade spelbolag och kasinon nämns däremot inte i kravdokumentet och förblir därmed tillåtna. Sajten Scrim Report sammanfattar läget som att Valve i praktiken skapat två klasser av sponsorer: skinnspelet ut, kontantspelet kvar.

Här ligger paradoxen. Valves privata regel är inte dragen runt begreppet spel eller runt krypto, utan runt integriteten i Valves egen ekonomi. Det som förbjuds är det som utnyttjar Steams föremålsekonomi; det som tillåts är kontantkasinot vars logga kan sitta mitt på bröstet. Därför kunde Rollbit sitta som mittlogga hos FaZe Clan och Roobet ge namnrätt åt 100 Thieves samtidigt som rena skinnsajter tvingades maskeras, vilket är varför Team Vitality visar strömningsvarumärket Kick i stället för Stake och MOUZ uppträder under namnet FONTEAM. Det är en grind som i en riktning är strängare än både svensk och europeisk spellag och i en annan riktning är öppen, och som flyttas med en uppdateringslogg, inte med en lagändring.

Arrangörens regelbok: Esports World Cup och de blanka tröjorna

Den tredje grinden hålls av turneringsarrangören, och Esports World Cup 2026 i Paris är det tydligaste exemplet. För första gången tilläts franskregistrerade och licensierade kryptobolag att sponsra festivalen, som hade en samlad prispott på 75 miljoner dollar. Men villkoren var strama: bara tröjbranding och digitalt innehåll, medan aktiveringar på plats, direkta tokenintegrationer, NFT:er som samlarobjekt, blockkedjeröstning om MVP-utmärkelser och tokeniserade lojalitetsprogram alla var bannlysta, enligt CryptoBriefing.

Det franska upplägget är värt att stanna vid, för det visar hur en arrangör kan bygga in myndighetskravet i sin egen regelbok. Frankrike tillät inte bara kryptosponsorer att dyka upp, det krävde att de först var licensierade enligt det franska PSAN-regelverket. Coinbase och Bitget kom in som sponsorer och fick utrymme främst genom prediktionsmarknader på matchutfall, framför allt i Valorant, den enda kryptonära mekanik som klarade ribban. Allt annat som liknade en token stannade utanför grinden.

Mönstret upprepas i de stora Counter-Strike-serierna, där evenemang som IEM och BLAST Premier kört säsonger helt eller nästan helt utan kryptosponsorer i uppställningen. Summan av de tre grindarna blir en enkel regel som ingen skrivit ut men som alla följer: ju djupare den kryptonära mekaniken sitter, desto säkrare blockeras den, och ju mer en sponsor liknar vanlig reklam eller traditionell finans, desto större är chansen att den kommer igenom. En token-drop blockeras, en ekonomikommentator släpps in.

Den modell som kommer igenom: licensierad börs, noll token

Lägger man de tre grindarna ovanpå varandra framträder en enda överlevande modell: den licensierade börsen som sponsrar genom sändning och analys utan någon produkt på kedjan. Det är ingen egenhet för esporten, utan samma mall som börserna använder i den breda idrotten. När Kraken 2026 blev officiell kryptobörspartner till fotbolls-VM, den första kryptobörsen vid ett herr-VM, beskrev börsens ena vd Arjun Sethi logiken i klartext. I fri översättning: ”Fotboll är det enda som får hela planeten att röra sig samtidigt … Fotboll har alltid korsat gränser. Det gör krypto också”, enligt Decrypt.

Kraken-avtalet var den första gången en kryptobörs fanns med vid ett herr-VM i fotboll, ett evenemang med en kumulativ tittarsiffra i miljardklassen. Kontrasten mot esporten är talande: fotbollen fick checken, esporten fick den sanerade kommentatorsrollen. Börserna följer publiken och den lägsta regulatoriska friktionen, och båda de spåren leder bort från tokentunga esportaktiveringar och mot trygg massexponering. Det är därför den licensierade börsen kan sägas ha vunnit grindkampen utan att egentligen föra med sig något av det som en gång gjorde krypto intressant för de hårdaste fansen.

Poängen med sådana avtal är räckvidd och legitimitet, inte engagemang på kedjan. Börsen vill likna Visa, inte en memecoin, och jaga förstagångsinsättare snarare än tokenhandlare. Grindvakterna belönar exakt den hållningen, vilket gör att börsens egen strategi och förläggarens regelbok råkar vilja samma sak: att token ska bort. Den kryptosponsring som överlever i esporten 2026 är därför i praktiken reklam från ett reglerat finansvarumärke, befriad från allt det som en gång gjorde krypto till krypto. Det är en seger för grindvakten, men det är också en fråga om vad som egentligen är kvar att sponsra.

