Sky Mavis 2026: kan AI-kodade spel ge Ronin nytt liv?

Medan du läser det här bygger hundratals människor spel som de för en månad sedan inte hade en aning om hur man gör. Den 8 september 2026 öppnade Sky Mavis den första omgången av Axie Vibeathon, en tävling där deltagarna ska förvandla en idé till ett spelbart Axie-spel med hjälp av AI-verktyg. Runda ett pågår till den 21 september, så just nu, i mitten av månaden, sitter både garvade utvecklare och nyfikna nybörjare och vibe-kodar fram prototyper i jakt på en andel av en prispott på 20 000 bAXS, värd omkring 18 000 dollar (cirka 173 000 kronor).

Vibeathon är den senaste, och kanske mest avslöjande, pusselbiten i Sky Mavis strategi för 2026. Den vietnamesiska studion bakom Axie Infinity och blockkedjan Ronin har redan gått igenom en hel cykel av hausse, katastrof och ombyggnad: play-to-earn-boomen 2021, det förlamande bryggan-hacket 2022 och flytten hem till Ethereum 2026. Nu vilar mycket av bolagets framtidshopp på ett enkelt vad, nämligen att fler spel, byggda snabbare och billigare på en öppen kedja, ska fylla Ronin med liv igen. AI är verktyget som ska göra det möjligt.

Den här artikeln förklarar vad Sky Mavis är, hur bolaget hamnade där det är i dag och varför AI-byggda spel både är dess bästa chans och dess tydligaste risk. Vi går igenom Vibeathon i detalj, tar tempen på tokenekonomin i kronor och tittar på om vadet faktiskt kan lösa de problem som play-to-earn aldrig klarade av.

Vad är Sky Mavis, kort sagt?

Sky Mavis är en spelstudio med säte i Ho Chi Minh-staden i Vietnam, grundad 2018 av bland andra Trung Nguyen (vd), Aleksander Larsen och Jeff ”Jihoz” Zirlin. Bolaget är känt för två saker som hänger ihop. Det första är Axie Infinity, det NFT-baserade monsterspelet som 2021 gjorde play-to-earn till ett begrepp som nådde långt utanför kryptovärlden. Det andra är Ronin, den spelinriktade blockkedjan som byggdes för att Axie skulle kunna köras billigt och snabbt utan att drunkna i Ethereums avgifter.

Pengarna följde snabbt under boomen. I oktober 2021 tog Sky Mavis in en Serie B på 152 miljoner dollar (omkring 1,5 miljarder kronor) ledd av Andreessen Horowitz (a16z) till en värdering på ungefär 3 miljarder dollar. Sedan dess har bolaget inte tagit in nytt kapital, utan i stället gått igenom en tuff bantning och en återgång till svarta siffror. Aleksander Larsen, en av de mest profilerade grundarna, lämnade sin operativa roll i början av 2026.

Intäkterna kommer i dag från flera håll: avgifter på NFT-marknaden Mavis Market, aktivitet på Ronin, samt bolagets egna spel. Men affären är fortfarande tätt sammanflätad med Axie, och det är just det beroendet Sky Mavis försöker minska. För att förstå varför bolaget nu satsar så tungt på AI-byggda spel behöver man känna till hela resan: uppgången, kraschen, hacket och hemkomsten. Vi tar den bit för bit, men börjar där nyheten finns, med Vibeathon.

Vibeathon: när vem som helst ska kunna bygga ett Ronin-spel

Axie Vibeathon är en tävling i två omgångar som drog i gång den 1 september 2026. Upplägget är avskalat: registrering mellan den 1 och 7 september, en första runda den 8 till 21 september där deltagarna lämnar in en spelbar prototyp, upp till åtta finalister som koras den 29 september, en andra runda mellan den 4 och 31 oktober där finalisterna bygger ett färdigt spel, och slutligen vinnare som presenteras den 5 november. Enligt Blockchain Gamer delas prispotten på 20 000 bAXS ut bland vinnare, finalister och de starkaste prototyperna, med en extra bonus på 500 bAXS för en lovande prototyp som inte når hela vägen fram.

Reglerna är enkla nog för att sänka tröskeln så lågt det går. Varje deltagare tävlar som individ och bygger ett spel, du loggar in med ett Sky Mavis-konto, hostar spelet själv och skickar in en länk. Spelen ska gå att spela direkt i webbläsaren och kretsa kring det som kallas ”Axie Core”, som väger tungt i bedömningen (35 procent). I runda ett räcker en spelbar prototyp, i runda två krävs en komplett spelloop med integrationer mot blockkedjan. Finalisterna får dessutom 250 USDC (ungefär 2 400 kronor) var för AI-verktyg, och alla deltagare får ett Builder Resource Kit med färdiga Axie-tillgångar, motorguider och stöd via Discord, bekräftar egamers.io.

