Grundaren som orakel: när kryptointervjun spår priset 2026

Varenda grundarintervju i krypto, oavsett om det är en fyra timmar lång podd eller en kvarts AMA på en Discord-scen, böjer sig mot ett enda ögonblick. Mot slutet lutar sig programledaren fram och ställer frågan som publiken väntat på: vad står priset vid årsskiftet? Grundaren ler, tvekar en sekund för syns skull, och ger en siffra. Den 30 oktober 2026, med Bitcoin kring 755 000 kronor enligt CoinGecko, ungefär 38 procent under rekordet på drygt 1,21 miljoner kronor, förtjänar det ögonblicket en närmare granskning.

Siffran är den mest klippta och minst granskade meningen i hela genren. Den här texten förklarar varför pilen nästan alltid pekar uppåt, varför talet är en position snarare än en profetia, vad 2026 års facit faktiskt visar, och varför Finansinspektionen och EU:s MiCA-regelverk numera behandlar prisspådomen som en reglerad yta och inte som oskyldig underhållning. Vi avslutar med en checklista för hur du själv läser siffran i stolen.

Frågan som avslutar varje intervju

Prisfrågan har en bestämd plats i dramaturgin. Den sparas till slutet, efter att grundaren har berättat om visionen, om tekniken, om varför just det här projektet ska överleva nästa vinter. Då kommer den, nästan alltid formulerad som en vänlig avrundning: innan vi släpper dig, var ser du BTC om tolv månader? Det är ingen slump att den ligger sist. Den är avsedd att vara klippet, den fristående sekund som lyfts ur ett tvåtimmarssamtal och läggs upp som en kort video med en pil och ett tal i rubriken.

Klippekonomin belönar siffror. Ett tal är delbart, en reservation är det inte. ”Jag tror vi ser en bred handelsrange i arton månader medan likviditeten normaliseras” blir aldrig en miniatyrbild. ”En miljon dollar” blir det. Därför driver formatet självt fram den tvärsäkra siffran: programledaren vill ha klippet, grundaren vill synas, och publiken vill ha ett löfte att hålla fast vid. Ingen i kedjan har ett incitament att be om ett konfidensintervall.

Jämför med hur en noterad bank behandlas. Ingen seriös programledare ber en vd på en reglerad marknad att live slänga ur sig var aktien står vid jul och förväntar sig ett tvärsäkert tal, eftersom bolaget då befinner sig mitt i ett nät av informationsregler. Kryptointervjun har länge saknat det nätet, och prisfrågan blev genrens naturliga klimax. Det är också precis där intervjun tyst slutar vara journalistik och börjar bli marknadsföring.

Formatet spelar mindre roll än man tror. Oavsett om scenen är en teknisk djupdykning, ett avslappnat videosamtal eller ett direktsänt rum på X, vandrar prisfrågan med. Den tjänar nämligen även programledaren: ett konkret tal garanterar att avsnittet får en rubrik och delas vidare, medan ett nyanserat resonemang om osäkerhet sällan gör det. Så uppstår en tyst överenskommelse i stolen, där båda parter vinner på att en siffra uttalas och ingen av dem vinner på att den ifrågasätts.

Siffran är en position, inte en profetia

Den som spår priset äger nästan alltid det som spås. En grundare som förutspår att Bitcoin ska fördubblas sitter på en balansräkning, en token eller ett innehav vars värde fördubblas i samma andetag. Michael Saylors Strategy (tidigare MicroStrategy) håller Bitcoin som sin huvudsakliga tillgång. En tokengrundares hela nettoförmögenhet kan vara samma token som nämns i spådomen. Prognosen är i praktiken en annons för talarens egen position.

Det gör inte varje spådom oärlig, men den gör varje spådom strukturellt jävig. När en part som tjänar på att priset stiger ombeds gissa priset, är det inte en neutral prognos, det är ett partsinlägg i prognosform. På engelska finns ett rakare uttryck: talaren ”talks their book”, pratar för sin egen bok. Problemet är inte att hen ljuger, utan att åhöraren sällan får veta hur stor boken är.

I den reglerade världen hanteras just den konflikten med upplysningskrav. En analytiker måste deklarera innehav, en vd kan inte fritt skruva kursmål utan att det räknas som information till marknaden. När kryptobörserna nu börjar notera tokeniserade versioner av riktiga aktier, som vi gått igenom i vår genomgång av tokeniserade aktier 2026, blir skillnaden extra tydlig: samma underliggande bolag omges av strikta regler på den ena marknaden och av en poddmikrofon på den andra. ESMA:s nya syn på finfluencers, som vi återkommer till, pekar åt samma håll: den som rekommenderar ska berätta om hen äger och om hen är betald.

