Kryptolistningar 2026: listningseffekten, avgifter och MiCA

En token kan finnas i flera år med en handelsvolym nära noll, tills ett enda meddelande ändrar allt. I samma sekund som ett projekt listas på Coinbase eller Binance kan likviditeten, priset och trovärdigheten flytta sig på några minuter. För ett kryptoprojekt är en börslistning ofta den viktigaste händelsen efter själva lanseringen, en biljett in till hundratals miljoner potentiella köpare.

Men bakom det ögonblicket ligger en process som sällan syns utåt: ansökningar, juridiska granskningar, avgifter (eller ”donationer”), avtal med market makers och, sedan MiCA blev fullt tillämpligt, en växande mängd regelkrav. Den här analysen går igenom hur en listning faktiskt går till, varför priset ofta rusar, vad bråket om listningsavgifter handlade om, och vad allt detta betyder för dig som handlar från Sverige under Finansinspektionens (FI) tillsyn.

Vad en börslistning faktiskt är

En börslistning innebär att en handelsplats gör en token tillgänglig för köp och försäljning, vanligtvis mot Bitcoin, Ethereum, en stablecoin som USDC eller USDT, eller mot fiatvaluta som svenska kronor och euro. Ett projekt kan vara tillgängligt på en decentraliserad börs (DEX) som Uniswap från dag ett, eftersom sådana plattformar är tillståndslösa: vem som helst kan skapa en likviditetspool utan godkännande. En listning på en centraliserad börs (CEX) som Coinbase, Binance, Kraken eller OKX är något helt annat. Där är det börsen som är grindvakt.

Skillnaden är avgörande. På en DEX bestäms priset direkt av likviditeten i poolen, och risken för bedrägeri (som en rug pull) faller helt på köparen. På en CEX har token passerat någon form av granskning, kan handlas med djupare orderböcker, och når en publik som aldrig öppnar en självförvarad plånbok. Det är därför en CEX-listning är så eftertraktad: den kombinerar räckvidd, likviditet och en implicit stämpel av legitimitet.

Listningar delas också in efter typ. En spotlistning betyder att du köper själva token. En derivatlistning (futures eller perpetuals) betyder att du handlar med ett kontrakt som följer priset, ofta med hävstång. De två följer olika logik, både affärsmässigt och juridiskt: i EU faller spot under MiCA medan derivat klassas som finansiella instrument under MiFID II. Mer om den skillnaden längre ner.

Miljoner token, hundratals listningar: grindvaktsproblemet

För att förstå varför en listning är värdefull måste man förstå skalan. Antalet kryptotoken som skapats on-chain växte från runt 428 000 år 2021 till nästan 20,2 miljoner under 2025, enligt data sammanställd av CoinGecko. Under enbart 2025 blev omkring 11,6 miljoner av dem i praktiken värdelösa. De flesta token som någonsin skapas handlas alltså aldrig på allvar.

Samtidigt spårar CoinGecko bara omkring 18 000 kryptovalutor som klarar deras trösklar för volym och likviditet, och de största börserna listar en bråkdel av det. Binance erbjuder över 500 kryptovalutor och fler än 1 500 handelspar, medan Coinbase efter att ha lagt till 110 nya spotlistningar under 2025 har drygt 350 tillgångar. Med andra ord: av tjugo miljoner token når bara några hundra en topplista.

Den enorma skillnaden mellan skapade och listade token är själva affärsmodellen. När utbudet av projekt är närmast oändligt blir en plats i orderboken en knapp resurs, och den som kontrollerar tillgången till den resursen har makt. Det är den makten som gör listningsbeslut kontroversiella, och som förklarar både avgiftsbråket och den så kallade listningseffekten.

Takten i tokenskapandet gör grindvaktsrollen ännu tydligare. Under 2024 lanserades i snitt omkring 5 300 nya token per dag, till stor del tack vare launchpads som gjort det trivialt att skapa en memecoin på minuter. När vem som helst kan gjuta en token nästan gratis blir själva skapandet meningslöst som kvalitetssignal, och börsernas granskning blir det enda filter som återstår mellan tjugo miljoner experiment och de handlare som faktiskt riskerar pengar.