Det centrala är hur spelen ska byggas. Sky Mavis skriver rakt ut på sin egen blogg att ”You do not need to be a programmer to join. With a clear idea and direction, AI tools can help you turn it into something playable” (fritt översatt: du behöver inte vara programmerare, med en tydlig idé kan AI-verktyg hjälpa dig att göra den spelbar). Deltagarna får själva välja AI-verktyg, men måste dokumentera vilka de använt. Och belöningen är inte bara pengar: ”Winning ideas can become standalone Axie games or integrate directly into the Axie ecosystem”, alltså att vinnande koncept kan bli fristående spel eller byggas in i ekosystemet tillsammans med Sky Mavis-teamet.

Skillnaden mot en vanlig hackathon är att tyngdpunkten flyttats från teknik till idé. När en deltagare tävlar ensam och AI sköter en stor del av kodandet, blir det speldesign och kreativitet som avgör, inte hur många rader kod någon hinner skriva på en helg. Kravet att spelen ska bygga på Axie Core betyder samtidigt att de måste passa in i Sky Mavis egen värld och figurer, så att en vinnare faktiskt kan glida rakt in i ekosystemet i stället för att bli ett fristående kuriosaprojekt.

Vad ”vibe-kodning” faktiskt är

Uttrycket ”vibe coding” myntades av AI-forskaren Andrej Karpathy i början av februari 2025. Han beskrev ett arbetssätt där utvecklaren helt ger efter för känslan och nästan glömmer att koden ens finns: i stället för att skriva varje rad för hand beskriver man vad man vill ha i vanligt språk och låter en språkmodell generera själva implementationen. En akademisk genomgång av fenomenet sammanfattar det som att programmera genom samtal med en AI. Termen spreds så snabbt att den blev en av 2025 års mest omtalade i teknikvärlden.

För spelbyggande är löftet uppenbart. En person med en idé men utan formell programmeringsbakgrund kan i teorin få fram en fungerande prototyp på några kvällar, med AI som gör det tunga arbetet. Det är precis den tröskelsänkningen Sky Mavis vill utnyttja: om det blir tillräckligt billigt och enkelt att göra ett spel, kanske fler försöker, och då ökar chansen att något av dem blir en träff. En game jam med AI i centrum är ett sätt att testa den tesen i praktiken, snabbt och offentligt.

Men vibe-kodning har en baksida som är värd att hålla i minnet redan nu. Kod som genereras snabbt utan att någon förstår den fullt ut kan innehålla buggar, säkerhetshål och underhållsmardrömmar, och risken för en flod av halvfärdiga, likartade spel (det som ibland kallas ”AI-slop”) är reell. Samma AI-tema återkommer i kryptovärldens plånböcker, där agenter börjar spendera pengar åt användaren, och det pekar på en generell spänning: bekvämlighet ställs mot kontroll.

Från Axie-boom till krasch: den korta historiken

För att förstå varför Sky Mavis är så angeläget om att fylla Ronin med nya spel måste man minnas vad som hände förra gången ekosystemet stod och föll med ett enda spel. Under 2021 exploderade Axie Infinity. På toppen hade spelet miljontals dagliga spelare, en stor del av dem i Filippinerna, och en hel underekonomi av ”scholarships” växte fram där spelare lånade dyra Axie-figurer av andra mot att dela med sig av vinsten.

Problemet var att tokenekonomin inte var byggd för att hålla. Belöningstoken SLP (Smooth Love Potion) hade obegränsad tillgång och pumpades ut snabbare än den brändes, vilket gjorde en priskollaps mer eller mindre matematiskt oundviklig. När spelarnas antal slutade växa kollapsade också inkomsten, och den som spelade för brödfödan drabbades hårt. I dag handlas SLP omkring 99,8 procent under sin topp. Berättelsen om hur play-to-earn förvandlades till lönearbete, och sedan föll ihop, har vi tecknat i detalj i vår genomgång av Axie-stipendiernas uppgång och fall.