När tokenbolaget köper laget: Chiliz och OG

Det finns ett sätt att runda hela grindsystemet: låt bli att be om lov att sponsra, köp i stället laget och dra allt genom din egen token. I september 2025 förvärvade Chiliz Group, bolaget bakom Socios.com och utgivaren av så kallade fan tokens, en kontrollpost på 51 procent i OG Esports, tvåfaldiga världsmästarna i Dota 2, enligt Chiliz eget pressmeddelande och The Esports Advocate. Villkoren var hemliga. Grundaren Xavier Oswald blev vd, medmedgrundarna Johan ”n0tail” Sundstein och Sébastien ”Ceb” Debs gick vidare i ett nytt strategiskt projekt, och Socios.com blev den exklusiva plånboken för $OG-token.

Chiliz grundare och vd Alex Dreyfus formulerade affärslogiken rakt: ”Med en fan token-ekonomi på 100 miljoner dollar redan på plats är OG det perfekta exemplet på vad som är möjligt när vi sätter fan tokens i centrum för fanekonomin”, i fri översättning. Det säger allt om vägen runt grinden. Ett tokenbolag som har svårt att få sin token förbi Riot, Valve eller EWC som sponsor blir i stället ägare av ett lag, där det kontrollerar kanalerna själv och kan driva sin token genom klubbens egna medier, merch och biljetter. Vertikal integration i stället för sponsring.

Men vad är en fan token egentligen? Det är en nyttotoken på Chiliz-kedjan, köpt med kryptovalutan CHZ, som ger innehavaren vissa rättigheter men uttryckligen inte andra. Flera esportorganisationer finns på Socios, bland dem OG, NAVI, Team Heretics, Team Vitality och Team Alliance. Tokenen marknadsförs ofta som ”en röst”, och just det är värt att granska, för en röst har på senare år blivit en handelsvara i sig, något vi gått igenom i Priset på en röst.

• Ger: rösträtt i vissa klubbomröstningar, belöningar, upplevelser och tidig åtkomst
• Ger inte: ägarandel, utdelning, biljetter som värdepapper eller något betalmedel
• Omfattas inte av insättningsgaranti och kan falla kraftigt i värde
• Köps med CHZ och prissätts av marknaden, inte av klubben

Från fan token till equity token: gränsen mot värdepapper

Fan token-modellen håller samtidigt på att trappas upp på ett sätt som drar in den under tyngre regler. I augusti 2026 presenterade Chiliz en Socios Equity Token, uttryckligen skild från nyttotokenen: en reglerad värdepappersprodukt som representerar en minoritetsandel i klubbar, med utdelning och värdetillväxt, utgiven i samarbete med emissionsplattformen Securitize inom EU:s DLT-pilotregim, enligt Chiliz. Dreyfus, som tidigare hävdat att fan tokens inte är en investering, ramade nu in produkten som ett nytt sätt att investera i idrott.

Det är ett regulatoriskt fasbyte, inte en marknadsföringsnyans. En nyttotoken som ger röster och belöningar ligger i huvudsak under MiCA och Finansinspektionens kryptotillsyn. En token som representerar ägande och betalar utdelning är ett finansiellt instrument under MiFID II, med prospektkrav och ett helt annat och tyngre regelverk. Det är samma gräns som kryptobörserna tänjer på när de börjar erbjuda aktier på kedjan, en utveckling vi följt i Tokeniserade aktier 2026. Steget från fan token till equity token är esportversionen av samma rörelse.

En verklighetskoll på själva tokenen är på sin plats. Den 28 oktober 2026 handlades CHZ till omkring 0,013 dollar, ungefär 13 öre, med ett börsvärde kring 136 miljoner dollar eller cirka 1,35 miljarder kronor och en placering runt nummer 226 bland kryptotillgångar, ned cirka 98,5 procent från toppen på 0,8786 dollar i mars 2021, enligt CoinGecko. Berättelsen om en blomstrande fanekonomi löper alltså parallellt med en token som tappat nästan hela sitt värde. Just det gapet förklarar varför equity-token-steget är så lockande för Chiliz: det lovar ägandet och avkastningen som nyttotokenen aldrig levererade, och går därmed rakt in i värdepappersrätten.