Så går en listning till på Coinbase

I september 2025 publicerade Coinbases vd Brian Armstrong börsens listningsprocess öppet, ett drag som beskrevs som ett försök att öka transparensen. Enligt Coinbases egen guide bygger processen på en ansökan följd av tre kärngranskningar innan en token godkänns för handel:

• Juridisk granskning: Coinbase analyserar om handel med token skulle betraktas som en värdepapperstransaktion i relevanta jurisdiktioner. I USA görs en bedömning enligt Howey-testet för att avgöra om token sannolikt är ett investeringskontrakt.
• Efterlevnad (compliance): börsen granskar tokenfördelning och aktivitet on-chain för att bedöma risker för ekonomisk brottslighet och konsumentskydd.
• Teknisk säkerhet: en genomgång av kontraktskod, design och operativa risker, för att avgöra om token kan förvaras och listas säkert.

Poängen med processen är att en listning inte bara är ett affärsbeslut utan också en riskbedömning. En token som faller på någon av de tre punkterna, till exempel för att koden är osäker eller för att den juridiska klassificeringen är oklar, blir inte listad oavsett hur populär den är. Just den tekniska säkerhetsgranskningen är också skälet till att seriösa börser sällan listar token vars smarta kontrakt aldrig granskats, ett område där en hel forensik- och granskningsbransch vuxit fram för att svara på frågan vem som egentligen kontrollerar koden.

Coinbase upprepar konsekvent att själva listningen är gratis. Just det påståendet står i centrum för det bråk vi återkommer till nedan.

Binances väg: från ansökan till Alpha och HODLer-airdrops

Binance, världens största börs efter volym, har byggt en mer trappstegsformad väg in på plattformen. Utöver den vanliga spotlistningen lanserade börsen i december 2024 Binance Alpha, en yta för tidig tillgång till nya Web3-token som från och med uppdateringen Alpha 2.0 i mars 2025 ligger direkt i Binance-appen.

Modellen fungerar som en filtreringstratt. Under 2025 lanserades 221 token via Alpha, varav 105 gick vidare (graduated) till Binance Futures och en mindre andel nådde spotmarknaden, enligt en genomgång från CoinMarketCap. Tillgången styrs av Alpha Points, en poäng baserad på användarens saldo och handelsvolym över ett rullande fönster på 15 dagar. Poängen avgör vem som får vara med i airdrops, som under 2025 hade ett genomsnittligt värde på omkring 1 076 USD (ungefär 10 300 kronor) per användare.

Parallellt kör Binance sitt program HODLer Airdrops, som belönar användare som håller BNB i vissa sparprodukter genom att dela ut nya token vid periodiska ögonblicksbilder (snapshots). För projekt är detta ett kraftfullt distributionsverktyg: token hamnar direkt i hundratusentals plånböcker innan den ens börjar handlas fritt. För Binance skapar det efterfrågan på den egna token BNB. Kombinationen av Alpha, HODLer-airdrops och till slut en full spotlistning har blivit en egen pipeline, där varje steg fungerar som ett test på om projektet förtjänar nästa. Skillnaden mot Coinbases mer statiska process är tydlig: Binance låter marknaden själv sålla fram vinnarna innan den öppnar den bredaste dörren.

Listningseffekten: vad siffrorna säger

Att en token stiger i pris när den listas på en stor börs är så väletablerat att fenomenet har ett eget namn. I en ofta citerad analys från Messari beskrev analytikern Roberto Talamas mönstret: token som listades på Coinbase hade den högsta genomsnittliga avkastningen av de undersökta börserna, ”the highest average return standing at 91%”, men också det bredaste spannet, från minus 32 procent till 645 procent under de första fem dagarna efter listning. Analysen är några år gammal och jämförde börser som sedan dess förändrats, men grundmönstret har hållit i sig.

Effekten är inte unik för Coinbase. På den sydkoreanska börsen Upbit kan token stiga 10 till 40 procent inom timmar efter en listning, drivet av en isolerad marknad med en stor andel riskvilliga privatpersoner, enligt en genomgång av börsers listningseffekter. Mekanismen är i grunden densamma överallt: en listning är en efterfrågechock. Ny köpkraft släpps in samtidigt som utbudet på börsen till en början är begränsat, och priset klarar sällan att stå emot.