Cirkeln sluts symboliskt just nu. Den ursprungliga versionen, Axie Classic, fasas ut: den sista tävlingssäsongen tog slut i början av september och uppdragen togs bort från spelets ”Bounty Board” den 10 september 2026, varefter Sky Mavis lämnar över spelet till gemenskapen enligt Blockchain Gamer. Tanken att spelarna själva ska äga och driva spelen är en röd tråd i kryptospel, med allt vad det innebär av gemenskapsstyrning och dess fallgropar. Samtidigt som det gamla flaggskeppet lämnas över öppnar Vibeathon dörren för att gemenskapen ska bygga nästa generation spel.

Ronin-hacket: 625 miljoner dollar och Lazarus

I mars 2022 drabbades Sky Mavis av ett av de största stölderna i kryptohistorien. Angriparna kom över fem av nio validatornycklar till Ronins brygga mot Ethereum och tömde den på krypto värt omkring 625 miljoner dollar (efter dagens kurs runt 6 miljarder kronor). Bryggan var en frestande måltavla just för att så mycket värde passerade genom den, och stölden upptäcktes inte förrän flera dagar senare, den 29 mars. Amerikanska myndigheter knöt senare dådet till den nordkoreanska Lazarus-gruppen.

Sky Mavis val att göra sina drabbade användare hela igen blev avgörande för bolagets överlevnad. I april 2022 tog studion in 150 miljoner dollar i en runda ledd av Binance just för att kompensera offren. Att skilja på vem som är hjälte och vem som är tjuv i sådana här efterspel är sällan enkelt, något vi grävt i när det gäller gråzonen i kryptohackens post-mortem.

Läxan från hacket präglar allt Sky Mavis gjort sedan dess. Bolaget byggde ut validatoruppsättningen, tog in oberoende företag som validatorer och lade om hela säkerhetsstrategin. Den mest långtgående konsekvensen kom först 2026, när Ronin i praktiken lade ut en del av sin säkerhet på Ethereum. Hela den resan, från hacket till hemkomsten, har vi följt i en separat artikel.

Hemkomsten till Ethereum: Ronin blir en Layer 2

Den 12 maj 2026 genomförde Ronin en hardfork som förvandlade den fristående spelkedjan till en Layer 2 ovanpå Ethereum, byggd på OP Stack med EigenDA för datatillgänglighet. Flytten var mer än teknisk kosmetika. Enligt Ronins eget blogginlägg skars den årliga inflationen i RON från över 20 procent till under 1 procent, medan avgiften på NFT-marknaden höjdes från 0,5 till 1,25 procent.

Poängen med att bli en Layer 2 är att ärva Ethereums säkerhet och likviditet i stället för att stå ensam, samtidigt som kedjan behåller sin spelinriktade karaktär. Det är också ett trovärdighetsdrag: efter bryggan-hacket är ”vi lutar oss mot Ethereum” ett starkare säljargument än ”lita på våra egna validatorer”. Till samma säkerhetsspår hör att Ronin numera stöder native USDC via Circles Cross-Chain Transfer Protocol, som bränner och präglar token i stället för att låsa dem i en brygga, vilket tar bort just den sortens honungskruka som tömdes 2022.

Den öppna, tillståndslösa kedjan är själva grunden för AI-satsningen. När Ronin blev permissionless förklarade vd Trung Nguyen vid lanseringen att ”Today marks the dawn of Ronin’s golden age” (i dag inleds Ronins guldålder). En öppen kedja där vem som helst kan bygga behöver dock något att fyllas med, och det är här strategin knyts ihop: fler spel, gärna byggda av gemenskapen själv.

Tokenekonomin: RON, AXS och SLP i kronor

Sky Mavis ekosystem drivs av tre olika token med skilda roller. RON är kedjans grundvaluta: den betalar transaktionsavgifter och används för att säkra nätverket genom validatorer. AXS är styr- och stakningstoken, med ett tak på 270 miljoner enheter. SLP är den rena spelvalutan som används i Axie. Att hålla isär dem är nyckeln till att förstå varför bolaget kan gå med vinst medan tokenpriserna ligger nära botten.

Den 14 september 2026 handlas RON kring 0,057 dollar (cirka 0,54 kronor) enligt CoinGecko, med ett marknadsvärde på ungefär 44 miljoner dollar (omkring 419 miljoner kronor). Det är omkring 98,7 procent under toppen på 4,45 dollar från mars 2024. AXS ligger på cirka 0,95 dollar (ungefär 9,14 kronor) med ett marknadsvärde runt 166 miljoner dollar (cirka 1,6 miljarder kronor) enligt CoinGecko, drygt 99 procent under sin topp. SLP kostar mindre än ett öre, cirka 0,00064 dollar, med ett marknadsvärde runt 23 miljoner dollar (omkring 222 miljoner kronor) enligt CoinGecko. Tillsammans är hela komplexet värt drygt 2,2 miljarder kronor.