Där de offentliga reglerna biter: FI, MiCA och Spelinspektionen

Först här, bakom de tre privata grindarna, kommer myndigheterna in, och de delar upp arbetet efter sponsortyp. Börser som Coinbase och Kraken och tokenutgivare som Chiliz är leverantörer av kryptotillgångstjänster eller emittenter under MiCA, med Finansinspektionen som nationell tillsynsmyndighet. Sedan den 1 oktober 2025 måste varje kryptobolag som vänder sig till svenska kunder ha ansökt om tillstånd hos FI eller upphöra, enligt myndighetens egen information. Charlotte Fried, chef för betalningsanalys och policy på FI, är tydlig med vad regelverket inte gör: ”Med Mica-förordningen förbättras skyddet för dig som konsument men det är fortfarande svagare än för många andra.”

Var den avgörande gränsen går klargjorde ESMA den 19 mars 2025, i riktlinjer för när en kryptotillgång ska räknas som ett finansiellt instrument i stället för en ren nyttotoken, enligt ESMA. En utility fan token hamnar normalt på MiCA-sidan; en equity token som ger ägande och utdelning kliver över till MiFID II. Det är exakt den linjen Socios Equity Token korsar.

Den andra myndigheten är inte finansiell alls. Kryptokasinon och skinnvadslagning är spel, inte sparande, och ligger därmed hos Spelinspektionen. Skinnvadslagning räknas som lotteri enligt spellagen, och det utökade kreditförbudet som trädde i kraft den 1 maj 2026 förbjuder spel finansierat med alla former av kredit, från kort och faktura till banklån och delbetalning, enligt Spelinspektionen. Myndigheten pekar återkommande ut esporten som en frontlinje för skinnvadslagning och kryptokasinon riktade mot en ung publik. Men notera vad den styr: insatsen, krediten och marknadsföringen, inte vem som får sitta på tröjan. Det beslutet är redan fattat, längre fram i kedjan, av en förläggare eller en arrangör.

Grindvakten är strängare än lagen

Lägger man ihop de privata reglerna och de offentliga framträder ett mönster som går emot den vanliga intuitionen. I fall efter fall är den privata regeln hårdare än den offentliga. Valve förbjuder skinnspelssponsorer vars kärna, föremål med överförbart värde, är något som svensk spellag bara delvis når. Riot håller ute tokenbranding som ingen myndighet kräver att man förbjuder. Ingen lag tvingar en förläggare eller en turneringsarrangör att stänga ute krypto; MiCA och FI reglerar bolag och instrument, inte en privat tävlings sponsorlista.

Varför gå längre än lagen kräver? Svaret är varumärkesrisk, inte juridiskt tvång. Efter FTX mäts nedsidan av att en sponsor sprängs i rubriker och förlorat förtroende, inte i sanktionsavgifter, och den nedsidan drabbar förläggaren även när sponsorn är fullständigt laglig. Lärdomen blev att en volatil partner är en belastning oavsett vad regelboken säger. Alltså lägger de privata aktörerna sitt tak under den juridiska linjen, eftersom den juridiska linjen skyddar konsumenten, inte ligans rykte. Staten sätter ett golv av konsumentskydd; grinden sätter ett lägre tak av ryktesförsäkring. Det är privata aktörer, inte myndigheter, som driver den strängaste linjen i esportens kryptofråga.

Sverige ger ett skolboksexempel på glappet. Spelmarknadsutredningen lämnade inget förslag om att reglera lootlådor eller spelliknande inslag i datorspel och såg inget behov av åtgärder, enligt SweClockers, och det var först i september 2026 som regeringen tillsatte en ny utredning om barns och ungas exponering för lotteri- och kasinoinslag i dataspel. Medan den svenska lagstiftaren alltså fortfarande utreder om överförbart värde i spelföremål är ett problem, hade Valve redan förbjudit de sponsorer som byggde hela sin affär på just det. Den privata regeln låg flera år före lagen.

Vad det betyder för svenska klubbar och fans

För en svensk organisation vänds hela beslutsordningen upp och ned. Frågan ”kan vi ta de här kryptopengarna?” besvaras först av förläggaren och arrangören, inte av Finansinspektionen. Ett avtal som är helt lagligt enligt svensk rätt kan ändå kosta laget dess platser i turneringarna om det bryter mot Valves eller Riots villkor. Due diligence börjar därför inte i MiCA-texten utan i regelboken för det spel man tävlar i, och en klubbchef som läser fel dokument först kan skriva på en affär som sedan underkänns av den som äger ligan.

I praktiken borde ordningsföljden i en klubbs due diligence spegla grindarna. Först läser man förläggarens sponsorpolicy för det spel man tävlar i, Riots eller Valves, eftersom den kan underkänna affären rakt av. Sedan kontrollerar man den specifika turneringsarrangörens evenemangsregler, som kan vara ännu snävare. Och först därefter prövar man det som de flesta tror kommer först: om en börs eller tokenutgivare har tillstånd hos FI under MiCA, eller om ett spelbolag följer Spelinspektionens krav. Den som vänder på ordningen och börjar i myndighetstexten riskerar att skriva på ett avtal som ligan sedan river.