Effekten har dessutom mattats av över tid. När bara en handfull börser listade sällan var varje ny notering en verklig händelse; i dag, när hundratals token passerar genom Alpha-liknande trattar varje år, är en listning inte längre lika sällsynt, och marknaden har lärt sig mönstret. Ett vanligt utfall är numera sälj-på-nyheten: priset toppar vid eller strax efter noteringsögonblicket, när tidiga innehavare och airdrop-mottagare realiserar vinster mot den nya köpkraften, för att sedan sjunka tillbaka. Den som köper på rubriken hamnar ofta på fel sida av den rörelsen.

Men listningseffekten är också en fälla. Det breda spannet i Messaris siffror, där vissa token föll en tredjedel medan andra mer än sjufaldigades, säger något viktigt: genomsnittet döljer enorm risk. En del av uppgången är dessutom redan inprisad när nyheten når allmänheten, eftersom rykten och läckor ofta föregår det officiella meddelandet. Det leder oss till en mörkare sida av listningar.

Insiderhandel och front-running inför en listning

Ett listningsbeslut är väsentlig icke-offentlig information i ordets mest bokstavliga bemärkelse. Den som vet i förväg att en stor börs ska lista en token kan köpa den billigt och sälja in i den efterfrågechock som listningen utlöser. Att detta inte är hypotetiskt bevisades i det första kryptomålet om insiderhandel i USA.

Ishan Wahi, en tidigare produktchef på Coinbase, dömdes till två års fängelse för att ha läckt konfidentiell information om kommande listningar till sin bror Nikhil Wahi och en bekant, Sameer Ramani, så att de kunde handla i förväg. Enligt det amerikanska justitiedepartementet gav upplägget vinster på uppåt 1,5 miljoner USD (ungefär 14 miljoner kronor), och åklagaren Damian Williams kallade det regeringens första insiderhandelsmål på kryptomarknaden. Ishan Wahi erkände sig skyldig till två fall av konspiration att begå wire fraud; brodern Nikhil dömdes till tio månader.

Samma dynamik syns on-chain utan att någon insider behöver vara inblandad. Analysföretag har upprepade gånger dokumenterat plånböcker som köper stora poster i en token strax innan ett listningsmeddelande, för att sedan sälja när priset rusar. Det är en av anledningarna till att de största börserna är extremt förtegna om listningar innan de annonseras, och till att en listning som läcker i förväg ofta ger en svagare uppgång: marknaden har redan hunnit prisa in den.

Bråket om listningsavgifter

Frågan om vad en listning egentligen kostar exploderade offentligt i slutet av oktober 2024. Simon Dedic, medgrundare av Moonrock Capital, hävdade att en topbörs hade begärt 15 procent av ett projekts totala tokenutbud som listningsavgift, från ett projekt som redan rest nära nio siffror i kapital. Coinbases vd Brian Armstrong delade inlägget och la till att listningar på Coinbase är helt gratis, ”completely free of all fees”.

Då vände debatten. Andre Cronje, medgrundare av Sonic Labs (tidigare Fantom), motsade både Dedic och Armstrong offentligt. Enligt The Block hade Binance debiterat projektet 0 USD, medan ”Coinbase has asked us for; $300m, $50m, $30m, and more recently $60m”, alltså belopp på hundratals miljoner dollar, motsvarande miljardbelopp i kronor. Justin Sun, grundare av Tron, fyllde på med ”Binance charged us $0”, men uppgav att Coinbase krävt 500 miljoner TRX (värt omkring 80 miljoner USD) plus en deposition på 250 miljoner USD i Bitcoin hos Coinbase Custody.

Coinbase tillbakavisade beskrivningen. En tidigare senior ingenjör på börsen, Luke Youngblood, upprepade att Coinbase aldrig tagit ut listningsavgifter och antydde att Cronje kan ha talat med bedrägliga mellanhänder. Företaget har pekat på att dess program för Earn och Custody är frivilliga och skilda från själva listningsbeslutet. Vad tvisten framför allt visade var hur ogenomskinlig prissättningen är: när grundare och börser öppet motsäger varandra om belopp i hundramiljonersklassen är det svårt för utomstående att veta vad som faktiskt gäller. Det är ett bra skäl att läsa kryptogrundares uttalanden kritiskt, oavsett vilken sida de står på.

Binances avgiftsmodell: donation till välgörenhet

Binances svar på anklagelserna byggde på en policy börsen haft sedan 2018. Enligt den uppdaterade policyn föreslår projekten själva ett belopp för en listningsavgift, numera hellre kallad ”donation”, och Binance dikterar varken en siffra eller ett minimum. Hela beloppet doneras sedan till välgörenhet via Binance Charity, och storleken på donationen ska enligt börsen inte påverka utfallet av granskningen.