Kontrasten är slående. Sky Mavis vände tillbaka till svarta siffror under 2024, men marknaden prissätter fortfarande token som om spelet vore på väg mot noll. Det är precis den klyftan bolaget försöker överbrygga: att bevisa att ekosystemet kan skapa verkligt värde igen, inte bara spekulation. Och det är också därför nya spel och ny aktivitet på kedjan spelar så stor roll, för utan dem finns det inget som driver efterfrågan på token.

En del av förklaringen till de tröga kurserna är utbudet. Både RON och AXS har stora mängder token som gradvis frigörs eller redan cirkulerar, och när efterfrågan är svag räcker även ett litet säljtryck långt. Det är därför flera av 2026 års förändringar, från den kraftigt sänkta RON-inflationen till PoD:s riktade utdelningar, handlar lika mycket om att strama åt utbudssidan som om att locka nya användare. Utan verklig efterfrågan från spel som folk faktiskt vill spela biter dock ingen tokenomik i längden.

Proof of Distribution: så belönas spelen som drar folk

Den viktigaste nyheten i Ronins nya ekonomi kom två dagar efter L2-flytten. Den 14 maj 2026 lanserades Proof of Distribution (PoD), ett system som automatiskt delar ut RON till spel och appar utifrån hur mycket verklig aktivitet de skapar på kedjan. Belöningarna betalas ut i månadssäsonger, och fördelningen bygger på en viktad formel som premierar det som faktiskt genererar handel och användning.

• NFT-volym: 20,95 procent
• DEX-volym: 20,54 procent
• Gasförbrukning: 18,13 procent
• Kontraktsvolym: 16,37 procent
• Aktiva användare med minst 10 RON: 12,89 procent
• Nya användare med minst 10 RON: 11,12 procent

Under de två första säsongerna delades över 780 000 RON (då värt omkring 40 000 dollar, ungefär 384 000 kronor) ut enligt Ronins genomgång, med Axie Infinity, Craft World, Ragnarok och Pixels bland de största mottagarna. Logiken är enkel men kraftfull: kedjan betalar bokstavligen de spel som lockar riktiga användare och riktig aktivitet, i stället för att en central kommitté väljer favoriter.

Medgrundaren Jeff ”Jihoz” Zirlin sammanfattade tanken när kedjan gick över till Layer 2: ”You get what you incentivise” (man får det man belönar). Det är också själva bryggan till AI-satsningen. Om varje nytt spel som drar spelare kan tjäna RON via PoD, så blir varje ytterligare spel potentiellt värdeskapande, och då blir det logiskt att sänka tröskeln för att bygga dem så mycket som möjligt. Baksidan är att ett system som belönar mätbar aktivitet också kan lockas att jaga siffror, och siffror går att blåsa upp.

Varför AI-spel? Logiken bakom vadet

Sätter man ihop bitarna framträder en tydlig strategi. Ronin är numera en öppen, tillståndslös Layer 2 där vem som helst kan lansera ett spel. PoD betalar ut RON till de spel som skapar aktivitet. Och vibe-kodning gör det dramatiskt billigare och snabbare att faktiskt bygga ett spel. Slutsatsen Sky Mavis drar är att kvantitet kan föda kvalitet: ju fler spel som testas, desto större chans att något blir nästa träff som fyller kedjan.

Det är en markant förändring från det gamla upplägget, där Sky Mavis kurerade ett fåtal stora spel och själv bar en stor del av utvecklingskostnaden. Zirlin har tidigare argumenterat för att ”curated is better at the beginning of an adoption cycle” (kuraterat är bättre tidigt i en adoptionscykel), men 2026 är tonen en annan: öppna dörren, låt gemenskapen bygga och låt marknaden avgöra vad som fungerar. Vibeathon är den strategin i miniatyr, både en talangjakt och en innehållsfabrik.

Att vinnande koncept kan byggas in i ekosystemet och utvecklas vidare tillsammans med teamet visar hur Sky Mavis tänker fånga upp det bästa. I bästa fall blir Vibeathon en billig tratt som förvandlar hobbyprojekt till riktiga spel som drar spelare, och därmed RON via PoD. I sämsta fall blir det en engångshändelse som producerar en hög prototyper som ingen spelar efter prisutdelningen. Skillnaden mellan de två utfallen avgörs inte av AI, utan av om spelen är roliga nog att återvända till.