Varför pekar pilen alltid uppåt?

Det finns en urvalseffekt inbyggd i hela formatet. En grundare som tror på två tråkiga år åt sidan blir inte bokad, för hen ger varken en säljbar rubrik eller en anledning för publiken att stanna kvar. De som bjuds in om och om igen är de som levererar hopp, och hopp har en riktning. Resultatet är att scenen systematiskt fylls av optimister, inte för att optimisterna har rätt oftare, utan för att pessimisten aldrig kommer in genom dörren.

Incitamenten är dessutom asymmetriska. En uppåtspådom som slår fel glöms bort, marknaden var ju ”bara tidig”. En uppåtspådom som slår in blir en permanent merit som citeras i varje framtida presentation. En nedåtspådom som slår fel blir ett åtlöje, och en som slår in avfärdas som domedagsprofetens turträff. För den som uppträder som säljare av en tillgång är den rationella hållningen därför alltid: var hausse, och sätt en lång horisont så att facit dröjer.

Lägg till överlevnadsbias. Förra cykelns högljudda tjurar som råkade få rätt lyfts fram som orakel, medan de som fick fel tystnar och försvinner ur flödet. Publiken ser bara de som står kvar och drar slutsatsen att genren är full av träffsäkra spåmän. I själva verket ser den bara vinnarna av ett myntkast som upprepas varje cykel. Siffran uppåt är alltså inte en prognos om marknaden, den är en prognos om vad som lönar sig att säga i en stol med en mikrofon.

Den sällsynta ärliga björnen illustrerar poängen. En analytiker som 2021 varnade för att cykeln var på väg att vända fick rätt, men bjöds in allt mer sällan ju längre nedgången drog ut på tiden, eftersom publiken ville ha hopp, inte bekräftelse på smärta. När marknaden väl vände uppåt igen var det tjurrösterna som stod först i kön att bli bokade. Mekanismen belönar inte träffsäkerhet, den belönar stämningsläge, och stämningen som säljer är alltid den som pekar uppåt.

2026 års pristavla

Så här såg några av årets mest spridda prognoser ut när de gavs, och så här står de mot verkligheten den 30 oktober 2026. Standard Chartered, via sin chef för digitala tillgångar Geoff Kendrick, har skruvat ned sitt årsslutsmål tre gånger, från 300 000 dollar till 150 000 och nu till 100 000 dollar (ungefär en miljon kronor), och enligt en genomgång har banken missat tre årsslutsmål i rad. Arthur Hayes, medgrundare av BitMEX och investeringschef på Maelstrom, halverade sitt mål till 125 000 dollar efter att i januari ha kallat 500 000 dollar en trygg gissning. Michael Saylor, vars långsiktiga tes landar kring 21 miljoner dollar, nöjer sig på kort sikt med att vänta sig över 100 000 dollar inom tolv månader.

Tavlan säger mindre om Bitcoins framtid än om prognosmakandets natur. Två av de mest uppmärksammade rösterna, Kendrick och Hayes, har under året tvingats halvera eller tredjedela sina egna tal. Det är inte nödvändigtvis ett tecken på inkompetens, marknader är svåra, men det visar att den tvärsäkra siffran aldrig var en prognos med en felmarginal, utan en stämning som råkade klä sig i ett bestämt tal.

Där priset faktiskt står i oktober 2026

Verkligheten är obekväm för tavlan. Bitcoin handlas den 30 oktober 2026 runt 78 000 dollar enligt Fortune, vilket motsvarar ungefär 755 000 kronor enligt CoinGecko. Det är omkring 38 procent under rekordet på drygt 1,21 miljoner kronor. Året inleddes med rop om 150 000 till 250 000 dollar; med två månader kvar skulle det krävas en uppgång på långt över det dubbla för att ens nå den nedre kanten av det optimistiska intervallet.

Poängen är inte att prognosmakarna är dumma. Marknader går sällan dit konsensus pekar, och en höstdämpning efter att Federal Reserve lämnade räntan oförändrad i slutet av oktober är i sig varken dramatisk eller förvånande. Poängen är att en enda tvärsäker siffra aldrig fångade den osäkerheten. En prognos som är värd namnet säger något om sannolikheter och antaganden; prisspådomen i stolen sa bara något om talarens humör den dagen.