Medgrundaren Yi He tillbakavisade uppgiften om att Binance skulle ta en andel av tokenutbudet eller en fast avgift. Kritiker invänder att en frivillig donation ändå kan fungera som en de facto-avgift när projekten konkurrerar om uppmärksamhet, och att modellen flyttar pengarna snarare än tar bort dem. Men skillnaden mot en klassisk pay-to-play-modell är att beloppet ska vara transparent och gå till välgörenhet i stället för till börsens egen kassa. Oavsett hur man ser på saken avslöjade bråket en bransch där två av de största aktörerna beskriver sina egna kostnadsmodeller på diametralt motsatta sätt.

För svenska läsare är själva principfrågan mer intressant än exakt vem som tar betalt. En listningsavgift, oavsett om den kallas donation, Earn-budget eller depositionskrav, är en kostnad som projektet förr eller senare vill ha tillbaka, ofta via försäljning av just den token du köper. Ju mer ogenomskinlig kostnaden är, desto svårare blir det att bedöma om en listning drivs av äkta efterfrågan eller av ett betalt distributionsavtal. Transparens kring vad en notering faktiskt kostat är därför inte en akademisk fråga, utan en del av den risk du tar på dig.

Market makers, likviditet och tokenlån

En listning är värdelös utan likviditet. En token som listas men bara har några tusen kronor i orderboken ger enorm slippage och skrämmer bort seriösa köpare. Därför följer en listning nästan alltid med ett avtal med en eller flera market makers, företag som åtar sig att ställa köp- och säljorder kontinuerligt för att hålla spreaden smal och handeln smidig.

Dessa avtal är en egen ekonomi. En vanlig modell är att projektet lånar ut en pott token till en market maker, ofta i utbyte mot en option att köpa dem till ett förutbestämt pris senare (ett så kallat loan-plus-call-upplägg). Det ger djup likviditet från dag ett, men det innebär också att en betydande del av utbudet ligger hos en aktör vars incitament inte alltid sammanfaller med de långsiktiga innehavarnas. Kvaliteten på en listning handlar därför inte bara om vilken börs det gäller, utan om hur likviditeten är strukturerad bakom kulisserna. En djup, väl ställd orderbok signalerar ett seriöst projekt; en tunn bok där priset kan flyttas med små order är en varningsflagga.

Likviditet kan också fejkas. Runt en listning förekommer wash trading, där samma aktör köper och säljer mot sig själv för att blåsa upp volymen och få en token att se mer efterfrågad ut än den är. En orderbok som ser djup ut men bärs upp av konstlad volym kollapsar så fort de riktiga köparna försvinner. För en handlare är det därför värt att titta bortom den rapporterade dygnsvolymen: hur ser spreaden ut, hur många oberoende motparter finns det, och står handeln kvar även utanför de första hektiska timmarna?

Avlistningar: Monitoring Tag och Vote to Delist

Lika viktigt som att bli listad är att inte bli avlistad. En avlistning drar bort likviditet, tvingar innehavare att flytta eller sälja, och fungerar som ett underkännande som ofta pressar priset kraftigt. Binance har systematiserat processen i två steg. Först får ett riskabelt projekt en Monitoring Tag (en övervakningsflagga), som signalerar problem som låg aktivitet, avstannad utveckling eller frågor om regelefterlevnad. En sådan flagga leder inte automatiskt till avlistning, men höjer risken.

I steg två har Binance infört en omröstningsmekanism, Vote to Delist, där användare som håller minst 0,01 BNB kan rösta om vilka token i övervakningszonen som bör tas bort. Den första omgången drog över 100 000 röster. Rösterna är dock inte ensamt avgörande; det slutliga beslutet fattas efter en intern granskning. I april 2025 avlistade Binance 14 token efter en sådan process, bland dem Balancer (BAL), Cream Finance (CREAM) och Badger (BADGER), med hänvisning till svag utveckling, låg handelsaktivitet och efterlevnadsproblem. En senare omgång i augusti 2025 tog bort ytterligare token, samtliga med en tidigare varningsflagga.

Att ett token avlistas betyder inte att projektet dör, och att det överlever betyder inte att det är sunt. Varför vissa protokoll klarar sig genom kriser medan andra försvinner handlar om community, kassa och nytta lika mycket som om börsnärvaro, något vi gått igenom i vår genomgång av varför vissa kryptoprotokoll överlever medan andra tynar bort.