Sky Mavis är långt ifrån ensamt om att sätta sin tilltro till AI i spelutveckling. Under 2025 och 2026 har verktyg för att generera kod, grafik och ljud blivit standard i stora delar av branschen, och just en mindre studio med begränsad kassa kan tjäna oproportionerligt mycket på att slippa anställa ett helt team för varje experiment. Vadet är att Ronin blir platsen där de idéerna landar först, helt enkelt för att kedjan både betalar för aktivitet och gör det enkelt att lansera. Frågan är om spelarna följer med, eller om de stannar kvar i de stora, traditionella spelen.

Terrariums, bAXS och steget mot ”äga och tjäna”

Vibeathon ska inte ses isolerat, utan som en del av en bredare omställning från play-to-earn till det Sky Mavis kallar ”own-to-earn”, alltså äga och tjäna. I stället för att pumpa ut en inflationsdriven belöningstoken till alla som spelar, försöker bolaget knyta värde till ägande och verkligt engagemang. Terrariums, ett markbaserat spel som lanserades sommaren 2026, är ett exempel där just samlandet och skötseln av tillgångar står i centrum.

Kärnan i den nya modellen är bAXS. Enligt Sky Mavis egen beskrivning är det en belöningstoken inne i ekosystemet som med tiden ska ta över merparten av belöningsutdelningen från AXS, med funktioner som ska uppmuntra användare att spendera den inom ekosystemet snarare än att sälja av direkt. Det är ingen slump att just Vibeathons prispott är angiven i bAXS: den nya spel-tratten och den nya tokenmodellen är designade att hänga ihop.

Här finns dock en viktig reservation. Exakt hur bAXS förhåller sig till AXS i värde, och hur likvid token är utanför ekosystemet, är inte glasklart utifrån de offentliga källorna. Prispottens värde på omkring 18 000 dollar bygger på hur Sky Mavis själv räknar, inte på en fritt handlad marknadskurs. Det är värt att ha i bakhuvudet innan man översätter en bAXS-summa rakt av till kronor, och en påminnelse om att belöningstoken i spel i första hand är just spelvalutor.

Konkurrensen: Immutable, Sui, Arbitrum och de andra

Ronin är långt ifrån ensam om att vilja bli hemvist för blockkedjespel. Immutable bygger på Ethereum med zkEVM-teknik och sin Passport-plånbok, och riktar in sig på studior som vill slippa krångel med avgifter och onboarding. Sui, en Layer 1 byggd på programmeringsspråket Move, satsar hårt på spel och egen hårdvara. Arbitrum lockar spelstudior att lansera egna kedjor i sitt Orbit-ekosystem, och Beam driver en spelinriktad kedja i Avalanche-familjen.

Ronins fördel är att bolaget faktiskt har ett bevisat flaggskepp och en levande belöningsmotor i PoD, något många konkurrenter saknar. Nackdelen är lika tydlig: ekosystemet är fortfarande starkt beroende av Axie, och tokenlikviditeten är tunn. Att öppna för AI-byggda spel är ett sätt att bredda basen bortom det ena spel som byggde och nästan sänkte bolaget. Om satsningen lyckas kan Ronin bli den kedja där de billigaste och snabbaste spelidéerna testas först, vilket i sig är en konkurrensfördel.

Riskerna: tunn likviditet, AI-slop och hållbarhet

Den första risken syns direkt i handelssiffrorna. RON omsatte drygt 1,9 miljoner dollar på ett dygn den 14 september, mot ett marknadsvärde på cirka 44 miljoner dollar, alltså en omsättning på ungefär 4 procent enligt CoinGecko. På lugnare dagar har omsättningen legat betydligt lägre än så. Tunn likviditet betyder större kursrörelser och sämre villkor för den som vill köpa eller sälja större poster, och det gör token känsliga för enskilda stora aktörer.

Den andra risken är kvaliteten. Vibe-kodning sänker tröskeln, men den sänker den för alla, även för dem som inte har någon tanke på att bygga något hållbart. Om Vibeathon och liknande initiativ främst producerar en flod av likartade, halvfärdiga spel riskerar de att späda ut ekosystemet snarare än att fylla det. AI-genererad kod kan dessutom vara svårare att granska och säkra, vilket i en miljö där riktiga pengar rör sig är en risk i sig.

