Play-to-earn 2026: när pionjärerna bytte spel mot börsen

År 2021 var löftet enkelt och svindlande: du skulle kunna spela ett spel och tjäna din lön på kuppen. Filippinska spelare betalade hyran med Axie Infinity, riskkapitalet vällde in och varje studio med en token kallade sig play-to-earn. Fem år senare är facit obehagligt tydligt. En genomgång från analysfirman Caladan, refererad av CoinDesk, gick igenom runt 3 200 Web3-spelprojekt och fann att omkring 93 procent i praktiken är döda, efter att ungefär 15 miljarder dollar brunnit upp och spelarna aldrig dök upp.

Den siffran har HOGE Wire skrivit om förr. Det som är nytt hösten 2026 är inte kyrkogården, utan vart de överlevande tog vägen. Bolagen som en gång definierade play-to-earn har inte dubblat insatsen på spel. De har tyst bytt bana. Spelekosystemet Beam låter numera sin kassa växa via en app som handlar råolja och Tesla-aktier; Immutable har skurit bort nästan hela sin spelutveckling för att sälja AI-driven marknadsföring; och Yield Guild Games, gillet som hyrde ut Axie-figurer till fattiga spelare, säljer idag spelardata till AI-labb. Det, inte ännu en ny tokenmodell, är play-to-earns verkliga evolution. Den här artikeln följer pengarna från spela-och-tjäna till det som kom efter.

Vad play-to-earn lovade, och vad notan blev

Idén bakom play-to-earn var att vända på spelekonomin. I stället för att betala för att spela skulle spelaren få betalt, i form av tokens och NFT:er med ett andrahandsvärde. Under 2021 och 2022 fungerade det så länge nya spelare strömmade in och köpte sig en startplats. Problemet, som Caladan-rapporten formulerar det, var att branschen byggde ekonomier innan den byggde spel. En enkät från Coda Labs som rapporten lutar sig mot fann att bara omkring 12 procent av vanliga spelare någonsin provat ett kryptospel. Efterfrågan som skulle bära alltihop fanns helt enkelt inte.

Resultatet blev en utslagning utan motstycke i sektorn. Fler än 300 spel stängde ner, tokenpriserna föll med 90 procent eller mer från sina toppar, och det riskkapital som 2022 öste in i spelkategorin torkade ut när pengarna i stället sökte sig till AI och tokeniserade realtillgångar. Mönstret är bekant från varje spekulativ cykel: hypen går före produkten, och när musiken tystnar står bara infrastrukturen kvar. Frågan den här texten ställer är vad de överlevande bolagen gör med den infrastrukturen nu.

Dödsspiralen som alla kopierade

För att förstå pivoten måste man förstå felet som pivoten är ett svar på. Nästan alla tidiga play-to-earn-spel använde en modell med två tokens. Hos Axie Infinity fanns AXS, en styrtoken med ett tak på 270 miljoner, och SLP (Smooth Love Potion), en belöningstoken utan tak som delades ut för att spela. Så länge fler spelare köpte in sig än som sålde fungerade det. När tillväxten stannade blev SLP en kran utan avlopp: utbudet som skapades varje dag var långt större än det som brändes, och priset kollapsade. En ekonomi som kräver evig nyrekrytering för att inte implodera liknar mer en stafett än ett spel.

Sky Mavis, bolaget bakom Axie, erkände problemet öppet. I februari 2022 skar man ner SLP-utdelningen med motiveringen, enligt CoinDesk, att ekonomin krävde drastiska åtgärder “or we risk total and permanent economic collapse”. Samma mekanik sänkte rörelsespelet STEPN, där belöningstoken GST hade obegränsat utbud. När nya köpare slutade komma föll GST enligt CryptoSlate omkring 98 procent på två månader under 2022. Lärdomen var brutal men enkel: belöningen var inte en lön, den var ett utbud som måste absorberas av någon annan. När den någon slutade dyka upp fanns inget golv kvar.