Historien är full av tokens där avståndet mellan den utlovade siffran och utfallet blev totalt. När ett projekt kollapsar läser vi efteråt obduktionsrapporten och ser hur de tvärsäkra prognoserna såg ut strax innan noll, något vi gått igenom i obduktionen av MOVE-noteringen. Den som lyssnar på en prisspådom bör alltid fråga sig hur samma röst lät om de projekt som inte längre finns.

Historiskt klungar sig de tvärsäkra målen dessutom nära topparna. När priset stiger snabbt vågar prognosmakarna mest, och de högsta siffrorna ropas ofta ut precis innan vändningen, när optimismen är som störst och marginalen till besvikelse som minst. Det omvända gäller i botten, där nästan ingen vill sätta sitt namn på en köprekommendation. Att 2026 års djärvaste tal gavs under ett rally och nu ser bleka ut är alltså inte ett undantag utan ett mönster som upprepats i varje cykel.

Den ouppnåeliga hedgen: tidshorisonten

Den skickligaste spådomen går inte att motbevisa. Knepet heter tidshorisont. ”En miljon dollar, så småningom” är en mening utan felmarginal, för det finns ingen dag då den kan förklaras fel. CZ, Binances grundare, formulerade det nästan övertydligt när han sa att en miljon dollar per Bitcoin runt 2033 var ”totally possible” och tillade att han inte påstod att det skulle hända. Det är en spådom och en brasklapp i samma andetag.

Tim Draper har drivit samma mekanik i åratal. Hans mål på 250 000 dollar sattes redan 2018, och när deadline passerade flyttades den helt enkelt framåt, från 2022 till 2025 till 2027 och vidare. Prognosen dör aldrig; det är bara datumet som byts ut. Michael Saylors längsta tes, ett pris kring 21 miljoner dollar per Bitcoin flera decennier fram, enligt en uppmärksammad intervju, ligger så långt bort att ingen som bokar en podd i dag kommer att kunna pröva den.

Strukturen är elegant för talaren och värdelös för lyssnaren. Ett stort tal plus ett vagt eller avlägset datum ger bara uppsida: blir det rätt någon gång är det en evig merit, blir det aldrig rätt hinner karriären ta slut först. Ju större siffra, desto längre horisont, desto säkrare är talaren mot att någonsin få fel. Det är inte en prognos, det är en försäkring mot facit.

Prognosernas kyrkogård

För att förstå hur lite den tvärsäkra siffran väger behöver man bara se på de mest kända missarna. Den berömdaste är PlanB:s stock-to-flow-modell, som pekade mot 100 000 dollar i december 2021. Bitcoin stod då under 50 000, och modellen har enligt kritiker som Protos aldrig formellt erkänts som falsifierad av sin upphovsman, trots det uppenbara facit. John McAfees löfte om en miljon dollar, med tillägget att han skulle äta en viss kroppsdel om han fick fel, blev aldrig verklighet och avfärdades senare av honom själv som ett jippo.

Kyrkogården har ett mönster. Nästan alla gravar bär tvärsäkra, runda tal med en kort horisont, exakt den sorts siffra som blir ett bra klipp. De prognoser som åldrats väl, i den mån några gjort det, var nästan alltid intervall med förbehåll, inte enskilda tal med utropstecken. Ändå är det utropstecknet som bokas om igen, cykel efter cykel.

Matematik som kostym

För att en spådom ska låta som analys och inte som gissning behöver den en kostym, och den vanligaste kostymen är matematik. Stock-to-flow klädde ett enkelt knapphetsargument i en formel och ett diagram, vilket gav intrycket av precision. Kritiken mot modellen handlar just om att den bygger på autokorrelation och överanpassning: den beskriver historien snyggt men har inget prediktivt värde, och den kunde inte förutsäga sitt eget fall. Besläktade figurer som ”power law” och regnbågsdiagram gör samma sak, de lånar vetenskapens estetik utan dess krav på att kunna ha fel.

Den andra kostymen är makro. När Arthur Hayes förklarade sitt mål lutade han sig mot global likviditet, vad han kallade krigsinflation, lösare bankregler och AI-driven kapitalomfördelning. Det låter sofistikerat, och mycket av det är genuin analys, men narrativet landar ändå alltid i samma slutsats: talet ska upp. Makroberättelsen fungerar som ett manus som motiverar positionen i efterhand snarare än som en oberoende prövning av den.