Den tredje risken är den gamla vanliga: hållbarhet. Play-to-earn föll för att pengar lämnade ekonomin snabbare än de kom in. Gabby Dizon, medgrundare av Yield Guild Games, har argumenterat för att studior borde ”focus on your spenders rather than chasing TVL or airdrop hunters” (fokusera på dem som spenderar snarare än att jaga TVL och airdrop-jägare). Det är själva testet för Sky Mavis nya modell: lockar den spelare som stannar och spenderar, eller bara folk som är där för belöningen?

Till detta kommer en fjärde, mer subtil risk: glappet mellan bolag och token. Sky Mavis kan mycket väl bygga en fungerande affär kring avgifter och egna spel utan att det märks i priset på RON, AXS eller SLP. För den som köper token i tron att de speglar bolagets hälsa är det en viktig påminnelse om att ägande av en token inte är detsamma som ägande i företaget. Vibeathon kan lyckas som talangjakt och ändå lämna tokeninnehavaren tomhänt.

Så kan en svensk följa eller delta

Att följa Vibeathon kräver inget mer än nyfikenhet: tävlingen är öppen och prototyperna spelas i webbläsaren. Vill man delta behöver man ett Sky Mavis-konto och egen hosting för sitt spel, men ingen förhandskunskap i programmering. För den som vill äga RON, AXS eller SLP gäller vanliga försiktighetsregler: förstå att det rör sig om små, volatila token och förvara dem säkert, gärna i en egen plånbok där man själv kontrollerar nycklarna.

På regelsidan gäller EU:s MiCA-regelverk, med Finansinspektionen (FI) som svensk tillsynsmyndighet. Sedan den 1 oktober 2025 måste kryptoföretag som riktar sig till svenska kunder ha ansökt om tillstånd hos FI eller upphöra med verksamheten, något FI själv har varit tydlig med. Handel med RON, AXS och SLP i sig sker via sådana registrerade handelsplatser. Kryptoderivat som eviga terminer faller däremot under MiFID II och marknadstillsynen, inte under MiCA, som täcker spotmarknaden och kryptoföretagen.

Värt att komma ihåg är också att spel-token som SLP och belöningstoken som bAXS i första hand är just spelvalutor, inte investeringar. Deras värde hänger på om spelen faktiskt får spelare, och det är precis den frågan Vibeathon ska försöka besvara under hösten 2026. Ser vi en handfull spel som faktiskt fastnar hos publiken efter den 5 november, då har vadet börjat betala sig. Ser vi bara en hög prototyper, då återstår samma grundproblem som förut.

Vanliga frågor

Vad är Sky Mavis?

Sky Mavis är en vietnamesisk spelstudio grundad 2018, mest känd för NFT-spelet Axie Infinity och blockkedjan Ronin. Bolaget stod i centrum för play-to-earn-boomen 2021 och för det stora Ronin-hacket 2022, och driver i dag en bredare spelplattform på en Ethereum-baserad Layer 2.

Vad är Axie Vibeathon och när avgörs den?

Axie Vibeathon är en tävling där deltagarna bygger spelbara Axie-spel med AI-verktyg om en prispott på 20 000 bAXS, värd cirka 18 000 dollar. Runda ett pågår 8 till 21 september 2026, finalister koras den 29 september, runda två pågår 4 till 31 oktober och vinnarna presenteras den 5 november 2026.

Måste man kunna programmera för att delta i Vibeathon?

Nej. Sky Mavis säger uttryckligen att man inte behöver vara programmerare, utan att AI-verktyg kan hjälpa den som har en tydlig idé att göra den spelbar. Man behöver ett Sky Mavis-konto, egen hosting för sitt spel och måste dokumentera vilka AI-verktyg man använt.

Vad kostar RON, AXS och SLP i dag?

Den 14 september 2026 handlades RON kring 0,057 dollar (cirka 0,54 kronor), AXS kring 0,95 dollar (ungefär 9,14 kronor) och SLP under ett öre, cirka 0,00064 dollar, enligt CoinGecko. Alla tre ligger mellan 98 och 99,8 procent under sina toppnoteringar.

Är Ronin säkert efter det stora hacket?

Ronin har byggt om sin säkerhet sedan bryggan-hacket 2022, då cirka 625 miljoner dollar stals. Bolaget utökade antalet validatorer, tog in oberoende aktörer och flyttade 2026 kedjan till en Ethereum-baserad Layer 2 för att ärva Ethereums säkerhet. Ingen blockkedja är dock helt riskfri.

Av Priya Reddy, senior redaktör på HOGE Wire med bevakning av blockkedjespel och Ronin-ekosystemet.