Det är lätt att måla upp detta som ett abstrakt konstruktionsfel, men följderna var mycket konkreta. I Filippinerna, där Axie var som störst, såg många spelare sin dagsinkomst krympa från något som liknade en lön till småmynt på bara några veckor när SLP föll. Belöningsmodellen hade gjort spelarnas försörjning till en hävstång på tokenpriset, och när priset vek nedåt drabbades de som hade minst marginal först och hårdast.

625-miljonerhacket som punkterade förtroendet

Ovanpå den ekonomiska bräckligheten kom ett säkerhetshaveri som blev sinnebilden för hela sektorns risker. Den 23 mars 2022 tömdes Ronin-bryggan, Ethereum-gatewayen för Axie Infinity, på omkring 625 miljoner dollar i ETH och USDC. Enligt CoinDesk kom angriparna över fem av nio validatornycklar och förfalskade uttagssignaturer. Stölden upptäcktes först sex dagar senare, när en spelare försökte ta ut 5 000 ETH och fann valvet tomt.

Det amerikanska finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC knöt dådet till den nordkoreanska Lazarus-gruppen, och ingångspunkten ska ha varit ett falskt jobberbjudande på LinkedIn riktat mot en ingenjör. För play-to-earn blev hacket en vattendelare. Det visade att en spelekonomi värd miljarder kunde hänga på en handfull nycklar, och det gjorde frågan om man verkligen äger sina tillgångar till en obekväm sådan. Mycket av arbetet som följde, från säkrare plånböcker till den omflyttning av bolagens affärer som den här artikeln handlar om, går att spåra tillbaka till de sex dagarna i mars 2022.

Sky Mavis lyckades resa nytt kapital, ersätta drabbade användare och så småningom öppna bryggan igen med fler validatorer och striktare kontroller. Men förtroendeskadan gick inte att återställa lika enkelt. När en hel genre säljs in på löftet att du äger dina föremål och din inkomst blir en stöld av den här storleken ett argument som motståndarna aldrig behövde upprepa. Det satte tonen för allt som kom sedan: säkerhet och förvaring blev viktigare än nästa belöningsmekanik.

Evolutionens ordlista: från spela-och-tjäna till spela först

Branschen svarade inte med en enda ny modell utan med en rad omdöpningar, var och en ett försök att flytta tyngdpunkten från tjäna till spela. Själva begreppet play-to-earn blev så förknippat med kollaps att studior slutade använda det. Tabellen nedan sammanfattar de faser genren gått igenom.

Den sista raden är den viktigaste. Return on Reward Spend (RoRS) innebär att en studio behandlar sina tokenbelöningar som en marknadsföringsbudget: ger varje utdelad krona mer än en krona tillbaka i form av köp och kvarvarande spelare, eller inte? Pixels vd Luke Barwikowski har sagt till BlockchainGamer att “the only way to save crypto gaming is to not build for crypto gamers”. Det är en sund insikt. Men som vi ska se valde flera av de största pionjärerna en helt annan utväg: att inte bygga för spelare alls.

Den tysta pivoten: när pionjärerna slutade bygga spel

Här kommer den springande punkten, och den del av historien som sällan ryms i rubrikerna om att GameFi är dött. De bolag som byggde play-to-earn gick inte under med sektorn. De gjorde något mer intressant: de behöll sina kassor, sina utvecklare och sin infrastruktur, men riktade om dem bort från spel. Mönstret går igen hos namn efter namn. En spelkedja blir en handelsplattform. Ett spelstudio blir ett AI-bolag. Ett spelgille blir en dataleverantör.

Det påminner om när byggarna lämnade Aaves DAO: när den ursprungliga idén inte längre bär blir kompetensen och kapitalet kvar, men de söker sig till det som faktiskt genererar intäkter. För play-to-earn betyder det i klartext att pengarna finns i finans, i annonser och i AI, inte i att betala folk för att odla pixelmorötter. De tre följande avsnitten tar de tydligaste exemplen i tur och ordning.