Det avslöjande är vad som händer när kostymen inte stämmer med verkligheten. En modell eller ett makrotema som ständigt pekar uppåt borde justeras när priset faller; i stället behålls slutsatsen och datumet flyttas. När matematiken och makrot alltid ger samma svar, oavsett vad marknaden gör, är de inte verktyg för prognos utan rekvisita för övertygelse.

Regnbågsdiagrammet är kanske den renaste formen. Det lägger Bitcoins historiska pris på en logaritmisk skala och målar band i regnbågens färger, så att kurvan nästan alltid tycks vara på väg uppåt mot nästa färg. Det ser ut som en karta, men det är en efterhandskonstruktion utan prediktiv grund: banden ritas om när priset rör sig, så diagrammet kan aldrig ha fel. Samma sak gäller berättelsen om att ”den här gången är det annorlunda”, som dyker upp i varje cykel just när den behövs för att motivera nästa runda tal.

När prognosen blev bevis

Prisspådomen känns oskyldig ända tills den läses upp i en rättssal. Do Kwon satt i Laura Shins podd Unchained våren 2022 och förutspådde självsäkert att hans stablecoin UST skulle bli ett av de största i världen. Veckor senare rasade Terra-systemet och omkring 40 miljarder dollar i värde försvann. I december 2025 dömdes han till 15 års fängelse av domare Paul Engelmayer, som beskrev bedrägeriet som ”på en episk, generationsöverskridande skala” enligt CoinDesk. Den tvärsäkra prognosen lästes i efterhand som ett löfte, inte som en gissning.

Mönstret återkommer. Sam Bankman-Fried satt på DealBook-scenen i november 2022 och försäkrade att han ”aldrig försökte begå bedrägeri”, enligt CNBC; han dömdes till 25 års fängelse och ett förverkande på runt 11 miljarder dollar. Alex Mashinsky sålde vecka efter vecka sina Celsius-AMA:er med budskapet att hög avkastning var låg risk och dömdes till tolv år. Intervjun var i samtliga fall platsen där utsagan föddes, och åklagaren var den som läste upp den.

Prisspådomen ligger på samma spektrum. En siffra som sägs med övertygelse i en podd kan efteråt läsas som en utfästelse till investerare, särskilt om talaren vet att den är lösryckt från verkligheten och ändå gynnas av att den sprids. Den växande branschen som obducerar kollapser efteråt, som vi porträtterat i vår text om forensikens miljardindustri, lever delvis av att plocka fram just de inspelade utsagorna. Det är där prisfrågan slutar vara underhållning.

Reflexiviteten: när spådomen rör priset

Finansmannen George Soros kallade det reflexivitet: på marknader kan tron på något förändra själva det som tron handlar om. En prisspådom från en tillräckligt stor röst är därför inte bara en observation, den är en indata. När en grundare med hundratusentals följare nämner ett mål agerar en del av publiken på det, och köpen eller säljen knuffar priset en bit mot talet, åtminstone för en stund. Profetian blir delvis självuppfyllande.

Det är därför invändningen ”det är bara en åsikt” underskattar vad som sker. En prisspådom om en token med tunn likviditet kan röra just den token påtagligt; på Bitcoin blir effekten marginell, men på grundarens egen småtoken kan den bli avgörande. Grundaren som spår ett pris och sedan säljer in i den uppgång hen själv skapat kör ett läroboksexempel på pump, och spådomen är pumpens megafon.

Derivat förstärker loopen. När utropet matar en hävstångsmarknad av eviga kontrakt och terminer kan en liten knuff kaskada genom likvidationer åt båda håll. Det är också därför samma mening som låter ofarlig i en podd behandlas som marknadsrelevant tal av tillsynsmyndigheter: mikrofonen är kopplad till orderboken. Den reflexiva slingan är precis vad reglerna om marknadsmissbruk finns till för att bevaka.

Finansinspektionen, MiCA och siffran i stolen

I Sverige är Finansinspektionen behörig myndighet under MiCA. Varje kryptoföretag som betjänar svenska kunder skulle ha ansökt om tillstånd senast den 30 september 2025 eller upphöra, och får bara fortsätta under FI:s prövning om ansökan kom in före den 1 oktober 2025, vilket framgår av FI:s egen vägledning om MiCA-förordningen. Det viktiga för prisspådomen är dock inte tillståndsplikten utan MiCA:s avdelning om marknadsmissbruk.