För fansen blir följden färre kryptologor i bild, men erbjudandena försvinner inte, de flyttar. Token- och equity-erbjudanden vandrar in i organisationens egna kanaler, Socios-plånboken, klubbappen, nyhetsbrevet, utanför sändningen och ofta utanför grindvaktens räckvidd. Grinden städar arenan, den städar inte din inkorg. Det är också värt att minnas att det är i spelens egen infrastruktur, snarare än på esporttröjan, som de verkliga kryptosatsningarna byggs, något vi synat i Aptos gaming 2026. Risken hamnar till sist hos fansen: en oreglerad token köpt genom en organisation man litar på är fortfarande en oreglerad token, och frågan om vem som bär ansvaret när det spricker är densamma som vi ställt om andra kryptohaverier. OG är en trovärdig klubb; $OG handlas ändå på en öppen marknad till ett pris klubben inte sätter.

Utsikter: grindarna rör sig snabbare än lagstiftaren

Fyra saker är värda att följa framåt. Det första är fler och allt mer uttalade regelböcker från förläggare och arrangörer, där den franska EWC-modellen med krav på licens först sprider sig till andra marknader. Det andra är equity tokens som testar MiFID II-gränsen, den första verkliga kollisionen mellan fan token-världen och värdepappersrätten, med FI och ESMA som sista instans. Det tredje är prediktionsmarknader som den överlevande kryptonära fästningen i sändningarna, eftersom de läses som data och inte som token. Det fjärde är fler affärer av Chiliz-snitt, där tokenbolaget köper laget för att runda grinden helt.

Den strukturella poängen består: den privata grinden fortsätter att röra sig snabbare än lagstiftaren. En uppdateringslogg slår ett direktiv varje gång. För den som vill förstå kryptons plats i esporten är myndighetens webbplats därför fel första anhalt; förläggarens sponsorpolicy är rätt. Loggan kan vara borta från tröjan, men beslutet om varför fattas numera på en plats utan remisstid och utan överklagande. Det, mer än någon enskild affär, är vad som förändrats 2026.

Vanliga frågor

Varför syns så lite krypto i esportsändningar 2026?

Därför att spelförläggarna och turneringsarrangörerna, framför allt Riot, Valve och Esports World Cup, har skärpt sina egna sponsorregler. Den enda kryptonärvaro som klarar deras grindar är en licensierad börs som gör token-fria sändningssegment, som Coinbases Econ Report, medan token- och NFT-branding och de flesta kryptosponsorer på lagen hålls utanför. Dessutom krympte marknaden omkring 85 procent från toppen 2022 efter FTX-kraschen.

Är en fan token samma sak som att äga en andel i laget?

Nej. En vanlig fan token från Socios och Chiliz ger åtkomst, röster och belöningar, men inte ägande, utdelning eller någon andel i klubben. Den nya Socios Equity Token från augusti 2026 är en separat, reglerad värdepappersprodukt som faktiskt representerar minoritetsägande, och just därför hamnar den under MiFID II och prospektregler i stället för under MiCA.

Får ett svenskt esportlag ta emot pengar från ett kryptokasino?

Rättsligt kan det göra det, inom ramen för Spelinspektionens regler om marknadsföring av spel, men i praktiken är den bindande gränsen förläggarens och arrangörens regelbok. Valve förbjuder sedan december 2025 skinnspels- och case-sponsorer på CS2-tröjor vid sanktionerade turneringar, medan kontantkasinon inte nämns, och ett lag som bryter mot en förläggarregel riskerar sina turneringsplatser.

Vem reglerar krypto i esporten, Finansinspektionen eller Spelinspektionen?

Båda, beroende på sponsortyp: FI och MiCA för börser och tokenutgivare, Spelinspektionen för kasinon och skinnvadslagning. Men det första och ofta strängaste filtret är privat, eftersom spelförläggaren och turneringsarrangören avgör vem som överhuvudtaget får synas på tröjan eller i sändningen innan någon myndighet blir aktuell.

Vad hände med Coinbases avtal med Riot Games?

Det är fortfarande aktivt 2026 som ett flerårigt, exklusivt och renodlat sändningsavtal, med Econ Report i Valorant och Gold Grind i League of Legends, utan token, NFT eller krypto i spelet. Det är den enda smala kryptogrind Riot tillåter, vilket är varför granskare noterade att ingen annan kryptobranding syntes under VCT-säsongen 2026.

Av Priya Reddy, senior redaktör på HOGE Wire.