Varför just finans, annonser och AI? Därför att det är dit de riktiga pengarna och den riktiga efterfrågan flyttat. Ett bolag som redan byggt blockkedjeinfrastruktur, en kassa och ett team av ingenjörer sitter på tillgångar som går att rikta om. En derivatapp tar avgifter på varje affär, en annonsplattform säljer räckvidd och ett AI-labb betalar för data. Alla tre har betalande kunder här och nu, vilket är precis det som play-to-earn aldrig hade i tillräcklig skala. Pivoten är med andra ord inte ett ideologiskt svek utan ett krasst svar på var intäkterna finns.

Beam: spelkedjan som blev börs- och råvarumäklare

Det färskaste exemplet landade bara dagar innan den här artikeln skrevs. Beam, ett ekosystem för blockkedjespel som sprang ur det tidigare Merit Circle-gillet, publicerade sin kvartalsrapport för tredje kvartalet 2026. Enligt Beam Foundations egen rapport växte stiftelsens kassa från 148 570 485 dollar den 30 juni till 160 041 171 dollar den 30 september, en ökning med 7,72 procent. Omräknat är det en krigskassa på drygt 1,5 miljarder kronor.

Siffran ser bra ut tills man jämför. Under samma kvartal steg Bitcoin 42 procent, Ethereum 71 procent och det breda kryptoindexet CCI30 omkring 50 procent. En kassa som växer knappt 8 procent när marknaden stiger 40 till 70 procent har alltså tappat rejält i relativa termer. Mer avslöjande är hur Beam försöker få kassan att arbeta. Motorn heter Dreamcash, och det är inte ett spel. Det är en mobilapp för att handla perpetuella terminskontrakt på Hyperliquid. Via Dreamcash kan användare ta position i inte bara krypto utan också aktier som Tesla, råvaror som guld och index som S&P 500, dygnet runt.

Appen lanserades i december 2024, fick en strategisk investering från stablecoin-jätten Tether i februari 2026 och har enligt branschsajten MEXC passerat 110 000 användare och mer än 2 miljarder dollar i samlad handelsvolym. Att ett varumärke som byggdes för blockkedjespel nu i praktiken driver en derivatbörs för aktier och råvaror säger mer om play-to-earns evolution än någon tokengraf. Det är samma rörelse som när kryptobörserna började notera Wall Street-aktier, fast från andra hållet: spelvärlden vandrar in i finansvärlden.

Marknaden verkar gilla pivoten, åtminstone på kort sikt. BEAM-token steg omkring 54 procent på en vecka och handlades kring 5 öre (0,005 dollar) med ett börsvärde runt 2,5 miljarder kronor enligt CoinGecko, vilket gör den till en udda fågel i sektorn: nere knappt 89 procent från toppen i stället för de 98 till 99 procent som präglar övriga speltokens. Men notera vad det betyder. Tokenens börsvärde är nu större än den kassa den vilar på, och uppgången drivs av en berättelse om finanshandel, inte om spelande.

Immutable: en radikal omformning mot annonser och AI

Om Beam är det färskaste exemplet är Immutable det mest uttalade. Det australiska bolaget, länge värderat som en miljardenhörning och ett av play-to-earns flaggskepp, meddelade under 2026 att det skär bort nästan hela sin spelutvecklingsstyrka. I stället satsar man på Immutable Audience, en AI-driven plattform för spelaridentitet och marknadsföring som säljs till spelutgivare oavsett om de bygger på blockkedja eller inte.