MiCA:s regler om marknadsmissbruk (artiklarna 86 till 92) förbjuder insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation för kryptotillgångar. Två av förbuden, mot manipulation och mot att röja insiderinformation, riktar sig mot ”varje person”, inte bara mot licensierade plattformar. Att sprida information som ger falska eller vilseledande signaler om priset kan utgöra manipulation. En ärlig åsikt om framtiden är skyddad, men en grundare som medvetet pumpar ett tal hen vet är frånkopplat verkligheten, eller som själv handlar före sitt eget utrop, rör sig mot den gränsen.

Gränsen går vid kunskap, uppsåt och egennytta. MiCA reglerar tjänsteleverantörer, utgivare och marknadsbeteende, inte själva protokollet, och kryptoderivat som terminer och eviga kontrakt faller i stället under MiFID II med FI som tillsyn, en viktig skillnad eftersom en grundare som talar upp priset mot en hävstångsmarknad rör sig på ännu känsligare mark. Hur det reglerade efterspelet ser ut när något går fel, och hur MiCA möter DORA, har vi beskrivit i texten om obduktionens deadline.

Det handlar inte bara om teori. MiCA:s regelverk ålägger handelsplattformar att övervaka och rapportera misstänkta order och transaktioner, en mekanism som liknar den etablerade rapporteringen på värdepappersmarknaden, och ESMA har tagit fram riktlinjer för hur marknadsmissbruk ska förhindras och upptäckas. En grundare som koordinerar ett prisutrop med egen handel lämnar spår i just de system som numera granskar kryptomarknaden. Poängen är inte att varje spådom är olaglig, utan att siffran i stolen inte längre faller utanför kartan.

Finfluencern som spår priset

Den som ger en prisspådom i en vänlig podd gör i praktiken reklam för en produkt hen själv äger, och det har EU börjat behandla därefter. ESMA:s faktablad för finfluencers från januari 2026 slår fast att betald marknadsföring ska märkas som annons, att den som rekommenderar ska berätta om hen själv innehar produkten, och att en brasklapp i stil med ”detta är inte finansiell rådgivning” inte tar bort det juridiska ansvaret. Faktabladet påminner också om att kryptotillgångar är högriskprodukter där hela insatsen kan gå förlorad, vilket framgår av ESMA:s publikation.

Det raserar två vanliga försvar på en gång. Det första är ”NFA”, not financial advice, de tre bokstäver som strös i varje poddbeskrivning. De neutraliserar ingenting. Det andra är idén att en siffra som sägs muntligt i ett avslappnat samtal är mindre bindande än en skriven prognos. I substansen är båda ett främjande av en produkt, och ansvaret följer substansen, inte formatet eller tonläget.

Den köpta intervjun gör problemet akut, men även den gratis och vänliga plattformen bär ansvar. Programledaren som aldrig ställer en motfråga blir en del av marknadsföringen. När uppmärksamhet och innehav blir en handelsvara liknar det den utveckling vi beskrev i texten om hur gemenskapsstyret blev en marknad: det som såg ut som en röst visade sig vara en position till salu.

Den nyktra prognosen finns (men bokas sällan)

Det går att prognostisera ansvarsfullt, det syns bara sällan i ett klipp. Den nyktra versionen ger ett intervall i stället för en punkt, anger sannolikheter, redovisar sina antaganden, deklarerar sina innehav och sätter en tidsram som faktiskt kan prövas. Den ser tråkig ut just för att den är ärlig om osäkerheten, och tråkigt blir sällan en miniatyrbild.

Konkret betyder det att en trovärdig prognos oftast kommer i flera scenarier. ARK Invest, som i oktober 2026 upprepade sitt tjurmål på 1,5 miljoner dollar till 2030, redovisar i praktiken ett tjurläge, ett grundläge och ett björnläge, där skillnaden mellan dem är enorm. Den som bara återger det högsta talet har plockat russinen ur en sannolikhetsfördelning. En läsare bör fråga efter hela fördelningen: vad är antagandena, vad är basfallet, och vad händer om de antagandena inte infrias? Ett enda tal utan den ramen är marknadsföring, inte analys.

Paradoxalt nog är den som sänker sitt mål ofta den mest hederliga rösten i rummet. När Geoff Kendrick skar ned Standard Chartereds prognos och enligt Yahoo Finance varnade för att ”we are going to see more pain”, uppdaterade han sin syn efter ny information i stället för att försvara en gammal siffra. Veterantradern Peter Brandt gör något liknande när han vägrar leverera ett tjurtal och i stället visar ett kanalmönster och säger att han inte väntar någon ny topp förrän tidigast andra kvartalet 2027. Det är en falsifierbar, odramatisk utsaga, och den klipps nästan aldrig.