Gaming-token: en egen listningslogik

För spelrelaterade token gäller delvis andra spelregler. HOGE Wire bevakar korsningen mellan krypto och spel, och där är listningar ofta knutna till en spellansering eller en ekosystemmigrering snarare än till ren finansiell efterfrågan. Token kopplade till kedjor som Ronin, Immutable eller Aptos spelekosystem listas ofta först på DEX:er inom sitt eget ekosystem och når stora CEX:er först när spelet fått fäste.

Det skapar en särskild risk. En gaming-token vars värde bygger på ett enda spels framgång är känsligare för avlistning om spelet tappar användare, och distributionsmodellen (ofta med stora andelar till studio och investerare) kan ge kraftiga prisrörelser när lås släpps. Samtidigt påverkas hela kategorin av plattformspolitik utanför börserna: så länge distributörer som Steam förbjuder blockkedjespel begränsas efterfrågan på just de token som annars skulle drivas av speldeltagande, vilket vi går igenom i vår guide till Steams kryptoregler. En listning löser inte det problemet; den gör det bara mer synligt.

MiCA och listningar i EU

Sedan MiCA (Markets in Crypto-Assets) blev fullt tillämpligt för leverantörer av kryptotillgångstjänster (CASP) den 30 december 2024 är en listning i EU inte längre bara ett affärsbeslut. Regelverket kräver att det för en kryptotillgång som tas upp till handel ska finnas en vitbok (white paper) som är upprättad, anmäld och publicerad, med information som är rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Ansvaret ligger på den som ansöker om upptagande till handel, och i praktiken på handelsplattformen.

Det finns en övergångslättnad. Enligt artikel 143 slipper token som redan var upptagna till handel före den 30 december 2024 (så kallade legacy-token) omedelbara vitbokskrav, men marknadsföringskommunikation måste ändå följa reglerna, och plattformarna ska säkerställa att en regelenlig vitbok finns senast den 31 december 2027, enligt vägledning från Esma. En börs som driver en handelsplattform under MiCA måste dessutom uppfylla kapitalkrav, för handelsplattformar 150 000 euro (ungefär 1,65 miljoner kronor).

Effekten är att listningsbeslut i EU nu bär en juridisk svans. En token som en amerikansk börs listar utan vidare kan kräva en publicerad vitbok och ett ansvarigt rättssubjekt för att få handlas lagligt i unionen. Det förklarar också varför utbudet av listade token skiljer sig mellan regioner: en del token som handlas fritt i Asien eller USA saknar helt enkelt den dokumentation som krävs för en EU-listning. Notera skillnaden mot derivat: en future eller perpetual kopplad till en nylistad token är ett finansiellt instrument under MiFID II, inte en kryptotillgång under MiCA, och övervakas av den nationella marknadstillsynen med Esmas hävstångsbegränsningar för privatpersoner.

Vad det betyder för dig som handlar från Sverige

I Sverige är Finansinspektionen (FI) behörig myndighet under MiCA. Sedan den 1 oktober 2025 måste varje kryptoföretag som betjänar svenska kunder antingen ha ansökt om tillstånd hos FI eller upphöra med verksamheten, och företag som redan var registrerade hos FI hade på sig till den 30 september 2025 att ansöka. Praktiskt betyder det att du bör kontrollera att den börs du använder är auktoriserad som CASP eller passportad till Sverige innan du jagar en ny listning där. FI:s egen sida om MiCA-förordningen är utgångspunkten.

Det påverkar vilka listningar du faktiskt kommer åt. En token som listas på en plattform utan svenskt eller EU-tillstånd kan vara svår eller olämplig att handla från Sverige, och plattformar utan tillstånd ska avveckla sin EU-verksamhet. Just den skillnaden blev konkret när MiCA-fristen passerade under 2026 och tre av fyra stora börser hade tillstånd medan en saknade det, en åtskillnad vi följt i vår bevakning av börserna efter MiCA.

Glöm inte skatten. Skatteverket behandlar kryptovalutor som övriga tillgångar: varje avyttring, inklusive att sälja en nylistad token med vinst, är en skattepliktig händelse som redovisas på blankett K4 avsnitt D, med 30 procent kapitalskatt på vinsten och 70 procents avdragsrätt för förluster. Anskaffningsvärdet beräknas med genomsnittsmetoden. Den snabba vinst en listningseffekt kan ge är alltså skattepliktig oavsett om du någonsin växlar tillbaka till kronor.