Bolagets vd James Ferguson beskrev enligt Forbes Australia omsvängningen som “a radical reshaping and refocusing of the company on this opportunity”. Han pekade på att “the major shift that we made last year was that we started opening up the platform from just Web3 games to Web2 games as well, especially on the growth tools side”. Översatt: den stora pengen ligger i att sälja tillväxtverktyg till vanliga spelbolag, och blockkedjan blir en detalj i bakgrunden. Det är värt att läsa mot HOGE Wires genomgång av hur grundarnas uttalanden rör marknaden, för Fergusons ord är i praktiken en dödsruna över bolagets ursprungliga affärsidé.

Tokenen berättar resten. IMX handlades kring 1,22 kronor (0,124 dollar) med ett börsvärde på omkring 1,1 miljarder kronor, ned ungefär 98,7 procent från toppnoteringen på 9,52 dollar, enligt CoinGecko. Bolaget kan mycket väl lyckas som ett AI- och marknadsföringsbolag. Men den som köpte IMX för att satsa på blockkedjespel sitter med en token vars utgivare numera bygger något helt annat.

Yield Guild Games: från spelstipendier till AI-träningsdata

Ingen pivot fångar ironin lika väl som Yield Guild Games. YGG var själva sinnebilden för play-to-earns sociala löfte. Gillet köpte dyra Axie-NFT:er och lånade ut dem till spelare, framför allt i Filippinerna, som annars inte hade råd att börja, mot en andel av inkomsten. Under 2021 betalade tusentals så kallade scholars sina räkningar på det sättet. Det var play-to-earn som riktig försörjning, på gott och ont.

På gott, eftersom pengarna var verkliga för dem som behövde dem mest under en pandemi. På ont, eftersom samma personer bar den största risken när ekonomin vände. När en spelares inkomst vilar på att nästa våg av köpare dyker upp är det inte ett jobb, det är en position i ett högst volatilt tillgångsslag, oavsett hur det marknadsförs. YGG satt mitt i den spänningen: ett gille som organiserade tusentals människor kring en modell som bara fungerade så länge tokenpriset steg.

Den 31 juli 2026 lade YGG ner YGG Play, sin spelutgivningsgren, och skar bort 35 tjänster. Enligt crypto.news hade enheten dragit in mer än 9 miljoner dollar sedan starten, men gillets samlade kassa låg på omkring 20,6 miljoner dollar och ledningen bedömde att verksamheten inte var kommersiellt hållbar i det rådande klimatet. Medgrundaren Gabby Dizon sammanfattade det med orden “Sunsetting YGG Play is a heavy decision, but it is a market decision, not a product decision”.

Vad gör gillet i stället? Det säljer spelardata. YGG riktar om kapital och personal mot att paketera beteendedata från spelare, deras val och handlingar i spel, och sälja den till AI-labb som träningsdata. Resan är fullbordad: från att hyra ut spelfigurer till fattiga spelare, till att sälja spelarnas beteende till maskininlärningsmodeller. Dizons ord om vad som krävs för en sund ekonomi, att “a sustainable model requires a real digital economy where people are willing to pay because they see value in the assets or the gameplay”, enligt BlockchainGamer, får en bitter klang när slutsatsen blev att det mest betalningsvilliga kundsegmentet inte var spelarna utan AI-bolagen.

Ronin och Axie: samma kedja, helt ny affär

Sky Mavis, som byggde både Axie och kedjan Ronin, har inte övergett spel lika tvärt, men också här pekar riktningen mot finans och infrastruktur snarare än mot nästa storsäljande titel. I maj 2026 flyttade Ronin hem till Ethereum som ett Layer 2 och bytte samtidigt tokenekonomi. Enligt Ronins eget blogginlägg skars den årliga RON-utgivningen från 45 miljoner till 5 miljoner, en minskning med runt 89 procent, medan en ny modell kallad Proof of Distribution ska styra belöningar till de byggare som faktiskt drar användare och volym.