Skillnaden går att sammanfatta i en mening: den seriöse prognosmakaren säljer osäkerhet, oraklet säljer visshet. Visshet är det som blir ett klipp, och därför premierar formatet systematiskt den sämre sortens prognos. Samme Brandt avfärdade för övrigt de mest extrema 2026-målen med att de som ropar 250 000 dollar ”need to stop with the mushrooms”, enligt Yahoo Finance.

Så läser du siffran i stolen: en checklista

Nästa gång en grundare ger en siffra, kör den genom följande frågor innan du låter den forma ditt beslut.

• Vem tjänar på talet? Äger talaren tillgången, en token eller en balansräkning som stiger med spådomen?
• Finns en falsifierbar tidshorisont, eller är svaret egentligen ”så småningom”?
• Är det ett intervall med redovisade antaganden, eller en enda tvärsäker siffra?
• Vad är talarens facit? Hur lät samma röst förra cykeln, och om projekt som inte längre finns?
• Är det en betald eller vänlig plattform, och ställer programledaren någon motfråga?
• Deklareras innehav och intressekonflikt, så som ESMA kräver av finfluencers?
• Vilar siffran på en modell som faktiskt kan testas, och har den modellen testats och fallit?

Grundregeln är enkel. Den enskilda, tvärsäkra siffran är underhållning; behandla den som sådan. Det som möjligen är information är allt runt omkring den: det redovisade intervallet, de öppna antagandena, den deklarerade jäven och den prövbara tidsramen. Saknas det, har du inte fått en prognos, du har sett en annons.

Frequently Asked Questions

Varför spår kryptogrundare nästan alltid att priset ska upp?

Det beror på en urvalseffekt och på jäv. Pessimister bokas sällan, eftersom en dyster prognos varken ger säljbara rubriker eller en anledning för publiken att stanna. Samtidigt äger grundaren oftast tillgången hen spår, så en högre siffra gynnar den egna positionen. Incitamenten är dessutom asymmetriska: en uppåtspådom som slår fel glöms bort, medan en som slår in blir en permanent merit.

Vad säger MiCA och Finansinspektionen om prisspådomar i intervjuer?

Finansinspektionen är behörig myndighet under MiCA i Sverige. MiCA:s regler om marknadsmissbruk (artiklarna 86 till 92) förbjuder marknadsmanipulation och olagligt röjande av insiderinformation, och de förbuden gäller varje person, inte bara licensierade plattformar. En ärlig åsikt är skyddad, men att medvetet sprida ett vilseledande tal om priset, eller att handla före sitt eget utrop, kan utgöra marknadsmissbruk.

Stämmer stock-to-flow-modellen (S2F) för Bitcoin?

Nej, inte som prognosverktyg. PlanB:s stock-to-flow pekade mot 100 000 dollar i december 2021, då Bitcoin stod under 50 000, och kritiker menar att modellen bygger på autokorrelation och överanpassning. Den har enligt flera bedömare aldrig formellt tagits tillbaka av sin upphovsman, trots det tydliga facit, och bör ses som en kostym av matematik snarare än en pålitlig förutsägelse.

Vilka är Bitcoins prisprognoser för 2026?

Spridningen är stor. Standard Chartered har skruvat ned sitt årsslutsmål till omkring 100 000 dollar, Arthur Hayes till 125 000 dollar efter att ha börjat på 500 000, och Michael Saylor väntar sig över 100 000 dollar inom tolv månader med 21 miljoner dollar som tes på mycket lång sikt. Cathie Woods ARK håller fast vid 1,5 miljoner dollar till 2030 i sitt tjurläge. Den 30 oktober 2026 stod Bitcoin kring 755 000 kronor, ungefär 38 procent under rekordet.

Är en grundares prisspådom finansiell rådgivning?

En brasklapp som ”detta är inte finansiell rådgivning” tar inte bort det juridiska ansvaret, enligt ESMA:s faktablad för finfluencers. Om talaren är betald eller själv äger tillgången ska det redovisas, och i substansen är en prisspådom i en vänlig podd ett främjande av en produkt. Den kan dessutom bli en yta för marknadsmissbruk om talet är medvetet vilseledande.

Marcus Okafor bevakar kultur och long-reads för HOGE Wire.