Rent praktiskt betyder det tre saker för en svensk handlare som lockas av en ny listning. Kontrollera först att plattformen har tillstånd att verka mot svenska kunder; en börs utan CASP-tillstånd eller passport ska inte längre onboarda dig. Se sedan till att du kan dokumentera dina affärer, eftersom varje köp och försäljning ska kunna redovisas för Skatteverket i efterhand. Och räkna med att den token du jagar kanske aldrig når en EU-listad plattform alls, om projektet saknar den vitbok och det ansvariga rättssubjekt som unionens regler kräver.

Så bedömer du en ny listning som handlare

Listningseffekten är verklig, men den är också ett av de vanligaste sätten att förlora pengar på krypto. Här är en nykter checklista innan du köper in dig i en färsk listning:

• Var listas den, och är plattformen laglig för dig? En listning på en FI-auktoriserad eller passportad CASP väger tyngre än en obskyr börs utan tillstånd.
• Är nyheten redan inprisad? Om priset redan rusat på rykten är den lätta uppgången troligen borta, och du riskerar att köpa toppen.
• Hur ser distributionen ut? En token där en stor andel av utbudet ligger hos team, investerare eller en market maker kan falla snabbt när lås släpps.
• Finns en vitbok och en granskad kodbas? Under MiCA ska en EU-listad token ha dokumentation; avsaknad av den är en varningssignal.
• Vad är likviditeten? En tunn orderbok betyder hög slippage och ett pris som är lätt att manipulera.
• Vem tjänar på hypen? En listning marknadsförs av dem som redan äger token. Källkritik gäller även, och kanske särskilt, grundarnas egna utfästelser.

Ingen av punkterna garanterar något. Men tillsammans skiljer de en genomtänkt handel från en impuls, och i en marknad där tjugo miljoner token tävlar om några hundra listningsplatser är den skillnaden ofta hela skillnaden mellan vinst och förlust.

Vanliga frågor

Vad är en börslistning inom krypto?

En börslistning innebär att en handelsplats gör en kryptotoken tillgänglig för köp och försäljning, oftast mot Bitcoin, en stablecoin eller fiatvaluta som kronor. På en centraliserad börs som Coinbase eller Binance föregås listningen av granskning av juridik, efterlevnad och teknisk säkerhet, medan en decentraliserad börs som Uniswap är tillståndslös och listar utan grindvakt.

Varför stiger priset ofta när en token listas?

En listning är en efterfrågechock: ny köpkraft släpps in på en börs där utbudet till en början är begränsat. I en ofta citerad Messari-analys hade Coinbase-listningar en genomsnittlig avkastning på 91 procent under fem dagar, men med ett spann från minus 32 till 645 procent. Effekten är verklig men extremt ojämn, och en del av uppgången är ofta redan inprisad via rykten.

Tar Coinbase och Binance betalt för att lista en token?

Coinbase säger att listningar är gratis. Binance låter projekten själva föreslå en donation som doneras till välgörenhet. Samtidigt har grundare som Andre Cronje och Justin Sun offentligt hävdat att Coinbase begärt hundratals miljoner dollar, medan Binance debiterat noll. Bilden är omtvistad, och parterna motsäger varandra.

Kan en token tas bort från en börs?

Ja. Binance flaggar riskabla projekt med en Monitoring Tag och kan avlista dem efter en intern granskning, ibland kombinerad med en Vote to Delist-omröstning bland BNB-innehavare. I april 2025 avlistades 14 token på detta sätt. En avlistning drar bort likviditet och pressar ofta priset kraftigt.

Vilka regler gäller för kryptolistningar i Sverige?

I Sverige är Finansinspektionen behörig myndighet under EU:s MiCA-förordning. En börs som betjänar svenska kunder måste vara auktoriserad som CASP eller passportad, och en token som tas upp till handel i EU ska normalt ha en publicerad vitbok. Vinst på en nylistad token beskattas av Skatteverket som kapitalvinst, 30 procent, och redovisas på blankett K4.

Av Yuki Tanaka, senior redaktör på HOGE Wire med bevakning av kryptobörser, reglering och marknadsstruktur.