Parallellt har tyngdpunkten på Ronin glidit mot DeFi. Den egna börsen Katana, stakning och en kassa som styrs via de första formella styrningsförslagen har blivit lika centrala som spelen. Axie självt byggs om från play-to-earn till att äga och tjäna, med en icke-utdelande intern belöningstoken i stället för den gamla SLP-kranen. Det är en sundare design, men den löser ett utbudsproblem, inte ett efterfrågeproblem. Jämför med hur HOGE Wire granskat vem Aptos spelsatsning egentligen byggs för: gång på gång visar det sig att den tekniska kapaciteten finns, men att spelarna som skulle fylla den lyser med sin frånvaro.

Likviditeten berättar historien utan omsvep. RON handlades kring 49 öre (0,050 dollar) med en daglig handelsvolym på bara omkring 3,4 miljoner kronor enligt CoinGecko, vilket för en token med ett börsvärde på närmare 380 miljoner kronor är anmärkningsvärt tunt. En kedja kan ha förstklassig teknik, men om nästan ingen handlar dess token och få spelar dess spel är marknaden i praktiken en kuliss. Jeff Zirlin, en av Sky Mavis grundare, har fångat logiken bakom omläggningen i en mening till BlockchainGamer: “You get what you incentivise”. Frågan är bara vad man får när man slutar belöna spelande och börjar belöna handel.

Vart pionjärerna tog vägen

Sammantaget framträder ett mönster som är tydligare än enskilda nyheter. Tabellen nedan ställer upp de största play-to-earn-pionjärerna mot vad de byggdes för och vad de faktiskt gör hösten 2026.

Vad tokenpriserna avslöjar

Kapitalmarknaden har redan dragit sina slutsatser. De tokens som var play-to-earns affischnamn handlas i dag till en bråkdel av sina toppar. Priserna nedan är hämtade den 31 oktober 2026 och omräknade till kronor med en dollarkurs på omkring 9,85.

Två saker sticker ut. För det första är raset nästan likformigt: de rena speltokens har tappat mellan 98 och 99,5 procent. För det andra är BEAM undantaget, nere knappt 89 procent och nyligen stigande. Men undantaget bevisar regeln, för BEAM:s uppgång vilar på berättelsen om Dreamcash och finanshandel, inte på spelande. När en speltoken går bäst just för att dess ekosystem lämnat spelen har evolutionen sagt sitt. Samtliga siffror bör dubbelkollas mot CoinGecko innan de citeras, eftersom tunna marknader rör sig snabbt.

Det går att vända på perspektivet. Om man i stället för pris tittar på vad bolagen bakom dessa tokens faktiskt tjänar pengar på framträder en tydligare bild än grafen ger. Beams kassa växer på handelsavgifter, Immutable siktar på mjukvaruintäkter från spelbolag och YGG på datakontrakt. Tokenen blir då mindre en andel i ett spelföretag och mer en lott kopplad till en verksamhet som ligger allt längre från det spelande som en gång gav den mening.

När spelkedjan säljer oljeterminer: MiFID II, inte MiCA

Pivoten har en konsekvens som få talat om men som är central för svenska läsare: den flyttar bolagen från ett regelverk till ett annat. Så länge Beam var en spelkedja och BEAM en nyttotoken föll verksamheten huvudsakligen under MiCA, EU:s förordning för kryptotillgångar, där Finansinspektionen är behörig myndighet i Sverige. I samma stund som Dreamcash låter folk handla perpetuella terminer på Tesla-aktier och guld handlar det inte längre om spot-krypto. Terminer och perpetualkontrakt på aktier och råvaror är finansiella instrument under MiFID II, inte under MiCA.

Skillnaden är inte akademisk. Handel med derivat för privatkunder omgärdas enligt MiFID II av hävstångstak, krav på riskvarningar och långtgående tillståndsplikt, och tillsynen ligger hos marknadsmyndigheterna. En app som marknadsförs med en spelig, lättillgänglig upplevelse men som i praktiken erbjuder hävstångsderivat till vanligt folk är precis den sorts produkt europeiska tillsynsmyndigheter följer närmast. För en svensk användare som lockas in via ett spelvarumärke är det värt att veta att skyddet, och ansvaret, ser helt annorlunda ut än för en nyttotoken i ett spel.

Det här är inte unikt för Beam. Varje gång ett spelvarumärke börjar erbjuda hävstång, syntetiska aktier eller råvaruexponering flyttar det in på marknadsmyndigheternas område, med allt vad det innebär av lämplighetsbedömningar och marknadsföringsregler. För en bransch som byggt sin identitet på att vara lekfull och lågtröskel är det en kulturkrock: det som ser ut som ännu en app i ett spelekosystem kan juridiskt vara en inkörsport till komplexa finansiella instrument.

För de tokens som fortfarande lever i spelmiljö gäller MiCA, men med en nyans. ESMA:s riktlinjer för när en kryptotillgång ska räknas som ett finansiellt instrument, publicerade i slutet av 2024, slår fast en princip om innehåll före form: en nyttotoken eller speltoken kan ändå klassas som ett finansiellt instrument om den ger vinstandel eller reella rösträtter, enligt ESMA. Och sedan den 1 oktober 2025 måste varje kryptobolag som vänder sig till svenska kunder antingen ha sökt tillstånd hos Finansinspektionen eller avveckla; MiCA:s övergångsperiod löpte ut den 30 juni 2026. Ett spelbolag som blir ett finansbolag kan alltså inte anta att gårdagens regelstatus följer med.

Skatten för svenska spelare

Oavsett vad bolagen gör med sina affärsmodeller kvarstår frågan som varje svensk spelare till slut möter: hur beskattas det här? Skatteverket har ingen särregel för spelinkomster från blockkedjan, utan behandlar kryptotillgångar som andra tillgångar. Det innebär enligt Skatteverkets vägledning att en försäljning, ett byte eller en betalning med krypto är en avyttring som ska redovisas på blankett K4 avsnitt D, och att schablonmetoden med 20 procent inte får användas för kryptotillgångar.

För play-to-earn blir det snårigt på två nivåer. Tokens och NFT:er du tjänar genom att spela kan utgöra en skattepliktig inkomst redan när du tar emot dem, värderad till marknadsvärdet den dagen, antingen som hobbyinkomst eller tjänst beroende på omfattning. När du sedan säljer eller byter dem uppstår en andra, separat beskattning av kapitalvinsten, med din tidigare anskaffningsutgift som ingångsvärde. Och eftersom varje byte från en token till en annan räknas som en avyttring kan en aktiv spelare samla på sig hundratals skattepliktiga händelser utan att någonsin ha växlat till kronor. Att den utdelade token sedan rasat 99 procent i värde hjälper inte nödvändigtvis; vinsten beräknas mot ditt anskaffningsvärde, inte mot toppkursen.

Ett konkret exempel gör det tydligt. Säg att du under ett år tjänade speltokens värda sammanlagt 10 000 kronor vid mottagandet, bytte dem fram och tillbaka några gånger och till slut sålde för 2 000 kronor. Du kan då både ha en inkomst att ta upp vid mottagandet och en rad kapitalhändelser för bytena, samtidigt som den slutliga förlusten bara är avdragsgill till en viss del. Den som spelat aktivt gör klokt i att föra löpande anteckningar, eftersom att i efterhand rekonstruera hundratals transaktioner är både tidskrävande och lätt att få om bakfoten.

Är play-to-earn dött, eller bara osynligt?

Så, är play-to-earn dött? Svaret beror på vad man räknar. Aktiviteten finns kvar: enligt DappRadar drog blockkedjespel runt 4,9 miljoner dagliga aktiva plånböcker i juli 2026 och var den enda dapp-kategorin som växte den månaden, vilket gör spel till den största enskilda användningen av blockkedjor. DappRadars analytiker Sara Gherghelas har sammanfattat läget med att “the blockchain gaming industry isn’t dead, it’s evolving. It’s moving from noise to signal”.

Hon har rätt, men signalen pekar åt ett annat håll än många hoppades. De spel som överlever gör det ofta genom att dölja blockkedjan helt. Osynliga plånböcker, inloggning med e-post och kontoabstraktion ska få startsträckan att försvinna, samma teknik som HOGE Wire beskrivit i granskningen av EIP-7702 och Binance-hacket. Men lösningen på startsträckan var aldrig problemet. Problemet var efterfrågan, och den teknik som gör en plånbok osynlig skapar inga nya spelare.

Den ärligaste läsningen är att play-to-earn som egen genre, där inkomsten är poängen, är över. Det som kallades evolution, från play-and-earn till skill-to-earn till RoRS, var i grunden en lång reträtt från just det löftet. Och den sista etappen i reträtten är den som den här texten handlat om: pionjärerna som helt lämnade spelrummet för finans, annonser och AI. De spel som blir kvar och lyckas kommer troligen att vara roliga först och ha en token någonstans i bakgrunden, om ens det. Pengarna som en gång skulle gå till spelare går nu till derivathandlare, annonsnätverk och AI-modeller. Det är inte den framtid 2021 utlovade, men det är den som faktiskt byggs.

Vanliga frågor

Är play-to-earn dött 2026?

Som egen genre, där själva inkomsten är poängen, är play-to-earn i praktiken över. En Caladan-rapport fann att omkring 93 procent av Web3-spelen är döda efter att runt 15 miljarder dollar brunnit upp. Samtidigt lever blockkedjespel vidare med miljontals dagliga plånböcker, men de framgångsrika titlarna sätter numera rolig speldesign först och tonar ner tjäna-aspekten.

Vad hände med Axie Infinity och Ronin?

Axies dubbeltokenekonomi kollapsade när nyrekryteringen avtog, och 2022 tömdes Ronin-bryggan på omkring 625 miljoner dollar i ett hack som knöts till Nordkoreas Lazarus-grupp. Sedan dess har Sky Mavis byggt om Axie från play-to-earn till en modell som bygger på att äga och tjäna, och flyttat Ronin till Ethereum som Layer 2 med tyngdpunkt på DeFi och infrastruktur snarare än på nästa storsäljande spel.

Vad är Beam Dreamcash och varför handlar en spelkedja aktier?

Dreamcash är en mobilapp från spelekosystemet Beam för att handla perpetuella terminer på Hyperliquid, med allt från krypto till aktier som Tesla och råvaror som guld. Den är Beams sätt att få kassan att arbeta efter att spelmarknaden kollapsat. Det är det tydligaste exemplet på play-to-earns pivot: pionjärerna behåller kapital och teknik men riktar om dem från spel till finans.

Hur beskattas play-to-earn-inkomster i Sverige?

Skatteverket behandlar kryptotillgångar som andra tillgångar. Tokens du tjänar genom att spela kan beskattas redan vid mottagandet, till marknadsvärdet den dagen, och en senare försäljning eller byte beskattas separat som kapitalvinst och redovisas på blankett K4 avsnitt D. Schablonmetoden får inte användas, och varje byte mellan tokens räknas som en skattepliktig avyttring.

Vad säger Finansinspektionen om play-to-earn-tokens?

Speltokens som handlas som spot-krypto faller under MiCA, där Finansinspektionen är behörig myndighet och kräver tillstånd av alla bolag som vänder sig till svenska kunder sedan den 1 oktober 2025. En speltoken kan dock klassas som ett finansiellt instrument om den ger vinstandel eller rösträtt, enligt ESMA. Handel med derivat på aktier eller råvaror, som i vissa pivot-appar, faller i stället under MiFID II.

Av Johan Ekström, senior redaktör på HOGE Wire med fokus på kryptoekonomi och spelbranschen.